<p>Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en förklaring till varför två stridande förband inom Försvarsmakten (FM) nyttjar olika indelning på gruppnivå. Uppsatsen skall dessutom redovisa fördelar och nackdelar som förekommer med respektive indelning. Ämnet till uppsatsen uppstod på grund av en strävan från Försvarsmakten att kunna nyttja behovssammansatta stridsgrupper. FM fastställer order och kommandon, försöker likställa vapensystem och utbud av ammunition och i övrigt använda samma materiel i syfte att förenkla fördelning och logistik av all materiel. Trots denna strävan förekommer det olika indelning på gruppnivå. En likställd utbildningsplan skulle kunna underlätta vid övning av soldater och chefer samt ge FM bättre uthållighet eftersom personalen inte behöver lika mycket utbildningstid för att ingå i ett annat förband. Metoden som har nyttjats för denna uppsats är kvalitativ. Den kvalitativa består av textanalyser och intervjuer. Den omfattar även enkätundersökning med personal som jobbar med strid på daglig basis. Genom definition av de två förbanden på K3 respektive Amf1 och med teori samt de grundläggande förmågorna har en analys skett. Analysen visar att skillnaden ligger i en kombination av arv, ledning och enkelhet.</p> / <p>The purpose of this paper is to give the reader an explanation of why two fighting units within the Armed Forces use different structures at group level. The essay shall further more present advantages and disadvantages that exist with each formation. The subject of the essay occurred because of the quest for the Armed Forces (AF) to be able to use temporary battle units. AF sets orders and commands, trying to equate the supply of weapons and ammunition and otherwise use the same stock in order to simplify the distribution and logistics of all the stock. Despite these efforts, there are different structures at group level. An equivalent education could facilitate the training of soldiers and officers, and provide AF better endurance because staff do not need as much training to be part of another unit. The method that has been used for this study is qualitative. It consists of qualitative textual analysis and interviews. It also includes a survey with staff who works with battle on a daily basis. By definition of the two units at K3 and Amf1 the theory and the basic capabilities have been analyzed. This analysis shows that the difference is in the combination of heritage, management and simplicity.</p>

Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en förklaring till varför två stridande förband inom Försvarsmakten (FM) nyttjar olika indelning på gruppnivå. Uppsatsen skall dessutom redovisa fördelar och nackdelar som förekommer med respektive indelning. Ämnet till uppsatsen uppstod på grund av en strävan från Försvarsmakten att kunna nyttja behovssammansatta stridsgrupper. FM fastställer order och kommandon, försöker likställa vapensystem och utbud av ammunition och i övrigt använda samma materiel i syfte att förenkla fördelning och logistik av all materiel. Trots denna strävan förekommer det olika indelning på gruppnivå. En likställd utbildningsplan skulle kunna underlätta vid övning av soldater och chefer samt ge FM bättre uthållighet eftersom personalen inte behöver lika mycket utbildningstid för att ingå i ett annat förband. Metoden som har nyttjats för denna uppsats är kvalitativ. Den kvalitativa består av textanalyser och intervjuer. Den omfattar även enkätundersökning med personal som jobbar med strid på daglig basis. Genom definition av de två förbanden på K3 respektive Amf1 och med teori samt de grundläggande förmågorna har en analys skett. Analysen visar att skillnaden ligger i en kombination av arv, ledning och enkelhet. / The purpose of this paper is to give the reader an explanation of why two fighting units within the Armed Forces use different structures at group level. The essay shall further more present advantages and disadvantages that exist with each formation. The subject of the essay occurred because of the quest for the Armed Forces (AF) to be able to use temporary battle units. AF sets orders and commands, trying to equate the supply of weapons and ammunition and otherwise use the same stock in order to simplify the distribution and logistics of all the stock. Despite these efforts, there are different structures at group level. An equivalent education could facilitate the training of soldiers and officers, and provide AF better endurance because staff do not need as much training to be part of another unit. The method that has been used for this study is qualitative. It consists of qualitative textual analysis and interviews. It also includes a survey with staff who works with battle on a daily basis. By definition of the two units at K3 and Amf1 the theory and the basic capabilities have been analyzed. This analysis shows that the difference is in the combination of heritage, management and simplicity.

Syftet med uppsatsen är att förklara de stridstekniska principerna genom en historisk återblick som undersöker om det finns en oföränderlighet i stridens grunder. Uppsatsen ämnar pröva teorin om stridens grunder, eld – rörelse – skydd.  Uppsatsen tar utgångspunkt i Erwin Rommels slutsatser efter första världskriget och jämför dessa mot modern svenskt infanterireglemente för att utröna om teorin om stridens grunder är beständig. I samband med detta eftersöks även indikatorer som kan vara de bakomliggande faktorerna till varför striden på lägre taktisk nivå kan vara sig lik trots att krig kan ta sig olika i uttryck.  Uppsatsens slutsats är att om grundläggande faktorer i människans natur och vår fysiska värld är konstanta och oföränderliga och dessa styr striden på lägre militära nivåer är även stridens grunder beständiga. Alltså kommer mänsklig konflikt att se likadan ut på de lägre militära nivåerna, oavsett tidsålder. Endast medlen förändras på grund av teknikutvecklingen. Om striden på lägre militär nivå styrs av människans natur måste strategisk eller operativ nivå avgöra det som dikterar hur kriget tar sig i uttryck.