This essay conducts a descriptive analysis of the ideas expressed by NATO´s official security strategy "Strategic Concept" from 2010 and the European Union’s security strategy "A Secure Europe in a Better World" from 2003. The purpose of this analysis is to examine whether the ESDP and NATO are compatible with each other when it comes to the role of security policy actor. To do so, I´ve chosen to analyse the actors' security strategies based on three dimensions. These dimensions are: Their view of the international scene, their views on cooperation and their views on how to reach security. As sorting tools I´ve used two different ideal types, based on the theoretical perspectives of liberalism and realism. The results show that ESDP and NATO are compatible with each other as both ESDP and NATO´s security strategies are characterised by liberal values. However, there are a few traits of realism regarding NATO's treatment of international threats which can be seen to some extent as being in opposition to the ESDP´s practices regarding the treatment of threats. / Syftet med denna uppsats är att studera huruvida NATO och ESFP är kompatibla med varandra eller inte när det kommer till rollen som säkerhetspolitiskt aktör. Detta eftersom jag vill undersöka vad det finns för eventuell potential till politiska spänningar och intressekonflikter emellan dessa aktörer då de har en stor världsomfattande påverkan när det kommer till den globala säkerhetspolitiken. Den övergripande forskningsfrågan lyder:  Är den Europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP) och NATO kompatibla med varandra när det kommer till rollen som internationell säkerhetspolitisk aktör? Mitt tillvägagångssätt för att svara på min övergripande forskningsfråga har varit att studera aktörernas säkerhetspolitiska policydokument. Detta har jag gjort genom att göra en idéanalys av aktörernas respektive försvarsdokument. I denna uppsats används idealtyper från de teoretiska perspektiven liberalism och realism för att på så sätt operationalisera och undersöka min övergripande forskningsfråga.  Uppsatsens slutsats visar att NATO och ESFP är kompatibla med varandra där båda aktörernas säkerhetsstrategier är präglade av liberala värderingar. Mycket lutar åt att samarbetet mellan aktörerna kan ses ett ömsesidigt beroende där respektive aktör kompletterar den andra. Dock finns det ett fåtal drag av realism kring NATO:s metoder för bemötandet av internationella hot där dessa i viss mån kan ses som stående till ESFP:s metoder kring samma bemötande.

Denna studie tar avstamp i begreppet kris, då dess komplexitet och mångtydighet gör det intressant att studera utifrån en begreppshistorisk ansats. För begreppets fortlevnad har det historiskt sett utvidgats till att inrymma flera bakomliggande meningar som passar den aktuella verkligheten. Syftet med studien är således att urskilja hur begreppet kris förändrats utifrån Natos konceptdokument under årtalen 1968, 1991, 1999 samt 2010 med hjälp av begreppshistorisk teori och metod. Reinhart Koselleck är en av begreppshistoriens urfäder vilket gör att hans teoretiska ramverk samt metod fungerar som verktyg vid illustrerandet av den begreppsliga förändringsprocessen. Dessutom tillmötesgår den begreppshistoriska metoden det spontana intresset för språk och ordbetydelser, varför den bedöms vara som given för denna uppsats. Materialet som ligger till grund för denna begreppshistoriska analys består av fyra strategiska konceptdokument från Nato. Att studien genomförs utifrån ett Nato- perspektiv beror på att ett av alliansens huvudsyften är att hantera kriser av varierande grad. Dessutom fokuserar Natos konceptdokument på aktuella hot och utmaningar i vilka den begreppsliga förändringsprocessen kan skönjas. De slutsatser som presenteras är att begreppet kris förändrats i och med alla de nya hot och risker vilka återfinns som konsekvenser av bland annat globaliseringen och den teknologiska utvecklingen. Den begreppsliga förändringen tar sig uttryck i att det utvidgats till att innehålla fler bakomliggande meningar, såsom exempelvis cyberattack och klimatförändringar.

The thesis is a comparison between the business environment in Czech Republic and in France in term of SME's definition, legal forms of enterprise and different steps for a creation of enterprise in both countries. The thesis compares as well the tax and the social insurance in France to the Czech Republic system. The information founded is used by a Czech company to setup a branch office in France. The objective of the thesis is to evaluate the feasibility of this strategic concept of branch creation.

This comparative case study examines alliance memberships’ impact on two states’ strategic culture. It focuses on changes in Danish and Norwegian strategic culture during 2008-2012, examining if and how NATO membership and specifically NATO's 2010 strategic concept impacted potential changes in the states’ strategic culture. The dependent variable, strategic culture, is broken down into three sub-beliefs used to identify relevant content in the analysed material. Using national defence white papers published before and after the strategic concept as material, a qualitative content analysis is then conducted to identify changes to the sub- beliefs before and after the release of the strategic concept. The sub-beliefs are also used to analyse the 2010 strategic concept to identify themes, which are then compared to changes in strategic culture found before and after the release of the concept. The analysis found that after the release of the concept all three of the Norwegian sub-beliefs changed in several ways that were consistent with the main themes identified in the concept, as well as using the concept as justification for changes and prioritisations in policies. Based on this the thesis makes the claim that the strategic concept likely impacted Norwegian strategic culture in several ways. While Danish sub-beliefs did change in some areas that were consistent with themes in the strategic concept, the changes were not conclusive enough to make the claim that the strategic concept had any meaningful impact on Danish strategic culture.

Approved for public release; distribution in unlimited. / Since the end of the Cold War the Alliance's transformation has erased doubts about its survival. NATO continues to adapt to new threat environments by expanding its mission scope to out-of-area operations and by assuming new security missions. For the 2004 Summer Olympics in Athens, Greece, the 11 September 2001 terrorist attacks against the United States and subsequent 11 March 2004 Madrid bombings in Spain complicated an already robust Greek security plan. Greece's extensive security planning, in addition to coordinating NATO support, highlighted the challenges and readiness requirements for the Alliance in the 21st century. Terrorist concerns, burden-sharing, recognition of Greek sovereignty, political limitations in deploying NATO's CBR Defense team and NRF utilization were all elements of the challenges faced in security preparation for the Games. In assessing the dynamics behind NATO's history and its security participation in the 2004 Summer Olympics, this thesis serves as a case study in the continuing transformational role and adaptability of NATO. Overall, the Alliance's willingness to assume security support to a major international sporting event represented its long-time relationship with Greece, its ability to perform significant security missions and its commitment to and solidarity with its allied members. / Lieutenant, United States Navy

This thesis is about the characterization and analysis of regional tourism and macro-environment analysis of the potential boarding house with restaurant. The purpose is to provide sufficient informations for strategic decisions and recommendations of the strategic plan.