India is a syncretistic country where several religions coexist. Amystical branch of Islam, ufism, brings Hindus and Muslims togetherwhen the devotees from both religions worship the same saints andmeet at the same sacred places. The purpose of this essay is to researchif, or to what extent, a mazar is a meeting place of cultures, as well asexplore mysticism within religion. A special focus is aimed at YakubShahid Mazar in Banaras where an interview study was conductedduring the autumn of 2009. This essay will also show similarities inreligious views and how Hindus and Muslims interact in themulticultural city of Banaras. Results show that the mazar is a meeting place of multi-culture and thatpeople from varying backgrounds meet there. They come for a varietyof reasons, mostly for wishing or praying, / Indien är ett synkretiskt land där flera religioner samexisterar. Enmystisk gren av Islam, ufism, sammanför hinduer och muslimer näranhängare från båda religioner ber till samma helgon och möts påsamma heliga platser. Syftet med denna uppsats är att undersöka om,och i så fall i vilken utsträckning, en mazar är en multikulturellmötesplats, samt att utforska religiös mysticism. Ett särskilt fokus liggerpå Yakub Shahid Mazar i Banaras där en intervjustudie utfördes underhösten 2009. Den här uppsatsen kommer också att visa likheter ireligiösa uppfattningar och visa hur hinduer och muslimer interagerar iden multikulturella staden Banaras. Resultaten visar att mazaren är en multikulturell mötesplats och attmänniskor från varierande bakgrund möts där. De kommer dit för enmängd olika orsaker, mestadels för att önska eller be om något, ochhelgonets historia är inte besökarnas första prioritet.

Mouridiyya är en senegalesisk sufiorden, som sprider sig i världen genom att medlemmarna flyttar till nya städer och nya länder. De finns också representerade i Sverige och har bl. a bildat en bönecirkel, en dahira, i Stockholm. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mouridiska immigranter bygger upp sin organisation i Sverige, särskilt när det gäller religiös mötesverksamhet, ansvarsfördelning, ekonomi, könsperspektiv och koppling till Senegal eller Gambia, samt att undersöka om detta kan länkas till teorier om religion och migration. Vi har fått möjlighet att besöka den mouridiska gruppen och fått en att undersöka den utifrån vår frågeställning. Vi har varit med om en vanlig lördagsdahira samt besökt en konferens som Dahira Mouridoullahi Touba Sweden anordnade på temat ”islam och ickevåld”. Vi har genom fältstudier samt intervjuer skaffat oss en bild av dahiran och i nedanstående arbete presenterat det vi kommit fram till.

Det västerländska intresset för sufism har under 1900-talet varit stort, liksom antalet böcker som har publicerats rörande ämnet, både inom och utanför den akademiska världen. Samtidigt har en fascination för islams esoteriska dimensioner kunnat påträffas bland flera konstnärer, poeter och intellektuella, vilka inte sällan varit befryndade med philosophia perennis och dess läror, som både inom och utanför de akademiska sammanhangen således har utövat ett visst inflytande. Följande studie inriktas dock på de mest framstående och uttalade företrädarna för philosophia perennis som under 1900-talet dragits till sufismen, med fokus på deras föreställningar och tolkningar av sufism och islam. Studiens syfte är att genom en textkritisk och idéhistorisk metod analysera kvalitativt utvalda skrifter av perennialister som ger uttryck för särskilda föreställningar och tolkningar av sufism genom att relatera dessa till teorier om orientalism, occidentalism, globalisering och modernitet. Detta utreds genom problemformuleringarna: Hur framställs och tolkas sufismen av företrädare för philosophia perennis? Varför framställs sufismen så? Vad finner företrädarna tilltalande i islam och sufism? Resultaten visar att perennialisterna anspelar på och använder de orientalistiska och occidentalistiska föreställningar som finns i både öst och väst vid presentationerna av islam och sufism, bland annat för att kritisera moderniteten och definiera sina egna ståndpunkter. Dessutom pekar resultaten vidare på att perennialismen både närts och influerats av modernitens allt mer påtagliga globalisering, även om de ofta reagerar polemiskt emot den. Utan att reducera 1900-talets philosophia perennis till enbart en anti-modernistisk idéströmning, fokuserar studien på dess relation till modernitet, globalisering, orientalism och occidentalism, enligt syftet att belysa perennialismens föreställningar om sufism, varför just islam tilltalar företrädarna samt vilka särskilda implikationer ovan nämnda faktorer genererar i deras föreställningar och tolkningar av sufism.

This thesis describes and analyzes the practice of Sufism in a contemporary setting in Ankara from the insider point of view. The research deals critically with various approaches to Sufism in the field of anthropology, and introduces the Sufi scene in Turkey. The subject of the study is a Sufi formation which eludes categories in the field of Sufism, presenting close master/disciple relationships instead of institutional structures and normativity, and avoiding dichotomies such as modern/traditional, sacred/profane or unity/multiplicity. The research focuses on the interaction between its lack of form and the content of this particular Sufi practice, on the levels of the individuals and the group, and contextualizes it within the tradition of Islam. It also analyzes the processes of change occurred in the formation and within individuals during the time with the master and after his death. Plurality, respect for individual and cultural differences, deconstruction of existing categories &ndash / such as being, religion, the self, power and hierarchy-, ambiguity, the processuality and the open-endedness of experience and signification processes are important characteristics of the formation. Participants in the ethnographic research are restricted to the educated middle-class members of the formation. The applied method of research is Multi Grounded Theory enriched with the phenomenological mode of interviewing and collaboration of the members of the formation.

The present study aims to understand the subject matter of the Shajarat al-Kawn. In the two earlier studies of this text--both translations, the first in English and the second in French with extensive notes--the translators approach the text with specific preconceptions which influence the translations and analyses. In contrast, our approach is to focus on the persons, events and images within the text and thereby to reveal the salient issues and themes. In the analysis we are led to question the authorship of the text, specific details reveal that it may not be by Ibn 'Arabi In spite of this problem, the description of the archetypal figures Muhammad and Iblis--which has elements resembling the description of the same figures by Mansur al-Hallaj and 'Ayn al-Qudat al-Hamadhani-leads us to believe that the Shajarat al-Kawn makes an important contribution toward understanding some of the riddles on how these complex figures are viewed.

The purpose of this essay is to compare the works of Jalal ad-din Rumi and Fakhr al-din Araqi to see which ideas of God the two writers want to convey. Rumi and Araqi were two actors in the mystical dimension of Islam, who lived in the thirteenth century in what is today Turkey. Both were of Persian birth and their works were written in Persian. The material I have chosen to work with is Lama´at by Araqi and parts of the Masnavi by Rumi. Both of them have been translated into Swedish by Ashk Dahlén. The theoretical premiss is taken from Influence in art and literature by Göran Hermerén. My method is to find images for God in the texts to see which ideas of God the two writers want to convey. My review shows that many of the images come from the Koran and speak of personal qualities of God. Some of them also specify that God is not located at the same level as the humans. A few passages compare God with natural phenomenon like the sun and the ocean. To sum up, God is represented as a powerful being who does not exist on the same level as the humans. By applying Hermerén´s theory, I conclude that there are influences between the two writers. Their work and the images they have chosen are similar in many aspects. These influences are most likely the result of the fact that both of the writers existed within the same cultural context and under the influence of Ibn Arabi.

Two very controversial topics - "Saintship" (waliyah) and "Audition of Music'" (sama) have been chosen for the present study.

Thesis (Ph.D.)--University of Adelaide, Dept. of Anthropology, 2002. / Includes bibliographical references (leaves 317-341).

Thesis (Ph. D.)--Göteborg University, 1999. / Includes bibliographical references (p. 233-241).

Thesis (Ph. D.)--Göteborg University, 1999. / Includes bibliographical references (p. 233-241).