Denna studie behandlar supportrars upplevda trygghet på Eleda Stadion i Malmö under fotbollsmatcher. Kunskapen om supportrars trygghet på allsvenska arenor är begränsad, men samtidigt så har ämnet fått ett stort utrymme i media de senaste åren. Syftet med den här studien är därmed att undersöka trygghetsupplevelsen vid fotbollsmatcher på Eleda Stadion, vad som påverkar den och hur den skiljer sig mellan olika grupper. Frågeställningarna som studien ämnar besvara är följande: “Hur upplever supportrar tryggheten vid fotbollsmatch på Eleda Stadion?”, “Hur påverkar bakgrundsfaktorer, ordningsstörningar, aktörer, förtroende samt tidsliga faktorer trygghetsupplevelsen på Eleda Stadion?” och “Hur varierar trygghetsupplevelsen mellan sittplats och ståplats, samt mellan män och kvinnor?”. Studien har använt sig av både en kvantitativ respektive kvalitativ metod för att besvara frågeställningarna i form av en enkätundersökning samt intervjuer. Urvalet bestod av personer över 15 år gamla som varit på en Malmö FF-match på Eleda Stadion de senaste 12 månaderna. Datainsamlingen skedde genom att dela ut enkäter i samband med matcher samt digitalt på Facebook och forumet Svenska Fans. Personer som intervjuades hade själva önskat om att få delta via enkäten. Datamaterialet analyserades utifrån flera metoder i form av bivariat-, univariat-, och regressionsanalys för enkäten samt tematisk analys för intervjumaterialet. I resultatet framkom det att den upplevda tryggheten var stor samtidigt som den påverkades av ett antal faktorer och skilde sig mellan olika grupper. Pyroteknik var den faktorn som påverkade tryggheten mest samtidigt som flera ansåg det som stämningshöjande. Motståndarsupportrar var även det en faktor som påverkade tryggheten negativt. Den aktuella studien ämnar bidra till en aktuell bild och förbättrad kunskap om den upplevda tryggheten i samband med fotbollsmatcher i framför allt Malmö, men kan även ge en bild för tryggheten på övriga allsvenska arenor runt om i Sverige. / This study deals with the subject of supporters’ sense of security at Eleda Stadion in Malmö during football matches. The knowledge of supporters’ sense of security is limited, but at the same time the subject has been given a lot of room in media the last years. The aim of this study is thus to examine the sense of security during football matches at Eleda Stadion, what affects it and how it differs between groups. The study intends to answer the following questions: “What is supporters’ sense of security during football matches at Eleda Stadion?”, “How do the background factors, disturbances, actors, trust and temporal factors affect the sense of security at Eleda Stadion?” and “How does the sense of security vary between the sitting and standing crowd as well as between men and women?”. Both a quantitative and qualitative method has been used to answers the questions in form of a questionnaire survey as well as interviews. The selection consisted of people over the age of 15 who have been to a Malmö FF match in the last 12 months. The collection of data was acquired by handing out the survey in conjunction with the matches as well as digital on Facebook and the forum Svenska Fans. Individuals who were interviewed had themselves wished to participate via the survey. The data was analysed using different methods in form of bivariate-, univariate-, and regression analysis for the survey and thematic analysis for the interviews. The result showed that the perceived sense of security was high while being affected by several factors and differed between groups. Pyrotechnics was the factor that affected the sense of security the most, while many still considered it to contribute to the atmosphere. The opposing supporters was also a factor that impacted the sense of security negatively. This study intends to contribute to a current depiction and improved knowledge of the sense of security in conjunction football matches, especially in Malmö, but can also provide a picture of the sense of security in other arenas in Allsvenskan around Sweden.

I takt med fotbollens kommersialisering har det blivit vanligt att europeiska fotbollsklubbar flyttat från klassiska arenor till multiarenor. Det hela är ett nytt fenomen i svensk och nordisk fotboll, där endast ett fåtal arenor kan klassas som multiarenor. Studien har till syfte att ge ökad förståelse för hur en allsvensk fotbollsklubb påverkas av att flytta till en multiarena, utifrån klubbekonomi och viktiga intressenter som supportrar och sponsorer. Uppsatsen avgränsar sig till de svenska klubbarna AIK och Hammarby, då klubbarna har flyttat till vardera multiarena i Stockholmsregionen, Friends Arena och Tele2 Arena. En kvalitativ forskningsstrategi har applicerats i form av semistrukturerade intervjuer. En teoretisk referensram bestående av intressentmodellen, interaktionsritualer, A-ERIC-modellen och Economic Impact Analysis har valts ut för att analysera fenomenet. Sett ur ett ekonomiskt perspektiv har flytten varit positiv för klubbarna, då faciliteterna på en multiarena har öppnat upp nya möjligheter gällande sponsring och affärsnätverk. Lyftet har visat sig i form av ökade intäkter från både sponsring och publik. Studien visar även att en flytt till en multiarena kan vara krävande för en allsvensk fotbollsklubb, då de traditionella arenorna var omtyckta av klubbarnas supportrar. För att kraftigt öka sitt publiksnitt vid en flytt till en multiarena visade det sig vara viktigt att tidigt engagera sig i flytten, för att skapa entusiasm och anpassa arenan efter klubbens behov. / In line with the development of profit-oriented football, it has become common for European football clubs to move from classic stadiums to modern multi arenas. The phenomena is new for Swedish and Nordic football, where only few stadiums can be classified as multi arenas. This study examines how a Swedish football club is affected by a move to a multi arena based on club finances and important stakeholders as supporters and sponsors. The study is limited to two of Sweden's largest clubs, AIK and Hammarby. AIK and Hammarby are chosen because of their moves to one of each multi arenas in Stockholm, Friends Arena and Tele2 Arena. A qualitative research strategy has been applied by semi-structured interviews to investigate it further. Following theories are applied: Stakeholder model, Interaction rituals, A-ERIC model and Economic Impact Analysis. Above mentioned theories have been applied to analyze the phenomena. According to the study the clubs have experienced an improvement from an economic point of view. The facilities at the multi arenas developed opportunities for the club sponsors and business networks with increased revenue from sponsorship and ticket sales. A move to a multi arena might be challenging to the clubs and their supporters because the old stadiums were popular among supporters. It was proven important for the clubs to engage in their move to the multi arenas at an early point to create enthusiasm and adjust the arena after the club’s needs.

Former studies indicate that social media is a good way to communicate with stakeholders which also makes it an interesting and relevant focus for this study. As football is becoming more and more commercialized, the demands that non sports related activities are professionalized are raised ever higher. Between the professionals and Sunday league football teams, we find Division 1. A Swedish football league in limbo between the professionals and the amateurs. A league where the clubs manage to survive on pocket money and seldom with the possibility to hire staff on full time. The clubs in Division 1 have been the subject of this research to map how they communicate on the image sharing app, Instagram.  The purpose of this essay is to, through the issue “What patterns can be found on Instagram among the football clubs in the Swedish third tier leagues?” shine the light on the small sports clubs, and their day to day activity and communication. In the long run it will contribute to more effective communication for small organizations.  The thematic analysis of the empirical material shows that the clubs in Division 1 often use Instagram by routine or for the sake of it, rather than with a cut out strategy or plan. Even though it’s evident that a social media presence has positive effects in itself when it comes to building an identity as a club, with supporters and other parties, there are several measures football teams can take to improve their communication on Instagram. Having a  clear cut plan and goals can achieve things such as getting more active and loyal supporters with raised ticket sales as a long term result.

Syftet med studien är att kartlägga hur corporate social responsibility, sportsliga prestationer och supportrar påverkar Allsvenska herrfotbollsklubbars relationsmarknadsföring gentemot sponsorer. Fotboll är den största sporten i Sverige och sponsorer är en viktig inkomstkälla för svenska fotbollsklubbar. Detta innebär att fotbollsklubbar i Sverige måste vara effektiva i sin relationsmarknadsföring gentemot sponsorer för att skriva avtal med nya sponsorer samt bevara relationerna med deras befintliga sponsorer. Därav undersöker denna studie svenska fotbollsklubbars arbeta under hela livslängden av ett avtal med en sponsor från första kontakten till att avtalstiden är slut och hur fotbollsklubbens CSR- arbete, sportsliga prestation samt supportrar påverkar detta. En kvalitativ studie med en iterativ ansats har genomförts. Empirin innehåller information från semistrukturerade intervjuer med sex fallklubbar med olika bakgrund och framgångar inom den svenska herrfotbollen där alla har gemensamt att de spelar i högsta serien, Allsvenskan. Relationsmarknadsföring för de olika fallklubbarna varierar beroende på faktorer som sportslig framgång både nuvarande och historisk, geografisk placering, finansiell ställning samt deras supporterbas. De går att se att de fallklubbar med störst sponsorintäkter också har störst sportslig framgång, har störst supporterbas och är placerade i två av Sveriges tre största städer. Gemensamt för alla fallklubbar är att de ser CSR-arbetet som en viktig aspekt i deras relationsmarknadsföring. / The purpose of the study is to chart how corporate social responsibility, sporting performance and supporters affect relationship marketing towards sponsors of men’s football clubs in Allsvenskan. Football is the biggest sport in Sweden and sponsors are an important source of income for Swedish football clubs. This means that football clubs in Sweden must be effective in their relationship marketing towards sponsors to write new contracts with sponsors and to preserve the relations with sponsors that are already established. Therefore does this study examine Swedish football clubs work during the whole life cycle of a contract with a sponsor from the first contact until the contract ends and how the football clubs CSR-work, sporting performance and supporters’ affects this. A qualitative study with an iterative approach has been conducted. The empiric findings contain information gathered from semi-structured interviews with six case clubs with different backgrounds and success in the men’s football in Sweden where all case clubs have in common that they play in the highest league, Allsvenskan. The relationship marketing for the different case clubs varies depending on factors such as both present and historic sporting performance, geographic placement, financial position, and their supporter base. It is possible to see that the case clubs with the biggest income from sponsors also has the greatest sporting performance and has the biggest supporter base and are in two of Sweden’s three biggest cities. All case clubs have in common that they see their CSR-work as an important aspect in their relationship marketing.