Miljö- och hållbarhetsredovisning har blivit en viktig del för företag att använda i syfte att legitimera sin verksamhet. Inom miljö- och hållbarhetsredovisning finns ett ramverk som är upprättat av Global Reporting Initiative. Detta ramverk är idag det mest fullständiga och används av företag som vill förmedla sin miljö- och hållbarhetsinformation på ett seriöst sätt. Idag finns inga krav i form av lagstiftning för företag att använda något ramverk för miljö- och hållbarhetsrapportering. Detta medför att företag fritt kan välja om de vill följa något ramverk eller inte. De företag som inte väljer att följa något ramverk kan alltså fritt välja på vilket sätt och hur de ska rapportera sin miljö- och hållbarhetsinformation.I denna undersökning har jag valt ut åtta företag fördelat på två olika branscher som inte följer ramverket från Global Reporting Initiative. Detta urval har gjorts för att kunna se hur och vad företag rapporterar när det själva kan välja fritt. De frågeställningar som tas upp i uppsatsen är om det går att se dominans av kvalitativ eller kvantitativ information, om det går att se om företagens miljö- och hållbarhetsredovisningar kan vara missvisande och vilka skillnader som finns mellan branscherna jag valt. Syftet med uppsatsen är att få en förståelse för hur företag väljer att redovisa sin miljö- och hållbarhetsinformation och vilka skillnader som går att hitta.Resultatet av undersökningen visar att företagen inom oljeindustrin var mer benägna att rapportera miljö- och hållbarhetsinformation. Den mest sannolika förklaringen till detta resultat är att deras legitimitetsbehov kan anses tyngre än för företagen inom industribranschen. Resultatet visar också att det var stark dominans av kvalitativ information i rapporterna. Det framgick även att miljö- och hållbarhetsredovisningarna i vissa fall kan vara missvisande.Det som är viktigt är att miljö- och hållbarhetsredovisningar alltid granskas av en revisor för att intressenter ska kunna vara säkra på att informationen är användbar i beslutssituationer. Jag anser att det är viktigt att forskare fortsätter att granska hur och på vilket sätt företag redovisar sin miljö- och hållbarhetsinformation.

Syfte: Syftet med studien är att förklara hur mängden hållbarhetsinformation företag ger ut påverkas när hållbarhetsrapportering är obligatorisk. Metod: Denna studie har utgått från en kvantitativ metod med ett positivistiskt synsätt och en deduktiv ansats. Vi har samlat in data med hjälp av innehållsanalys och sekundäranalys som sedan har analyserats med hjälp av deskriptiv statistik, Pearsons korrelationskoefficient och multipel linjär regressionsanalys. Slutsats: I denna studie har vi kommit fram till att införande av obligatorisk hållbarhetsrapportering leder till att företag rapporterar större mängd hållbarhetsinformation, som vi förklarar med hjälp av tvingande isomorfism. Bidrag: I denna studie bekräftar vi tidigare studier som menar att hållbarhetsinformation påverkas av reformer. Vi bekräftar även att tvingande isomorfism kan vara en anledning till varför företag rapporterar större mängd efter en reform. Vårt praktiska bidrag är att reformer kan vara ett effektivt sätt att få företag att rapportera större mängd hållbarhetsinformation. Förslag till vidare forskning: Vårt förslag till vidare forskning är att observera specifikt hur sanktioner påverkar mängden hållbarhetsinformation. Vi anser även att det skulle vara av intresse att i framtiden undersöka om ökningen i mängd hållbarhetsinformation är permanent eller om det enbart är en tillfällighet. / Aim: The aim of this study is to explain how the quantity of sustainability information companies issue is affected when sustainability reporting is mandatory. Method: This study is based on a quantitative method with a positivistic view and applies a deductible research effort. The data in this study have been collected through a content analysis and secondary analysis. To analyze the data we have used descriptive statistics, Pearson's correlation and multiple linear regression analysis. Conclusion: In this study we have come to the conclusion that the introduction of mandatory sustainability reporting leads to companies reporting more sustainability information, which we explain by means of coercive isomorphism. Contribution: In this study we confirm previous studies which conclude that sustainability disclosure is affected by sustainability reforms. We also confirm that coercive isomorphism may be a reason why companies report more after a reform. Our practical contribution is that reforms can be an effective way of getting companies to report more sustainability information. Suggestion for further research: Suggestion for further research is to study more specific how the sanction affect the quantity of sustainability information firms report. We would also suggest to research if the increase in sustainability information is temporary or permanent.

En ny reglering har införts som innebär att företag måste redovisa om olika hållbarhetsområden i antingen årsredovisningen eller i en separat rapport från och med räkenskapsåret 2017. De områden som ska inkluderas i rapporten är, korruption, mänskliga rättigheter, sociala förhållande, miljö och personal. Syftet med studien är att undersöka om den nya regleringen av hållbarhetsredovisning medför förändring av hållbarhetsarbetet, samt att förklara vilka faktorer som påverkar hur företagen reagerar. Sambandet illustreras i en modell och utifrån modellen formuleras hypoteser för varje faktor. Faktorerna är bransch, storlek, lönsamhet, ägarkoncentration, anställda och extern granskning. För att testa hypoteserna har en webbaserad enkät skickats ut till 265 svenska börsnoterade företag. Enkäten besvarades av 31 respondenter och svaren presenteras i en beskrivande analys samt en korrelationsanalys.  Resultatet indikerar på att företagens arbete med samtliga hållbarhetsområden har blivit intensivare det senaste året, vilket tyder på en förändring i hållbarhetsarbetet. Förändringen antas till viss del bero på den nya regleringen eftersom reglering anses vara ett viktigt motiv för att arbeta med hållbarhet enligt cirka hälften av respondenterna. Slutsatsen är att det finns indikationer att hållbarhetsarbetet har förändrats inom vissa hållbarhetsområden. Däremot kan det inte säkerställas att förändringen beror på den nya regleringen. / A new regulation has been introduced which requires companies to inform about their work with sustainability in the annual report or in a separate report. Areas as corruption, human rights, social relations, environment and staff must be included in the report. The purpose of the survey is primarily to find out if the companies sustainability work is affected by the new regulation, but also to identify and explain the factors that influence the companies’ actions. These factors are illustrated in a model and hypotheses are formulated for each factor. The factors are, industry, size, profitability, ownership concentration, employees and external auditing. To test the hypothesis, a web-based questionnaire was sent out to 265 Swedish listed companies. 31 companies answered the questionnaire. The answers are presented in a descriptive analysis and a correlation analysis. The results shows that companies’ work with the sustainability areas has become more intense in the last year, which indicated a change in sustainability efforts. Because half of the respondents considered regulation as an important motive for work with sustainability, the change assumed to some extent due to the new regulation. The conclusions are that sustainability work has changed in some areas of sustainability. However, it can not be ensured that the change is due to the new regulation.

Bakgrund: Hållbarhet har under de senaste åren blivit ett allt mer aktuellt diskussionsämne och 2016 infördes lagen om hållbarhetsrapportering i Sverige för att främja stora företags hållbarhetsarbete. Studier visar dock att många företag fortfarande pratar mer om hållbarhet än arbetar med det och frågan är därför hur hållbarhet kan bli en mer integrerad del av verksamheten. För att få medarbetare att arbeta i rätt riktning och uppfylla uppsatta mål används ekonomistyrning, så även vid integration av hållbarhet och hållbarhetsmål. Syfte: Studien syftar till att undersöka samt skapa förståelse för hur hållbarhetsrapportens mål och åtaganden, med hjälp av ekonomistyrning, kan integreras i verksamheten och på så sätt bidra till förbättrat hållbarhetsarbete. Genomförande: Studien är en kvalitativ flerfallsstudie med iterativ ansats. Det empiriska materialet har samlats in via semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från sex olika fallföretag, som valdes ut med hjälp av ett målstyrt bekvämlighetsurval. Slutsats: Studien resulterar i att företag arbetar olika mycket med hållbarhetsfrågans tre ansvarsområden, beroende på kontext. Vidare har informella styrmedel en mer framträdande roll vid integration av hållbarhet och hållbarhetsmål än formella styrmedel. Slutligen kommuniceras hållbarhet och hållbarhetsmål till anställda via ett antal olika forum, dels indirekta kanaler som intranät men även direkta kanaler som obligatoriska diskussioner. / Background: Sustainability has in recent years become an increasingly present topic of discussion and in 2016 the Swedish law about Sustainability Reporting was introduced to promote sustainable development of large companies. However, studies show that many companies are still talking more about sustainability than working with it and the question is therefore how sustainability can become a more integrated part of the business. In order to get employees to work in the right direction and meet set goals, management control is used, it can also be used when integrating sustainability and sustainability goals. Purpose: The study aims to investigate and create an understanding of how the goals and commitments in the sustainability report, through management control, can be integrated into the business and thus contribute to improved sustainability. Completion: The study is a qualitative multi-case study with an iterative approach. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with six respondents from six different case companies, which were selected through a goal- oriented convenience sample. Conclusion: The study concludes that companies has various focus on the three areas of sustainability, depending on their context. In addition, informal control instruments have a more prominent role in the integration of sustainability and sustainability goals than formal control instruments. Finally, sustainability and sustainability goals are communicated to employees through a number of different forums, indirect channels such as intranets as well as direct channels as mandatory discussions.

<p><strong><strong><strong><strong><strong><strong><strong><strong><strong>  </strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></p><p><strong>Datum:           </strong>2009-05-29</p><p><strong>Författare:     </strong>Sanne Jotorp, sjp07001@student.mdh.se</p><p>                        Linnéa Olsson, lon08004@student.mdh.se</p><p><strong>Handledare:   </strong>Ann-Sofi Paul</p><p><strong>Titel:               </strong>Ett företagsperspektiv på bestyrkt hållbarhetsredovisning - Vilka motiv kan finnas till ett bestyrkande</p><p><strong>Nivå:               </strong>Kandidatuppsats i ekonomistyrning</p><p><strong>Syfte:              </strong>Syftet med undersökningen är att utifrån ett företagsperspektiv beskriva vilka motiv som kan tänkas finnas till ett bestyrkande. Ambitionen är att försöka förstå vad ett bestyrkande kan innebära för företagets interna hållbarhetsarbete och för förhållandet till interna och externa intressenterna.</p><p><strong>Metod:</strong>            Undersökningen har formen av en förstudie och en kvalitativ undersökningsmetodik har tillämpats. Till grund för den teoretiska referensramen ligger en litteraturstudie. Empirin grundar sig på semistrukturerade intervjuer som har genomförts med ett urval av företag. I analysen fångas en helhetsbild av de samband och mönster som kan utläsas ur insamlade data.</p><p><strong>Slutsats:          </strong>De tendenser som kan skönjas i undersökningen visar att legitimitet för företagets handlingar kan stärkas i förhållande till både interna och externa intressenter. De motiv till ett bestyrkande som tydligast kan urskiljas är dels att hållbarhetsrapporteringen och det interna hållbarhetsarbetet kan säkerställas och effektiviseras. Dessutom kan de interna intressenternas förståelse för hållbarhetsfrågor öka och transparensen gentemot externa intressenter öka.</p><p><strong>Nyckelord:</strong>     Hållbarhet, hållbarhetsredovisning, bestyrkande, legitimitet, intressenter.</p> / <p> </p><p><strong>Date:               </strong>2009-05-29</p><p><strong>Authors:         </strong>Sanne Jotorp, sjp07001@student.mdh.se</p><p><strong>                        </strong>Linnéa Olsson, lon08004@student.mdh.se</p><p><strong>Tutor:             </strong>Ann-Sofi Paul<strong></strong></p><p><strong>Title:               </strong>A Corporate Perspective on Assurance of Sustainability Reporting - What kind of motives might there be for an assurance<strong></strong></p><p><strong>Level:             </strong>Bachelor Thesis in Management Accounting<strong></strong></p><p><strong>Purpose:         </strong>The purpose of the essay is to describe, from a corporate perspective, what kind of motives there might be for an assurance. The ambition is to try to understand what an assurance can mean for the internal corporate sustainability work and the corporate relationship to internal and external stakeholders.<strong></strong></p><p><strong>Method:         </strong>The essay has the form of a preliminary study and a qualitative study method has been used. A scholarly literature study forms the base of the theoretical reference frame. Semistructured interviews have been made with a sample of corporations to form the base of the empirical material. In the analysis the connections and the patterns that can be interpreted has been captured to give a general picture.<strong></strong></p><p><strong>Conclusion:    </strong>The tendencies that can be discerned shows that legitimacy for the actions of a corporation can be strengthened in the relationship to both internal and external stakeholders. The motives for an assurance that most clearly can be discerned are partly that the internal sustainability reporting and internal sustainability work can be ensured and made more effective.<strong> </strong>Furthermore the internal stakeholders understanding of sustainability questions can increase and the transparency towards external stakeholders can increase.</p><p><strong>Keywords:</strong>     Sustainability, sustainability reporting, assurance, legitimacy, stakeholders.</p>

<p>Bakgrund: Hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt område och den är frivillig för företagen att upprätta. Den regleras inte av några lagar och har heller inte krav på extern granskning, vilket den finansiella redovisningen har. Detta gör att företag kan skriva i stort sett vad som helst. Trovärdigheten i detta sammanhang är ifrågasatt och det finns oklarheter kring vad den innebär, vilket gör det till ett intressant ämne att titta närmare på.</p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilka egenskaper som kännetecknar trovärdighet i en hållbarhetsredovisning och därmed bidra med kunskap som kan hjälpa till att öka trovärdigheten i företags hållbarhetsredovisningar.</p><p>Avgränsningar: Undersökningen begränsas till att utreda trovärdigheten kring den hållbarhetsredovisning som upprättas frivilligt av företagen, inte den som är obligatorisk enligt Årsredovisningslagen. Detta på grund av att den omfattas av den finansiella redovisningens lagar och regler.</p><p>Genomförande: Uppsatsens empiri har samlats in genom en kvalitativ metod där åtta intervjuer genomförts med företag, intressenter och granskare för att få olika perspektiv på trovärdigheten i hållbarhetsredovisningar.</p><p>Resultat: Studiens resultat visar att viktiga egenskaper för trovärdighet är öppenhet och ärlighet, vilket innebär att ge ut rätt mängd information samt redovisa både positiva och negativa delar av företagets verksamhet. Att upprätta redovisningen på ett konsekvent sätt och arbeta enhetligt med hållbarhetsfrågor inom företaget ger också en bra grund för att skapa trovärdighet. Företagets integritet kan stärkas genom en extern verifiering av informationen, dock behöver granskaren få en tydligare roll. För att göra hållbarhetsredovisningen användbar samt relevant och därmed mer trovärdig är det viktigt för företaget att identifiera sina intressentgrupper.</p> / <p>Background: Sustainability reporting is a relative new discipline and it is voluntary for the companies to produce this kind of report. The report is not regulated by any laws and an external verification is not required, as it is for the financial annual report. The effect of this is that the companies can write whatever they want. The credibility in this context is questioned and it is not clear what it means, which makes it an interesting subject to look closer into.</p><p>Purpose: The purpose of this report is to examine the credibility characteristics in a sustainability report and contribute with knowledge which can help companies to strength the credibility in their sustainability reports.</p><p>Demarcation: This survey is limited to only examine the voluntary sustainability reports and their credibility, not the one which is required by the law. The reason is that this sustainability information is included in the regulations of the financial annual report.</p><p>Methods: The report use a qualitative method and the primary source of this survey are eight interviews. These interviews are made with companies, stakeholders and auditors to get different views of what credibility means in a sustainability report.</p><p>Results: The results of the survey show that important credibility characteristics are openness and honesty. This means to produce right amount of information and present both positive and negative information of the company’s activities. To be consequent and have a uniform way to work with sustainability questions is important and creates a good ground for credibility. The integrity of the company can be strength by an external verification, but the one who checks the report needs to have a clearer role. To make the sustainability report useful and relevant and thereby more credible is it important that the company identify their stakeholders.</p>

<p>In recent years there have been many corporate scandals from environmental and social aspects. Corporate irresponsible behavior has led to major public discussions on responsibility and these pressures made that many companies wanting to show that they are working for a sustainable development by voluntarily reporting economic, environmental and social and social issues in the financial statement. They hope this will create credibility for the companies. In the current situation, there are a number of guidelines that companies can use to report sustainability. One of these is the GRI guidelines which is an international framework that covers many accounting areas and allows companies to compare their sustainability reports with other companies.</p><p>The purpose of this study is to determine if all state-owned companies follows the government’s requirement that these companies must form a sustainability report under the GRI guidelines, and the sustainability report must be audited and certified by an outside party. To answer the purpose of our study, we have chosen to investigate all these companies’ sustainability reports which are available in the corporate website for the year 2009 but also 2008 to see if there is any development between these periods. The sustainability reports were examined in three categories that would give the answer to our question and this was shown in a table. The theories that we have used is the intuitional theory and legitimacy theory at finding out if they can explain the empirical results. In our conclusion, it appeared that not all the companies had acted in accordance with the requirement applicable to the three aspects that were investigated in 2008; none of these issues had been fully recognized by the companies. For 2009, it emerged that the companies had become much better at reporting under the guidelines. All companies reported fully under the requirement in two of the three categories.</p>

<p><strong>Problem: </strong>Det finns skillnader kring hållbarhetsredovisning mellan länder när det gäller reglering, tillämpning av GRI:s (Global Reporting Initiatives) riktlinjer, intressenternas makt att påverka med flera. Dessa skillnader kan ha uppstått på grund av många orsaker men i denna uppsats kommer det att utredas om kulturen kan förklara dessa skillnader.  </p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara i vilken utsträckning kulturen har en inverkan på hur de olika nordiska länderna väljer att lagstifta kring hållbarhetsredovisning och hur företagen tillämpar GRI:s riktlinjer. Men även om intressenternas makt att påverka företagen att göra en hållbarhetsredovisning har någon förklaring i kulturen.</p><p><strong>Metod: </strong>Den insamlade<strong> </strong>datan är huvudsakligen kvalitativ men har kompletterats med en del kvantitativ data. Insamlingen har skett genom litteratursökning, telefonintervjuer och en e-mailkontakt. Vid telefonintervjuerna har vi utgått ifrån ett frågeformulär och låtit respondenterna besvara frågorna med egna ord. Respondenterna har valts utifrån Fredrik Ljungdahls affärsnätverk inom PwC (PricewaterhouseCoopers).                             </p><p><strong>Resultat: </strong>Det finns en svag kulturell förklaring till<strong> </strong>hur företagen i nordens länder väljer att lagstifta kring hållbarhetsredovisning, tillämpa GRI:s riktlinjer samt vilken makt intressenterna har att påverka företagen till att hållbarhetsredovisa. Graden av lagstadgad kontroll kan förklara skillnader i reglering medan det inte finns någon kulturell förklaring till tillämpningen av GRI:s riktlinjer. Graden av maktdistans kan slutligen förklara intressenternas makt att påverka företagen till att hållbarhetsredovisa.</p> / <p><strong>Problem: </strong>There are some differences in sustainability reporting between countries when it comes to regulation, applying GRI:s (Global Reporting Initiatives) guiding principles, stakeholders´ power to influence and so on. These differences can appear from different reasons but in this graduate paper we will investigate if these differences can be explained by cultural factors.</p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose of this paper is to describe and explain to which extent the culture has any impact on how the Nordic countries choose to regulate the sustainability reporting and how the companies apply GRI:s guiding principles. But also if the stakeholders´ power to affect companies to do a sustainability report can have its explanation in the culture.</p><p><strong>Method: </strong>The gathered data is mainly qualitative but has been complemented with quantitative data. The gathering has been done through literature research, telephone interviews and an e-mail contact. In the telephone interviews we used a question form although the interviewee was allowed to answer the questions in his or her own words. The interviewee have been chosen on the basis of Fredrik Ljungdahls business network within PwC (PricewaterhouseCoopers).            </p><p><strong>Result: </strong>There are a weak cultural explanation to how the Nordic countries choose to regulate the sustainability reporting, apply GRI:s guiding principles and which power the stakeholders´ have to influence the companies to do a sustainability report. The degree of statutory control can explain the differences in regulation while there are no cultural explanation to the application of GRI:s guiding principles. The degree of powerdistance can finally explain the stakeholders´ power to influence the companies to do a sustainability report.</p>

In recent years there have been many corporate scandals from environmental and social aspects. Corporate irresponsible behavior has led to major public discussions on responsibility and these pressures made that many companies wanting to show that they are working for a sustainable development by voluntarily reporting economic, environmental and social and social issues in the financial statement. They hope this will create credibility for the companies. In the current situation, there are a number of guidelines that companies can use to report sustainability. One of these is the GRI guidelines which is an international framework that covers many accounting areas and allows companies to compare their sustainability reports with other companies. The purpose of this study is to determine if all state-owned companies follows the government’s requirement that these companies must form a sustainability report under the GRI guidelines, and the sustainability report must be audited and certified by an outside party. To answer the purpose of our study, we have chosen to investigate all these companies’ sustainability reports which are available in the corporate website for the year 2009 but also 2008 to see if there is any development between these periods. The sustainability reports were examined in three categories that would give the answer to our question and this was shown in a table. The theories that we have used is the intuitional theory and legitimacy theory at finding out if they can explain the empirical results. In our conclusion, it appeared that not all the companies had acted in accordance with the requirement applicable to the three aspects that were investigated in 2008; none of these issues had been fully recognized by the companies. For 2009, it emerged that the companies had become much better at reporting under the guidelines. All companies reported fully under the requirement in two of the three categories.

Problem: Det finns skillnader kring hållbarhetsredovisning mellan länder när det gäller reglering, tillämpning av GRI:s (Global Reporting Initiatives) riktlinjer, intressenternas makt att påverka med flera. Dessa skillnader kan ha uppstått på grund av många orsaker men i denna uppsats kommer det att utredas om kulturen kan förklara dessa skillnader.   Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara i vilken utsträckning kulturen har en inverkan på hur de olika nordiska länderna väljer att lagstifta kring hållbarhetsredovisning och hur företagen tillämpar GRI:s riktlinjer. Men även om intressenternas makt att påverka företagen att göra en hållbarhetsredovisning har någon förklaring i kulturen. Metod: Den insamlade datan är huvudsakligen kvalitativ men har kompletterats med en del kvantitativ data. Insamlingen har skett genom litteratursökning, telefonintervjuer och en e-mailkontakt. Vid telefonintervjuerna har vi utgått ifrån ett frågeformulär och låtit respondenterna besvara frågorna med egna ord. Respondenterna har valts utifrån Fredrik Ljungdahls affärsnätverk inom PwC (PricewaterhouseCoopers).                              Resultat: Det finns en svag kulturell förklaring till hur företagen i nordens länder väljer att lagstifta kring hållbarhetsredovisning, tillämpa GRI:s riktlinjer samt vilken makt intressenterna har att påverka företagen till att hållbarhetsredovisa. Graden av lagstadgad kontroll kan förklara skillnader i reglering medan det inte finns någon kulturell förklaring till tillämpningen av GRI:s riktlinjer. Graden av maktdistans kan slutligen förklara intressenternas makt att påverka företagen till att hållbarhetsredovisa. / Problem: There are some differences in sustainability reporting between countries when it comes to regulation, applying GRI:s (Global Reporting Initiatives) guiding principles, stakeholders´ power to influence and so on. These differences can appear from different reasons but in this graduate paper we will investigate if these differences can be explained by cultural factors. Purpose: The purpose of this paper is to describe and explain to which extent the culture has any impact on how the Nordic countries choose to regulate the sustainability reporting and how the companies apply GRI:s guiding principles. But also if the stakeholders´ power to affect companies to do a sustainability report can have its explanation in the culture. Method: The gathered data is mainly qualitative but has been complemented with quantitative data. The gathering has been done through literature research, telephone interviews and an e-mail contact. In the telephone interviews we used a question form although the interviewee was allowed to answer the questions in his or her own words. The interviewee have been chosen on the basis of Fredrik Ljungdahls business network within PwC (PricewaterhouseCoopers).             Result: There are a weak cultural explanation to how the Nordic countries choose to regulate the sustainability reporting, apply GRI:s guiding principles and which power the stakeholders´ have to influence the companies to do a sustainability report. The degree of statutory control can explain the differences in regulation while there are no cultural explanation to the application of GRI:s guiding principles. The degree of powerdistance can finally explain the stakeholders´ power to influence the companies to do a sustainability report.