Climate change affects the health of people and the environment. The U.S. Environmental Protection Agency (EPA) has published research that explains the danger of greenhouse gas emissions on humans, wildlife, and the planet. Initiatives and policies are enacted every day to counter the harm that is done to the environment. Many companies now publish environmental impact reports or Corporate Sustainability Reports (CSR) to promote industry transparency. Participating in environmental and social initiatives is also a competitive advantage for these Fortune 500 companies. Customers can support a company based on their environmental friendliness or social responsibility. Companies are then encouraged to promote social issues like workplace diversity, women in management, and community development; and environmental issues like habitat conservation, green building, and energy reduction. The general merchandising sector companies scored from highest to lowest in the following order: Walmart, Nordstrom, Sears Holdings, Macy’s, PPR, Target, Kohl’s, JC Penney, Dollar General, Belk, Neiman Marcus, Shopko Stores, Follett, Family Dollar, Dillards, Newegg.com, Michael’s Stores, and Fry’s Electronics. These companies represent the most successful companies based on their strategies to reduce their environmental impact. Extended Producer Responsibility, green building, and community initiatives are three categories that are imperative to discuss when addressing environmental and social reporting.

Att leva upp till intressenters krav och förväntningar anses nödvändigt för att organisationer ska kunna bedriva sin verksamhet. Det tillstånd som råder när företagets värdesystem är i linje med samhällets kallas legitimitet och processen som leder till att en organisation bedöms som legitim kallas legitimering. Förväntningar och krav från intressenter förändras ständigt och under de senaste åren har intressenters ökade förståelse för bland annat miljöproblem, lett till en större medvetenhet om arbetet inom hållbar utveckling. Detta har bidragit till en press på organisationer och företag vad gäller deras ansvar och skyldigheter att rapportera kring deras påverkan på dessa områden. Pressen har resulterat i att de flesta större företag producerar årliga hållbarhetsrapporter och då det saknas lagar och regler för hur dessa rapporter ska se ut använder sig företag av frivilliga principer och riktlinjer vid framtagandet av rapporten.Syftet med studien är att öka förståelsen för hur legitimitetsteorin kan förklara motiven till att upprätta en hållbarhetsrapport, samt fördjupa diskussionen kring hur innehållet i rapporten används som ett legitimeringsverktyg. Forskningsfrågan som besvaras är hur legitimitets-teorin kan förklara en hållbarhetsrapports motiv och innehåll och för att uppfylla syftet har en kvalitativ studie genomförts och ett hermeneutiskt perspektiv har tillämpats. I studien genomfördes sju stycken semistrukturerade intervjuer. Urvalet begränsades till fyra hållbarhetschefer och tre hållbarhetskonsulter. Empirin bygger dels på information som intervjuerna genererat, och dels på information hämtad från organisationen GRI.Under studien framkom flera motiv till en hållbarhetsrapports upprättande, och flera faktorer som påverkar en hållbarhetsrapports innehåll identifierades. Det faktum att intressenterna har fått en större påverkan över innehållet var tydligt, vilket flera forskare skulle beskriva som en mognad i rapporteringsprocessen. Detta betyder dock inte att det är en problembefriad process, utan svårigheten i att inkludera och prioritera ”rätt” information verkar kvarstå enligt flera av våra respondenter. Vidare visade resultatet på att innehållet speglas av en önskan om att organisationen ska fortsätta att vara legitim, och att rapporten även används som ett verktyg för att reparera skadad legitimitet. Ett primärt fokus på att rapportera om det som är av störst väsentlighet innebär enligt några respondenter en större valfrihet över vad som ska rapporteras. Andra respondenter menar att företag nu inte kan undvika att vara transparenta om känslig information. Legitimitetsteorin kan även förklara valet att utelämna känslig information, då det vid ett offentliggörande finns en risk att legitimiteten kan hotas. Det finns med andra ord ett dilemma som innebär att företag måste vara transparanta för att ha möjlighet att erhålla eller bibehålla legitimitet, samtidigt som transparensen i sig kan leda till en legitimitetskris. / The ability to live up to stakeholders’ requirements and expectations is considered a necessity for organizations in order to manage their business. The condition that exists when the company's value system is in line with the society’s value system is called legitimacy, and the process leading to an organization being deemed as legitimate is called legitimation. Expectations and demands of stakeholders are constantly changing, and stakeholders' increased understanding of e.g. environmental problems has led to a greater awareness of sustainable development in organizations. This has contributed to a pressure on organizations and companies regarding their responsibilities and obligations to report on their impact in these areas. The pressure has resulted in annual sustainability reports from companies of a greater size. In the absence of laws and regulations for how these reports should be prepared, companies use voluntary principles and guidelines when developing the report.The purpose of this study is to increase the understanding of how legitimacy theory can explain the motives for establishing a sustainability report, and to deepen the discussion of how the content of the report is being used as a legitimization tool. The research question to be answered is how legitimacy theory can explain a sustainability report's incentives and content and to fulfill the purpose of the study, a qualitative method was carried out and a hermeneutic perspective was applied. Seven semi-structured interviews were conducted and four sustainability managers and three sustainability consultants took part. The empirical data were based on the information generated from the interviews and on the information obtained from the GRI-organization.The study revealed numerous reasons for a sustainability report's existence, and several factors affecting the sustainability report's contents were identified. The fact that stakeholders have a major influence over the content was clear, and several scientists would describe this as a maturity in the reporting process. However, this does not mean that this is a process without difficulties or problems, and troubles to select and prioritize the 'right' information remain. Furthermore, the results showed that the content is mirrored by a desire for the organization to continue to be legitimate, and that the report is also being used as a tool to repair damaged legitimacy. A primary focus on reporting on what is of greatest materiality means according to some respondents a greater choice of what to report. Other respondents believe that this will force companies to be transparent of sensitive information. Legitimacy theory provides an explanation for the choice to exclude sensitive information, since publication of negative information can endanger the perception of the company and the legitimacy can be threatened. In other words, there is a dilemma which means that companies[III]must be transparent in order to obtain or maintain legitimacy, while transparency in itself can lead to a crisis of legitimacy.This thesis is written in Swedish.

Hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt fenomen och hur företag ska hantera detta är oklart. Denna studie fokuserar på förändringen över tid av denna typ av rapport från början på 2000-talet fram till de senast publicerade rapporterna, 2013 och 2014 i stora svenska företag. Vi granskade tre företags hållbarhetsrapporter från olika branscher för att identifiera skillnader och likheter med hjälp av en egen analysmodell. Vi valde vidare att utföra denna undersökning med legitimitetsteorin i åtanke för att få en förståelse för varför företag hållbarhetsrapporterar som de gör. Vi kunde se att två av företagen utvecklades relativt mycket från och med att de började hållbarhetsredovisa fram till de senast upprättade rapporterna och uppvisade allt mer relevant information, medan det tredje företaget, i förhållande till de andra två, redan från början hade hög kvalitet på sina hållbarhetsrapporter och därmed inte utvecklades i samma utsträckning. Vi kom fram till att införandet av GRI har påverkat rapporteringen kring hållbar information och att samhällets ökade förväntningar på företag påverkar rapporteringen. / Sustainability reporting is a relatively new phenomenon and how organizations are supposed to handle this is not quite clear. This study focuses on the shift of this type of reporting from the beginning of the 21th century until the latest published sustainability reports from 2013 and 2014 from big Swedish enterprises. The study includes three different enterprises from three different business areas to examine differences and similarities with our own analysis model. Furthermore we decided to conduct this survey with legitimacy theory in mind to get an understanding of why enterprises report on sustainability the way they do. We found that two of the enterprises evolved considerable and the reports included more relevant information over time, while the third enterprise showed, in relation to the other enterprises, relatively consistent information and reports from the early years to 2014. Our study shows that the introduction of GRI has affected reporting of sustainable information and the enhanced expectations of the community on enterprises also influences reporting. This study is conducted in Swedish.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera vad företag inom den privata sektorn har för uttalade motiv till att hållbarhetsredovisa. Metod: I denna studie har den kvalitativa forskningsmetoden tillämpats. Vidare genomfördes semistrukturerade intervjuer med olika företag verkande inom olika branscher. Intervjuerna hade alla en intervjumall som utgångspunkt vid intervjun. Empirin har kommit oss tillhanda från intervjuer med elva företag. Fem telefonintervjuer genomförda med Hemtex, KappAhl, IKEA, NilsonGroup och Fritidsresor. Även sex intervjuer genomförda på plats, dessa företag var Handelsbanken, Bring, EY, Folksam, JM och Fabege. Empiri: Resultatet visade att de främsta motiven till att privata företag valde att hållbarhetsredovisa var för att visa transparens gentemot dess intressenter, långsiktigheten vad gäller framtida generationer och företagets affärsnytta, samt att det för vissa upplevdes som ett krav. Slutsats: Beroende på hållbarhetsredovisningens omfattning och frekvens i företagen drog vi slutsatsen att det fanns ett klart samband mellan dessa och företagets motivation. De företag som etablerat arbetet mer i affärsverksamheten visade tendens till att se arbetet som långsiktigt, medan företag med ett mindre strukturerat arbete mer upplevde det som ett krav. Att visa transparent till intressenterna var även det ett viktigt motiv för företagen att hållbarhetsredovisa. / Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze what companies in the private sector has stated for reasons for sustainability reporting. Methods: In this study we have applied a qualitative research method and used semi-structured interviews with different companies, operating in various industries. All the interviews used an interview guide for the interview. The empirical research has been collected by interviews with eleven companies. Five interviews conducted by phone with Hemtex, KappAhl, IKEA, NilsonGroup and Fritidsresor. Six interviews were conducted at each companies headquarter. These companies were Handelsbanken, Bring, EY, Folksam, JM and Fabege. Empirics: The result shows that the primary motivations for private companies to do sustainability reporting were to show transparency towards their stakeholders, look in a long-term perspective in terms of future generations and business benefit and that some felt that they were forced. Conclusion: Depending on the extent on sustainability reporting and its frequency in the companies there was a clear correlation between these and their motivation. The companies that had establish the work more in the business tended to see the work as a long-term, while companies with a less structured work saw it as a forced work. To show transparent to stakeholders was also an important reason for companies to work with a sustainability report.

Den nya regleringen medför att cirka 1600 svenska bolag ska upprätta en hållbarhetsrapport från och med räkenskapsåret 2017 med bland annat krav på sitt hållbarhetsarbete kring frågor som miljö, social, personal, mänskliga rättigheter och korruption. Syftet med studien är att undersöka och förklara hur införandet av hållbarhetsredovisning enligt årsredovisningslagen påverkat företags hållbarhetsredovisning. För att undersöka eventuella skillnader genomfördes innehållsanalyser av företags års- och hållbarhetsrapporter. Denna innehållsanalys kvantifierades sedan utifrån en checklista. Den teoretiska referensramen är uppbyggd kring fenomenet hållbarhetsredovisning och relevanta redovisningsteorier. Empirin består av data från innehållsanalysen av företags års- och hållbarhetsrapporter. Utifrån den insamlade empirin analyseras de förändringar som skett mellan åren de inte fanns någon reglering och efter införandet av hållbarhetsredovisning enligt årsredovisningslagen. Tidigare studier tyder på att företag uteslutit negativ information för att skapa en mer positiv bild av företaget. Efter införandet av regleringen redovisar företag i allt större grad aspekter som kan tolkas som negativa. / The new regulation that has been introduced requires approximately 1600 Swedish companies to produce a sustainability report of the financial year 2017 with their work surrounding questions like environment, social, personal, human rights as well as corruption. The purpose of this study is to examine and explain how the introduction of sustainability reporting according to the new regulations affect the company’s work with sustainability. To examine the potential differences, we performed a content analysis on the company’s annual reports and sustainability reports. The empirical evidence consists of the data collected from the content analysis of the company’s annual reports and sustainability reports. With the collected empirical evidence an analysis was completed on the differences through the examined years. Previous studies have shown that companies tend to leave out negative information about the company to project a more positive image. With the new regulation companies include negative aspects of their business.

The awareness of social and environmental responsibility has increased among companies over the years. It has become increasingly important for companies to show the world that they are committed and do take responsibility towards communities. The clothing industry is sensitive to public opinion and has gotten critiqued for their negative impact on the environment and societies. Many companies have published their sustainability reports and disclose their sustainability activities.  Previous research is divided on why the companies voluntarily report on their sustainability. Why do companies in the clothing industry voluntarily publish their sustainability reports? What are the underlying motivations of the companies? Our suspicion was that the companies wanted to legitimize their business by imitating the competitors' sustainability activities in order to obtain legitimacy from their stakeholders. Through three interviews with sustainability managers from MQ Retail AB, Gina Tricot AB and Ellos Group AB, and content analysis of the three companies' sustainability reports, we found that the primary reason why companies choose to report on their sustainability is because they want to legitimize their business. / Medvetenheten om ett socialt och miljömässigt ansvar har ökat bland företagen genom åren. Det har blivit allt viktigare för företagen att kunna visa omvärlden att det är ett engagerat företag som tar sitt ansvar gentemot samhällen. Klädindustrin är känslig för kritik från samhälle som har kritiserats företagen för deras negativa inverkan på miljön och samhället. Många företag har publicerat hållbarhetsredovisningar som beskriver deras hållbarhetsarbete. Tidigare forskning är splittrad på vad som egentligen är anledningen att företag hållbarhetsredovisar. Varför väljer företagen inom klädåterförsäljare industri att frivilligt utföra samt publicera hållbarhetsredovisning? Vilka underliggande motiv finns det hos företagen? Våra misstankar kretsade kring att företagen vill legitimera sin verksamhet genom att imitera konkurrenternas hållbarhets praxis för att erhålla legitimitet från sina intressenter. Genom tre intervjuer med hållbarhetsansvariga från MQ Retail AB, Gina Tricot AB och Ellos Group AB samt en innehållsanalys av de tre företagens hållbarhetsrapporter kom vi fram till att främsta anledningen till att företagen väljer att hållbarhetsredovisa är för att de vill legitimera sin verksamhet.

The purpose of sustainability reports is to represent the progress of a company’s sustainability effort and status to stakeholders. There is a need for stakeholders to benchmark sustainability performance of companies. The objective of this research was to find evidence that the GRI Application Level used in the ranking GRI compliant sustainability reports, is an indicator of financial performance for companies trading on the JSE in South Africa.The results will show that there is no evidence to show that the GRI Applications Level is an indicator of financial performance. The consequence of this evidence is that the lack of adequate benchmark standards can de-motivate companies to strive for higher sustainability performance. / Dissertation (MBA)--University of Pretoria, 2012. / Gordon Institute of Business Science (GIBS) / unrestricted

During the 21st century the attention of sustainability and social responsibility has increased. Therefore, it is interesting to study how the responsibility is expressed in sustainability reports within today's companies. In this study we examine the motives behind the sustainability work in order to identify the driving forces of the companies, but also to illustrate possible variations between industries. The study is based on qualitative content analyzes of sustainability reports from eight companies, operating in four different industries. Research in the area shows that small and medium-sized companies represent 90 percent of the world's companies and the motives for working sustainably are related to firm size. Therefore, it is interesting to study companies that fall into the considerably smaller category, large companies. There is also research which suggests that social responsibility can be a business-oriented motivation or a form of resource efficiency which further generates both internal and external benefits. The previous research also shows that the sustainability phenomenon is more developed in Sweden compared to other countries, which is another interesting aspect to why we examine the Swedish context. Our result indicates that the motives behind social responsibility are related to a specific company, rather than being an industry-specific phenomenon. The study also highlights that there are variations regarding both the degree and form of responsibility, which can be found within the social sustainability aspect. / Under 2000-talet har uppmärksamheten kring området hållbarhet och socialt ansvar ökat. Det är därmed intressant att studera hur ansvaret tar sitt uttryck i hållbarhetsrapporteringen inom dagens företag. I detta självständiga arbete undersöker vi motiven bakom hållbarhetsarbetet för att identifiera företagens drivkrafter, men även eventuella variationer mellan branscher. Studien är baserad på kvalitativa innehållsanalyser av hållbarhetsrapporter från åtta företag, verksamma inom fyra olika branscher. Forskning inom området redogör för att små- och medelstora företag representerar 90 procent av världens företag samt att motiven till att arbeta hållbart är relaterade till dess storlek. Det är därmed intressant att studera företag som ingår i den avsevärt mindre kategorin, nämligen storföretagen. Det finns även forskning som tyder på att socialt ansvar kan utgöra en affärsinriktad motivation eller en form av resurseffektivisering som vidare genererar både interna och externa fördelar. Den tidigare forskningen visar dessutom att hållbarhetsfenomenet är mer utvecklat i Sverige jämfört med andra länder, varpå det är intressant att vi undersöker den svenska kontexten. Vårt resultat tyder på att motiven bakom det sociala ansvaret är relaterat till det specifika företaget, snarare än att vara ett branschspecifikt fenomen. Studien belyser även att det finns variationer avseende både den grad och form av ansvar som återfinns inom den sociala hållbarhetsaspekten.

International organisations and global businesses aim to achieve green growth through the decoupling of economic growth and environmental impacts. However, increased evidence calls into question the approach of green growth, that has been adopted by international institutions such as the UN and the OECD. The current indication is that there is no significant decoupling taking place and substantial theoretical barriers remain for it to occur. From that basis I investigate how businesses use narratives related to decoupling and green growth to manage legitimacy while pursuing the conflicting goals of both economic growth and environmental sustainability. This is achieved through document analysis and thematic analysis of sustainability reports from 50 of the world’s largest transnational corporations. The narratives are then analysed from the perspective of legitimacy theory. I identify seven narratives: i) Businesses recognise the problems, ii) Action is being taken, iii) Goals have basis in science, iv) Technology and innovation provide the solutions, v) Businesses offer crucial benefits, vi) Businesses are at the hands of demand and vii) External action is needed. These are then derived into strategies using legitimacy theory and two overarching themes are identified, the narratives mitigating businesses' negative ties to environmental impacts and communicate that businesses are conforming to societal expectations. The narrative findings and legitimacy strategies show similarities with previous research, while the latter also makes new contributions to the field. The novel findings that have not been discussed in the context of sustainability reports previously are customer demand, external action from governments, and the emphasis on technology and innovation paving the way for green growth. Furthermore, businesses are shown to pay little attention to barriers towards green growth and the findings give clear indication that companies are currently dedicated to the sustainability approach of green growth despite the lack of scientific evidence.

Sustainability is a highly relevant and debated topic. More companies disclose sustainability information and in 2017 it became mandatory for larger companies in Sweden to prepare a sustainability report. Some industries are considered more or less socially accepted. One industry that suffers legitimacy problems due to its business’ nature is the gambling industry. The gambling industry is associated with social issues, gambling addiction, corruption, and money laundering, which can be considered problematic from a legitimacy perspective. This study intends to increase the understanding of how Swedish gambling companies communicate negative aspects through sustainability reporting and what role sustainability reporting has in controversial industries, such as the gambling industry.  The study was conducted by a combination of an analysis of sustainability reports from Swedish gambling companies and interviews with audit professionals. The combination of different data sources intends to give a broad perspective and a deeper understanding for how negative aspects are communicated and the role of sustainability reports. The study finds that there is a clear pattern in how different legitimation strategies are used when disclosing certain negative aspects. This study also finds that sustainability reporting is considered as a communication tool even in controversial industries where manipulation is said to occur frequently.