Studien ämnar till att granska och diskutera strategi i ett innovationssammanhang för att undersöka hur eller om företag kan arbeta strategiskt med innovation. Innovation är en ickelinjär process och strategiarbete handlar om att göra bedömningar om framtiden. I vilken grad går det att arbeta strategiskt med innovation? Studien använder en explorativ metod med kvalitativ ansats och en abduktivt slutledning. Vår empiriska grund baseras på intervjuer med respondenter inom affärsutveckling och nätverkande. Många organisationer arbetar i nätverksmiljöer. Dessa nätverk kan vara en bra källa för information och kunskapsflöden. Vilket i sin tur maximerar chansen att lyckas med innovationsinitiativen. Studiens slutsats är att det är möjligt att skapa en riktning men innovationsprocessen är dynamisk. En modell har utvecklats för att skapa ett ramverk.

<p>När USA fördjupar sitt engagemang i Georgien, Armenien och Azerbajdzjan för det med sig såväl risker som möjligheter för den regionala säkerhetspolitiska situationen. Föreliggande uppsats tar sin utgångspunkt i Zbigniew Brzezinskis idé om att USA:s förehavanden i Eurasien är av ett geopolitisk slag. Med anledning därav är syftet med uppsatsen att göra en strategisk analys av USA:s engagemang i Kaukasus, med fokus på säkerhetspolitiska frågor relaterade till USA:s engagemang i regionen. Som kontrast till existerande forskning rörande den säkerhetspolitiska situationen i Kaukasus är detta en strategisk analys. Det innebär att det är en framåtblickande analys som, i detta fall, är baserad på den analysram för säkerhetspolitik som Köpenhamnsskolans politiska realism utvecklat. Analysen har kompletterats med inslag av Leon Festingers teori om kognitiv dissonans. Tillsammans gör det att möjliga, framtida, säkerhetspolitiska frågor kan analyseras. Därmed är det möjligt att diskutera och svara på frågan: vilka säkerhetspolitiska risker och konsekvenser hänger sammans med USA:s engagemang i Kaukasus? Studiens resultat är ett tjugotal identifierade säkerhetsrisker, vilka inte enbart är relaterade till traditionella och fysiska hot rörande militära frågor, politisk instabilitet eller konflikter över hydrokarbontillgångar. Förespråkande av demokrati och västliga värderingar kan dessutom generera nya risker. Ett ökat engagemang kan även leda till andra typer av risker vilka är beroende av hur regionala aktörer uppfattar USA:s engagemang. Genom denna kognitiva aspekt kan traditionella säkerhetsrisker bli kraftigare och farligare. Slutligen kan det konstateras att den verkliga faran uppkommer då perceptiva risker och hot föranleder aktörerna att"säkerhetisera"ordinära politiska frågor som demokrati och därigenom gör dem till fysiska säkerhetspolitiska risker.</p>

När USA fördjupar sitt engagemang i Georgien, Armenien och Azerbajdzjan för det med sig såväl risker som möjligheter för den regionala säkerhetspolitiska situationen. Föreliggande uppsats tar sin utgångspunkt i Zbigniew Brzezinskis idé om att USA:s förehavanden i Eurasien är av ett geopolitisk slag. Med anledning därav är syftet med uppsatsen att göra en strategisk analys av USA:s engagemang i Kaukasus, med fokus på säkerhetspolitiska frågor relaterade till USA:s engagemang i regionen. Som kontrast till existerande forskning rörande den säkerhetspolitiska situationen i Kaukasus är detta en strategisk analys. Det innebär att det är en framåtblickande analys som, i detta fall, är baserad på den analysram för säkerhetspolitik som Köpenhamnsskolans politiska realism utvecklat. Analysen har kompletterats med inslag av Leon Festingers teori om kognitiv dissonans. Tillsammans gör det att möjliga, framtida, säkerhetspolitiska frågor kan analyseras. Därmed är det möjligt att diskutera och svara på frågan: vilka säkerhetspolitiska risker och konsekvenser hänger sammans med USA:s engagemang i Kaukasus? Studiens resultat är ett tjugotal identifierade säkerhetsrisker, vilka inte enbart är relaterade till traditionella och fysiska hot rörande militära frågor, politisk instabilitet eller konflikter över hydrokarbontillgångar. Förespråkande av demokrati och västliga värderingar kan dessutom generera nya risker. Ett ökat engagemang kan även leda till andra typer av risker vilka är beroende av hur regionala aktörer uppfattar USA:s engagemang. Genom denna kognitiva aspekt kan traditionella säkerhetsrisker bli kraftigare och farligare. Slutligen kan det konstateras att den verkliga faran uppkommer då perceptiva risker och hot föranleder aktörerna att"säkerhetisera"ordinära politiska frågor som demokrati och därigenom gör dem till fysiska säkerhetspolitiska risker.

Artificiell Intelligens (AI) är ett forskningsområde som varit föremål för omfattande utveckling de senaste åren. I takt med denna utveckling har teknologin etablerat sig inom olika branscher. I denna uppsats genomförs en kvalitativ fallstudie som ämnar att identifiera vilka eventuella aspekter av den traditionella fundamentala analysen som kan optimeras med AI - från perspektivet av yrkesverksamma kapitalförvaltare och akademiska experter. Det empiriska materialet som erhålls med hjälp av intervjuer med yrkesverksamma kapitalförvaltare samt akademiska experter kommer analyseras med en teoretisk referensram. Denna teori beskriver hur AI används, eller kan användas, inom fundamental analys för att optimera strategisk analys, redovisningsanalys samt finansiell analys. I analysen jämförs resultatet av det empiriska materialet med den teoretiska referensram för att utröna vilka aspekter av den fundamentala analysen som kan optimeras med hjälp av AI. Avslutningsvis diskuteras analysens samt resultatet och förslag på framtida forskning presenteras. / Artificial Intelligence (AI) is an area that in recent years has developed extensively and thus has become increasingly relevant for various industrial uses. In this thesis, a qualitative case study is carried out with the aim of identifying which areas of traditional fundamental analysis that potentially can be optimized with AI. The empirical material, derived from interviews with professional asset managers and academic experts, is analyzed with a theoretical frame of reference. This theoretical frame of reference describes how artificial intelligence is used, or can be used, in order to optimize the strategic analysis, the accounting analysis and the financial analysis. In the analysis, the results of the empirical material are compared with the theoretical frame of reference in order to determine which aspects of the fundamental analysis that can be optimized with the help of artificial intelligence. Finally the result and the analysis are discussed and suggestions for future research are presented.