<p>Kvinnlig könsstympning uppmärksammades i västvärlden på 1970-talet då invandringen till väst från länder där könsstympning praktiseras ökade. När Waris Dirie gav ut sin självbiografiska bok En blomma i Afrikas öken 1999 kom könsstympning åter på tapeten. Eftersom könsstympning är en sedvänja som praktiserats i tusentals år världen över och fortfarande utövas i flera länder idag, väcktes ett intresse att ta reda på omständigheterna kring fenomenet. Vart, hur och varför uppstod denna till synes inhumana och irrationella sedvänja och hur kommer det sig att den lever kvar än idag? Vilka bakomliggande faktorer finns? Hur hänger könsstympning ihop med religion, kultur, genus, makt och så vidare?</p><p>Eftersom det verkade handla om ett mycket komplext fenomen togs beslutet att syftet skulle vara ganska brett och omfattande. Hypotesen var att könsstympning kunde förklaras och förstås som ett socialt fenomen och detta är det som undersöks, analyseras och framhålls genom denna uppsats. De sociologiska teorier som använts faller inom ramarna för socialpsykologi och som komplement till dessa teorier har även interkulturella perspektiv och genus- och etnicitetsperspektiv använts.</p><p>Metoden är kvalitativ datainsamling. Ett stort urval böcker, artiklar och internetkällor har använts. Dataanalysen har skett parallellt och integrerat med datainsamlingen. Centrala begrepp och teoretiska utgångspunkter har sedan kopplats samman med fenomenet könsstympning i analysen. Slutligen hålls en avslutande diskussion där personliga reflektioner och slutsatser diskuteras.</p><p>Resultatet visar på många olika möjliga sociologiska, interkulturella och genus- och etnicitetsrelaterade förklaringsmodeller av hur könsstympning kan förklaras och förstås som ett socialt fenomen. Det har även visat sig vara intressant att dra paralleller mellan den könsstympade kvinnan och den ”jämställda” västerländska kvinnan. Det finns ingen enkel förklaring till varför sedvänjan existerar än idag, det är många olika aspekter och faktorer som spelar in. Vad som är viktigt är att man förhåller sig till fenomenet med viss kulturell relativism och att man beaktar sedvänjans komplexa och multidimensionella natur.</p> / <p>Female genital mutilation (FGM) attracted much attention in the west in the 1970’s, when the immigration to the west from countries where FGM was practiced increased. When Waris Dirie published her autobiography Desert flower: the extraordinary journey of a desert nomad in 1999, the phenomenon got on the carpet again. Since FGM is a custom that has been practiced for thousands of years all over the world and is still beeing practiced in a number of countries today, an interest was awakened for examining the circumstances surrounding the phenomenon. Where, how and why did this apparently inhumane and irrational custom arise and how come it still exists today? What is at the bottom of it? How is FGM related to religion, culture, gender, power and so on?</p><p>Since it seemed to be about a very complex phenomenon a decision was made to keep the purpose of the essay quite broad and extensive. The hypothesis was that FGM could be explained and understood as a sociological phenomenon and this is what has been examined, analyzed and emphasizwd through out this essay. The sociological theories falls within the framework of social phsychology, and as a compliment to these theories there has also been a use of intercultural perspectives and gender- and ethnicity perspectives.</p><p>The method is qualitative data gathering. A large selection of books, articles and websites have been used. Data analysis has been done throughout and integrated with the data gathering process. In the analysis, theory is related and connected to the pheonomenon FMG. Finally there is a closing discussion in which personal reflections and conclusions are discussed.</p><p>The result shows many different sociological, intercultural and gender- and ethnicity related explanation models of how FGM can be explained and understood as a sociological phenomenon. It has also proved interesting to draw paralleles between the circumcised woman and the “equal” western woman. There is no simple explanation to why the custom is still beeing practiced today, there are many different aspects and factors involved. What is important though, is that you relate to the phenomenon with a certain degree of cultural relativism and that you pay regard to the customs complex and multi dimensional nature.</p>

Kvinnlig könsstympning uppmärksammades i västvärlden på 1970-talet då invandringen till väst från länder där könsstympning praktiseras ökade. När Waris Dirie gav ut sin självbiografiska bok En blomma i Afrikas öken 1999 kom könsstympning åter på tapeten. Eftersom könsstympning är en sedvänja som praktiserats i tusentals år världen över och fortfarande utövas i flera länder idag, väcktes ett intresse att ta reda på omständigheterna kring fenomenet. Vart, hur och varför uppstod denna till synes inhumana och irrationella sedvänja och hur kommer det sig att den lever kvar än idag? Vilka bakomliggande faktorer finns? Hur hänger könsstympning ihop med religion, kultur, genus, makt och så vidare? Eftersom det verkade handla om ett mycket komplext fenomen togs beslutet att syftet skulle vara ganska brett och omfattande. Hypotesen var att könsstympning kunde förklaras och förstås som ett socialt fenomen och detta är det som undersöks, analyseras och framhålls genom denna uppsats. De sociologiska teorier som använts faller inom ramarna för socialpsykologi och som komplement till dessa teorier har även interkulturella perspektiv och genus- och etnicitetsperspektiv använts. Metoden är kvalitativ datainsamling. Ett stort urval böcker, artiklar och internetkällor har använts. Dataanalysen har skett parallellt och integrerat med datainsamlingen. Centrala begrepp och teoretiska utgångspunkter har sedan kopplats samman med fenomenet könsstympning i analysen. Slutligen hålls en avslutande diskussion där personliga reflektioner och slutsatser diskuteras. Resultatet visar på många olika möjliga sociologiska, interkulturella och genus- och etnicitetsrelaterade förklaringsmodeller av hur könsstympning kan förklaras och förstås som ett socialt fenomen. Det har även visat sig vara intressant att dra paralleller mellan den könsstympade kvinnan och den ”jämställda” västerländska kvinnan. Det finns ingen enkel förklaring till varför sedvänjan existerar än idag, det är många olika aspekter och faktorer som spelar in. Vad som är viktigt är att man förhåller sig till fenomenet med viss kulturell relativism och att man beaktar sedvänjans komplexa och multidimensionella natur. / Female genital mutilation (FGM) attracted much attention in the west in the 1970’s, when the immigration to the west from countries where FGM was practiced increased. When Waris Dirie published her autobiography Desert flower: the extraordinary journey of a desert nomad in 1999, the phenomenon got on the carpet again. Since FGM is a custom that has been practiced for thousands of years all over the world and is still beeing practiced in a number of countries today, an interest was awakened for examining the circumstances surrounding the phenomenon. Where, how and why did this apparently inhumane and irrational custom arise and how come it still exists today? What is at the bottom of it? How is FGM related to religion, culture, gender, power and so on? Since it seemed to be about a very complex phenomenon a decision was made to keep the purpose of the essay quite broad and extensive. The hypothesis was that FGM could be explained and understood as a sociological phenomenon and this is what has been examined, analyzed and emphasizwd through out this essay. The sociological theories falls within the framework of social phsychology, and as a compliment to these theories there has also been a use of intercultural perspectives and gender- and ethnicity perspectives. The method is qualitative data gathering. A large selection of books, articles and websites have been used. Data analysis has been done throughout and integrated with the data gathering process. In the analysis, theory is related and connected to the pheonomenon FMG. Finally there is a closing discussion in which personal reflections and conclusions are discussed. The result shows many different sociological, intercultural and gender- and ethnicity related explanation models of how FGM can be explained and understood as a sociological phenomenon. It has also proved interesting to draw paralleles between the circumcised woman and the “equal” western woman. There is no simple explanation to why the custom is still beeing practiced today, there are many different aspects and factors involved. What is important though, is that you relate to the phenomenon with a certain degree of cultural relativism and that you pay regard to the customs complex and multi dimensional nature.

This thesis gives an overview of Jesus in the basic sources of Islam, the Qur'an and Sunnah. In a brief biography of Prophet Muhammad, it deals with the influence of Christians in his life. It follows the creation of the Qur'an and mentions some aspects of its doctrine. The thesis selects the Qur'anic verses about Christians and especially those which are related directly or indirectly to Jesus. It analyzes the meaning of the names, which the Qur'an assigns to Jesus. The selected Hadiths, in which some of the names of Jesus appear, are systematized into thematic areas. The thesis observe the role that this Islamic tradition assigns to him. It compares the differences between the view on Jesus in Islam and Christianity. It notes that there are different meanings in both religions under the same sounding names and titles of Jesus. The thesis brings reason why the image of Jesus in Islam is different. It shows whether the person of Jesus can be the object and starting point for interreligious dialogue. In conclusion, it offers the possibilities of inspiration for restoring Christian faith by Muslim Jesus.

Den islamiska rätten vilar på fyra rättskällor. Koranen, som enligt muslimsk uppfattning anses vara Guds bokstavliga och perfekt bevarade Tal är den högsta rättskällan. Koranen tolkas främst med hjälp av en språklig analys av relevanta verser tillsammans med de omständigheter som antas ha framkallat vissa verser. Därefter kommer profeten Muhammeds sunna som utgörs av hans gärning i tal och ageranden. Profetens sunna är bevarad i formen av hadither i diverse hadithsammanställningar. En hadith är i princip en rapport om en historisk händelse, men som vanligtvis relaterar till profetens sunna. Inom den islamiska rättstraditionen har en hel vetenskap utvecklats i syfte att identifiera och särskilja autentiska hadither ifrån fabricerade. Profetens sunna anses bära legislativ vikt och förklara hur koranens påbud och etik ska efterlevas i praktiken. Den tredje rättskällan utgörs av principen om ijma’ (konsensus). När det muslimska samfundet av rättslärda är helt eniga i en fråga om tolkningen av koranen och profetens sunna så anses deras konsensus bära en legislativ tyngd. Den fjärde rättskällan är qiyas (analogislut). Analogislut beskrivs som arketypen för all rättslig argumentation. Det avgörande vid tillämpningen av analogislut är identifierandet av en ratio legis. Ibland omnämns ratio legis explicit i en rättskälla och ibland är den endast implicerad. När ratio legis endast är implicerad så måste den verifieras som en legitim ratio legis eftersom alla ratio legis är ej legitima. Denna verifiering sker med hjälp av maqasid ash-shari’a (shari’ans ändamål). Shari’a anses ämna säkerställa fem övergripande ändamål som är bevarandet av tro, liv, avkomma, förnuft och förmögenhet. Dessa ändamål säkerställer mänskliga intressen nödvändiga för balans och harmoni, både i det världsliga livet som på domedagen. När ratio legis överensstämmer med dessa fem ändamål, så anses den vara legitim. Inom shari’a finns även ett antal olika rättsaktörer där den viktigaste är en mujtahid. En mujtahid är en kvalificerad jurist som kan utföra ijtihad och finna svaret på rättsliga frågor som ej besvaras uttryckligen i rättskällorna. I den islamiska rättstraditionen finns även rättsskolor. Det kännetecknande för rättsskolorna är juristernas enande kring en samling rättsliga principer. Det finns fyra rättsskolor i den islamiska rättstraditionen, den hanafitiska, den shafi’itiska, den hanbalitiska och den malikitiska.

Ce travail porte sur l’influence doctrinale d’al-ŠâfiÝî sur Abû Íayyân al-naÎwî, dans son grand commentaire du Coran intitulé : Tafsîr al-BaÎr -al-MuÎîÔ. Pour comprendre sa démarche herméneutique, nous consacrons une partie importante à sa vie et à sa production intellectuelle. Nous étudions l’œuvre exégétique d’Abû Íayyân : nous démontrons comment sa méthode d'analyse et sa conception de la langue arabe et du Coran sont influencées par Al-ŠâfiÝî et son école juridique. Nous approfondissons les aspects sémantiques, lexicaux et grammaticaux de son analyse exégétique, et traitons aussi des phénomènes de polysémie, de synonymie et de mots à sens opposé. Nous abordons également la conception et les apports d' Abû Íayyân dans le domaine de la rhétorique, de la métonymie, de la sémantique grammaticale (Ýilm al- maÝânî) et de la science des ornements du discours (Ýilm al- badîÝ). / This research deals with al-ŠâfiÝî's influence upon Abû Íayyân al-naÎwî 's doctrine, in his Great Commentaries of the Holy Quran entitled : Tafsîr al-BaÎr -al-MuÎîÔ. We understand his hermeneutic approach through an extensive analysis of his life and of his intellectual creation. We study Abû Íayyân's exegetical works : we show how far his analytic process and his conception of the Arabic language and of the Holy Quran are influenced by al-ŠâfiÝî and his juridic school of thought. We scrutinize the semantic, lexical and grammatical components of his approach, including polysemous, synonymous and opposite words. We analyse Abû Íayyân's conception and contribution in the fields of rhetoric, metonymy, grammatical semantics (Ýilm al- maÝânî) and in the science of ornemental speech (Ýilm al- badîÝ).