Global ETD Search

1	LiDAR-datans möjligheter : en studie av senglaciala strandvallar i nordöstra Skåne och sydvästra Blekinge / The oppurtunities of LiDAR-data : a study of late-glacial beach ridges in northwestern Scania and southwestern Blekinge Eliasson, Benjamin, Nilsson, Philip January 2016 (has links) Den relativt nya tekniken LiDAR har gjort det möjligt att undersöka och kartera landformer på ett mer effektivt sätt än tidigare. Syftet med arbetet var att undersöka hur väl LiDAR-data lämpar sig för att studera de strandvallar som finns i nordöstra Skåne och sydvästra Blekinge. Metoden har mestadels bestått av GIS-arbete i ArcMap, där vi i kartbilderna illustrerat terrängen med terrängskuggning alternativt terränglutning. Det vi fick ut från GIS-metoden har vi sedan kontrollerat ute i fält. Med LiDAR har vi fått en detaljrik bild över strandvallarna. Det har visat sig att terränglutning är den bäst lämpade metoden för det syfte vi arbetat mot. Dessa kartor har sedan gått att jämföra med tidigare forskning om hur strandvallarnas förekomst ser ut. Strandvallarna kan även kopplas till de strandförskjutningskurvor som tidigare gjorts i området. Slutligen kan vi konstatera att LiDAR är en utomordentlig metod för att studera strandvallar. ArcMap GIS Baltiska issjön LiDAR strandvallar strandlinjer landskapsvetenskap
2	Visualisering av strandlinjens läge kring Hammersta ruin i Nynäshamns kommun 500‒1500 e.Kr. Persson, Karin January 2012 (has links) För ca 11 500 år sedan började Weichselisen smälta bort från Stockholmsregionen och trycket som ismassan utövade på jordskorpan började sakta lätta. Sedan dess har markytan inom de tidigare istäckta områdena arbetat för att återfå sitt jämviktsläge. Detta har påverkat strandlinjens läge genom en kombination av den pågående isostatiska återhämtningen och den varierande eustatiska förändringen. Denna uppsats fokuserar på ett område i anslutning till Hammersta ruin ca 13 km norr om Nynäshamn. Strandlinjerna för perioden 500–1500 e.Kr. har beräknats genom att strandlinjenivåer för varierande tidpunkter mellan 7000–3850 f.Kr. använts som utgångspunkt. Dessa individuella strandlinjenivåer har med hjälp av ett andragradspolynom sammanbundits med ett 0-värde motsvarande havsnivån för höjdsystemet RH70. Strandlinjenivåerna för denna studie har därefter kunnat läsas avfrån den resulterande regressionskurvan. Regressionskurvan är således inte en strandförskjutningskurva i bemärkelsen strandlinjens kontinuerliga utveckling över tid, utan snarare ett sätt att interpolera värden för aktuella undersökta tidpunkter utifrån befintliga höjdvärden före och därefter. För visualisering av strandlinjernas läge har därefter höjddatasetet bearbetats i ArcGIS för att få en markyta överensstämmande med perioden mellan 500 och 1500 e.Kr. i 100-års intervall. Moderna landformer som vägar, diken och åfåror har uteslutits för att undvika att dessa påverkar strandlinjernas lägen och form i terrängen. Resultaten blev 11 kartbilder för omgivningen kring ruinen samt fyra kartbilder för ruinens närområde. Dessa visar var och en på strandlinjens läge vid en viss tidpunkt med en högsta nivå 0,87 m högre för strandlinjen under året. Denna baserades på vattenståndsmätningar från SMHI för åren 1889–2010 vid Skeppsholmen i Stockholm. De framställda kartbilderna kan återfinnas i kapitel 7, på http://ww2.ink.su.se/living_maps/hammersta samt i bilaga 3. Ön som ruinen är belägenpå blev en del av Södertörn ca 1400 e.Kr. Strandlinjer Strandförskjutning Digital terrain model (DTM) GIS Physical Geography Naturgeografi
3	Att läsa Landskap : En GIS-studie av Överveda som arkeologisk lokal / Reading Landscapes : A GIS study of Överveda as an archaeological site Lundqvist, Jens January 2024 (has links) This essay investigates the archaeological sites at Överveda, Nordingrå parish, in Ångermanland, through the lens of modern GIS technology and spatial analysis. The objective is to contextualize the Överveda sites by comparing their characteristics with other nearby sites, both spatial and chronological. This research involves spatial analyses, artifact distribution studies, and evaluations of the sites' relationships to ancient shorelines. The essay seeks to understand the typology of Överveda, proposed by previous research as a seasonal gathering site, and to assess its classification within the broader spectrum of settlement types. By integrating new cartographic data and employing GIS modeling, this essay aims to provide a more coherent and comprehensive understanding of the archaeological significance of the Överveda sites and their historical context. The findings are based on archaeological excavations and surveys, with results presented in tables, diagrams, and distribution maps generated from the analyses. Överveda arkeologi GIS rumslig analys fyndspridning gamla strandlinjer boplatsklassificering Nordingrå Ångermanland Archaeology Arkeologi
4	Frostvikens deglaciationsmönster : En studie av Frostviksissjöns landformer i nordvästra Jämtland / Deglaciation patterns in Frostviken : a study of the Frostviken ice lake and its landforms in the most northwest of Jämtland Klingberg, Angelica January 2021 (has links) Det Jämtländska fjällområdet Frostviken har under den senare delen av Weichsel haft ett komplicerat deglaciationsförlopp. Glacialfluviala landformer som ansamlingar av morän, lineationer och laterala smältvattenrännor är tydliga i landskapet. Vid glacialfluviala studier av postglaciala områden förstärks kunskapen om sedimenttransport som förändrat jordlagerföljder och format om landskapet. Den vetskapen kan vidare användas i samhällsplanering och jordbruk för att anpassa utbyggnad eller ombyggnad av befintlig miljö. Under deglaciationen bildades den omfattande issjön Frostviksissjön, en issjö vars tappningsränna inte kunnat lokaliseras i tidigare studier. Arbetet har utgått från en historisk kronologisk litteraturstudie tillsammans med en analys av LiDAR-data för att säkerställa och ifrågasätta den glacialfluviala transporten i landskapet. I detta arbete presenteras en möjlig tappningsränna för Frostviksissjön vid Storbergets östra sida och issjön är rekonstruerad med hjälp av strandnivåkarta från SGU. Landformerna i området har undersökts för att härleda om de härrör från den senaste nedisningen under Weichsel eller från tidigare nedisningar. / The mountain area in the most northwest part of Jämtland is Frostviken, which during the latter part of the Weichsel had a complicated deglaciation process. Glaciofluvial landforms such as accumulations of moraine, lineations and lateral meltwater channels are evident in the landscape. Glaciofluvial studies of postglacial areas emphasize knowledge about sediment transport that has changed soil layer sequences and reshaped the landscape. This knowledge can also be used in community planning and agriculture to adapt the expansion or rebuilding of the existing environment. During the deglaciation, the extensive ice lake Frostviksissjön was formed, an ice lake where the main spillway has not been interpreted in previous studies. The work has been based on a historical chronological literature study together with an analysis of LiDAR data to ensure and question the glaciofluvial transport in the landscape. In this study, a possible main spillway has been presented for Frostviksissjön on the eastern side of Storberget. The ice lake has been reconstructed using a shore level map from SGU. The landforms in the area have been studied in accordance with whether they originate from the most recent glaciation during the Weichsel period or derives from previous glaciations. Frostviken Frostviken ice lake landform deglaciation shoreline glacial spillway Frostviken Frostviksissjön landformer deglaciation strandlinjer tappningsränna Natural Sciences Naturvetenskap Physical Geography Naturgeografi Geology Geologi
5	En gropkeramisk rundtur på Gotland : GIS-analyser av gropkeramiska lokaler på Gotland och osteologiska bedömningar av resursutnyttjande / A Pitted Ware round-trip on Gotland : GIS-analyses of Pitted Ware Culture sites on Gotland and osteological assessments of resource utilisation Eriksson, Albin January 2019 (has links) The aim of this master thesis is to expand on the understanding of the resource utilisation on the 19 Gotlandic Pitted Ware Culture sites: Ajvide, Alvena, Fridtorp, Grausne, Gullrum,Gumbalde, Hau, Hemmor, Hoburgen, Ire, Kinner/Tjauls, Rangvide, Barshalder, Stenstugu,Stora Förvar, Sudergårds II, Visby, Västerbjers and Västerbys. The study utilises theoretical frameworks such as Site Catchment Analysis, Site Territorial Analysis and Optimal ForagingTheory and is based on two main questions: Which animals did the diet on each site consist of? And are there any apparent connections between diet and topography/environment? To answer these questions, osteological records have been studied to get an idea of the animal food resources utilised on each site. ArcGIS has also been used to create height- and soil maps with contemporary shorelines which show how the sites were located in the middle Neolithic Gotlandic landscape. The study has shown that most sites appear to have included a variety of animals like pig/boar, cattle, sheep/goat, fish, seal, porpoise and birds in their diet. The sites with the lowest number of confirmed animals also tend to have undergone the least archaeological investigation, suggesting that further excavations on these sites might unearth more animal species. Additional discoveries show a small albeit noticeable emphasis on marine animal resources, especially porpoise, on southern sites. Sites located in areas mostly consisting of sandy, meager soils also show an increased marine resource utilisation. This might suggest that the area around these sites were somewhat barren and lacking in terrestrial prey animals. pitted ware culture neolithic site catchment analysis site territorial analysis optimal foraging theory diet resource food settlement stone age seal shoreline landscape gropkeramisk kultur gotland mellanneolitikum diet resursutnyttjande näringsfång boplats stenålder säl strandlinjer landskap Ajvide Alvena Barshalder Fridtorp Grausne Gullrum Gumbalde Hau Hemmor Hoburgen Ire Kattlunds Kinner Tjauls Rangvide Rojrhage Stenstugu Stora Karlsö Stora Förvar Sudergårds Visby Västerbjers Västerbys Archaeology Arkeologi

1

Page generated in 0.4819 seconds