In recent decades, demands has emerged that the companies shall take a greater social responsibility for the impact that they have on their environment and that this impact shall be reported, which is known as Sustainability Reporting. The Sustainability Report is based on a number of general principles that ensure the content and the quality of the Sustainability Report. One of these principles is the principle of completeness. In the research, this principle seems to have been interpreted in terms of number of reported aspects and indicators, which can be a limited view where only the existence of the aspects and indicators is observed. By including the degree of the reporting in terms of full, partial and no reporting as well as a comparison between the real and the alleged reporting, our intention is to extend the principle of completeness and to develop a tool that we also apply through an empirical survey in a particular area. This creates not only a deeper understanding of the principle of completeness, but also an understanding of how the completeness in reporting in the area of human rights seems to be in large Swedish companies. In this paper, a quantitative content analysis has been used. This was done either on the corporate sustainability report or on the annual report in the case the sustainability report was included there. The conclusion that can be drawn is that there are deficiencies in the completeness both in terms of the existence of aspects and indicators, but also in the degree of the reporting. Additionally, the completeness also deficiencies in the comparison between the real and the alleged reporting.

Problem & bakgrund: Den grundläggande problematiken med etisk redovisning är att den inte är lagstadgad, därför kan företagen själva styra hur de väljer att redovisa den samt hur de värderar informationen.   Etisk redovisning är ett viktigt och aktuellt ämne som succesivt bör utvecklas i näringslivet. Detta eftersom intressenter har börjat ställa högre krav på företagen att ta sitt miljömässiga, moraliska och etiska ansvar och inte bara fokusera på den ekonomiska aspekten av företaget.   Syfte: Syftet med uppsatsen är förklara vad etisk redovisning är samt att undersöka vilka faktorer som kan påverka hur företag använder sig av etisk redovisning.   Metod: Undersökningen är en litteraturstudie som bygger på en abduktiv forskningsmetod med en kvalitativ ansats.   Resultat & slutsatser: Efter att ha granskat lagar och rekommendationer, den insamlade teoretiska grunden, tidigare forskning och tre olika branscher inom Sverige, textilindustrin, gruvindustrin och konsultbranschen som alla har sina egna risker och krav. Slutsatsen är att de faktorer som påverkar hur företagen redovisar etisk redovisning och varför de gör detta är storleken på företaget, trovärdighet hos intressenterna samt att de andra företagen inom samma bransch väljer att redovisa etisk redovisning likvärdigt det största företaget inom branschen. Det sista målet med uppsatsen var att ta reda på vad etisk redovisning är. Etisk redovisning är en icke-finansiell redovisning som företag väljer att redovisa frivilligt för att skapa förtroende hos intressenter. Med icke-finansiell redovisning menas frivillig information som inte anses mätbar i pengar som visar hur företaget arbetar på ett etiskt och moraliskt sätt för att exempelvis förbättra arbetsvillkoren för sina anställda. / Problem & Background: The fundamental problem of ethical accounting is that it is not statutory, thereby allows companies to control how they choose to present it and how they value the information. Ethical accounting is an important and timely subject, which should gradually become more important in business. This is because stakeholders have begun to place greater demands on the companies to take their environmental, moral and ethical responsibility, and not just focus on the financial aspect of the company.   Purpose: The purpose of this paper is to explain what ethical accounting is and to investigate the factors that can influence how companies choose to use ethical reporting.   Method: The study is a literature study that is based on an abductive research method with a qualitative approach.   Results & Conclusions: After reviewing laws and recommendations, the collected theoretical basis, previous research and three different industries in Sweden, the textile industry, mining and consulting industry who all have their own risks and requirements. The conclusion is that the factors affecting how companies report ethical accounting and why they do this is the size of the company, credibility with stakeholders and the other companies within the same industry chooses to report ethical accounting equivalent to the largest company in the industry. The last objective of this thesis was to find out what ethical accounting is. Ethical accounting is a non -financial reporting that companies choose to report voluntarily to build trust among stakeholders. With non -financial reporting means volunteer information that is not considered measurable in money, that shows how the company operates in an ethical and moral manner, for example to improve working conditions for their employees.

Syfte: Syftet är att studera statligt ägda företags inställning till integrerad redovisning och <IR> ramverket som publicerades i december 2013. Vidare är syftet att undersöka vad företagen tror ligger till grund för behovet av ett nytt sätt att redovisa, samt få en insikt i hur statligt ägda företag ser på en framtid för integrerad redovisning. Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts för att besvara studiens syfte. Empiri: Empirin har samlats in via sju intervjuer med respondenter från statligt ägda företag. De företag som medverkat är PostNord, Samhall, Green Cargo, TeliaSonera, Svensk exportkredit, Swedfund och Almi. Slutsats: De statligt ägda företag som deltagit i studien har en övergripande positiv inställning till integrerad redovisning och till <IR> ramverket. Företagen uppger att det funnits ett behov av att redovisa och förmedla en mer rättvisande bild av organisationen som helhet. Resultatet av studien visar vidare att <IR> ramverket innebär en del utmaningar och möjligheter samt att företagen tror på en framtid för integrerad redovisning. / Purpose: The aim is to study state-owned company's attitude to integrated reporting and the <IR> framework that was published in December 2013. Additional the purpose is to examine what the companies think is the basis for the need for a new way to report and gain an understanding how stateowned companies are thinking about the future for integrated reporting. Methods: A qualitative approach with semi-structured interviews were used to answer the purpose of the study. Empirics: The empirical data were collected through interviews with seven respondents from stateowned companies. The participated companies are PostNord, Samhall, Green Cargo, TeliaSonera, Swedish Export Credit, Swedfund and Almi. Conclusions: The state-owned companies that have participated in the study have an overall positive attitude towards integrated reporting and to the <IR> framework. The companies states that there has been a need to present and convey a more accurate picture of organizations as a whole. The results of the study show that the <IR> framework implies some challenges and opportunities and that the companies believe in a future for integrated reporting.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur Sveriges kommuner förhåller sig till hållbarhetsmått. Vi ska studera vilka hållbarhetsmått som rapporteras samt vad som påverkar användningen av dessa hållbarhetsmått. Metod: Vi har använt oss av en enkätundersökning som skickats ut per mail för att samla in vårt empiriska underlag. Vi har sedan analyserat underlaget med hjälp av programmet IBM SPSS Statistics 22 för att sedan redovisa våra resultat i form av tabeller och löpande text. Resultat & slutsats: Resultatet av vår studie visar att kommuner rapporterar hållbarhetsmått i genomsnitt i viss till måttlig utsträckning. Den visar även att kommuner med drivande kommunledning tenderar att rapportera och använda hållbarhetsmått i större utsträckning än andra kommuner. Den pekar också på att antal miljöprojekt som kommunen bedriver samt om kommunen låter sig inspireras av andra kommuner även påverkar utsträckningen av rapporteringen och användningen av hållbarhetsmåtten. Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till fortsatt forskning är att göra en mer ingående analys av Sveriges kommuners hållbarhetsredovisning då vi på grund av tidsbegränsning inte kunnat göra någon mer ingående analys. Vidare forskning kan granska vilka effekter den bristande hållbarhetsredovisningen i många kommuner orsakar. Uppsatsens bidrag: Vår undersökning bidrar till nya insikter om hur Sveriges kommuner hållbarhetsredovisar. Vi belyser vilka hållbarhetsmått som kommunerna rapporterar samt vad som påverkar rapporteringen och användningen av hållbarhetsmåtten.

Multiple declarations, governmental and non-profit organizations and universities have issued a call for proper reporting of social and environmental impacts and initiatives within academia. Such reporting can increase awareness of environmental and social impacts, encourage development of sustainable policy and build a campus culture more committed to sustainability. Sustainability reporting at Higher Education Institutions (HEIs) has the added benefit of being a powerful teaching aid. This paper follows multiple lines of inquiry in order to determine whether HEIs are taking advantage of the opportunities afforded by sustainability reporting. The analysis evaluates the history of sustainability reporting at HEIs and compares the practices of HEIs to those in other sectors. We use the Pacific Sustainability Index to methodically evaluate and rank the social and environmental reporting of 20 HEIs. We find that sustainability reporting is generally less rigorous in academia than other industries. The analysis emphasizes the need for greater institutional support for sustainability reporting at HEIs.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka sambandet mellan företags hållbarhetsrapportering i enlighet med GRIs riktlinjer G4 och företagsvärdet. Metod: Studien har sin utgångspunkt från den positivistiska forskningsfilosofin och tillämpar en deduktiv ansats. Syftets tillhörande frågeställningar har undersökts genom en kvantitativ metod där studiens hypoteser testats genom en multipel regressionsanalys. Den insamlade datan härrör till årsslutet 2016 av vilka primärdata hämtats från företags årsredovisningar samt sekundärdata hämtats från Thomson Reuters databas EIKON samt GRI Report List. Populationen utgörs av 92 noterade företag från Sverige, Norge, Finland och Danmark. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att det inte finns något signifikant samband mellan stora nordiska företags företagsvärde och hållbarhetsrapportering i enlighet med GRI’s riktlinjer för G4. Detta resultat leder till studiens slutsats; Företag i norden har inte några incitament till att välja GRI’s riktlinjer ur ett aktieägarperspektiv. Studiens bidrag: Denna studie bidrar till ökad förståelse för sambandet mellan hållbarhetsrapportering och företagsvärde. Denna studie ifrågasätter standardiserade ramverk för hållbarhetsrapportering och hoppas bidra till ökad diskussion kring val av riktlinjer gällande hållbarhetsrapportering. Detta leder slutligen till att företagsledare på ett mer underbyggt sätt kan fatta strategiska beslut gällande företagets hållbarhetsrapportering. Vidare anser vi att studien adderat ett nytt sätt att mäta hållbarhetsrapportering genom användning av GRI’s egen databas för att få en mer rättvisande bild av vad som får antas vara korrekt användning av GRI’s riktlinjer. Förslag till fortsatt forskning: En begränsning till denna studie är skiljelinjen mellan företag som hållbarhetsrapporterar enligt GRI’s G4 och företag som rapporterar enligt annan standards. Då investerare möjligtvis inte anser skillnaden mellan GRI och övriga standarder så pass omfattande att det skulle påverka deras investeringsbeslut blir detta en begränsning till vår studie. Därmed föreslår vi att inte begränsa studien till ett ramverk, utan studera två grupper där ena gruppen hållbarhetsrapporterar och ena gruppen inte gör det oavsett vilka riktlinjer som företaget följer. Vidare föreslås en utökad population av totala observationer, vilket blir möjligt om studien undersöker hållbarhetsrapportering som helhet och inte fokuserar på ett ramverk som denna studie gör. Slutligen uppmanar vi fortsatt forskning att utöka populationen för varje bransch då denna studie ger indikationer på att bransch har stor påverkan på såväl GRI samt företagsvärde. / Aim: The purpose of this study is to investigate the connection between corporate sustainability reporting in accordance with GRI G4 and corporation value. Method: The starting point of this study is the positivistic research philosophy and applies a deductive approach. The purpose and its related issues have been studied through a quantitative method and the hypotheses has been tested with a multiple regression analysis. The collected data is from the year 2016. Primary data in this study is retrieved from annual reports and the secondary data is retrieved from Thomson Reuters database EIKON and GRI Report List. The population consists of 92 listed companies from Sweden, Norway, Finland and Denmark. Results and conclusion: The result of the study shows that there is no significant connection between big Nordic companies’ business value and corporate sustainability reporting in accordance with GRI G4. This result leads to the conclusion of the study; Companies in the north has no incentive to choose GRIs’ guidelines from a shareholder perspective. Contribution: The study contributes to an increased understanding of the effect of sustainability reporting and its impact on business value. The study questions standardized framework for sustainability reporting and hopes to contribute to increased discussion of the choice of guidelines for sustainability reporting. This ultimately leads to the fact that business leaders can make strategic decisions regarding the company's sustainability reporting in a more substantiated way. Furthermore, we consider that the study added a new method of measuring sustainability reporting by using GRI's own database to get a more accurate picture of what may be assumed to be the correct use of GRI's guidelines. Proposals for further research: A limitation to this study is the dividing line between companies that reports according to GRI's G4 and companies reporting according to other standards or not at all. As investors may not consider the difference between GRI and other standards to such an extent that it would affect their investment decisions, this is a limitation to our study. Thus, we propose not to limit the study to one framework, but study two groups where one group establishes a sustainability report and one group does not do it regardless what guidelines that the company follows. Furthermore, an expanded population of total observations is proposed, which becomes possible if the study examines sustainability reporting as a whole and does not focus on one framework that this study does. Finally, we encourage further research to expand the population for each industry classification as this study provides indications that industry has a major impact on GRI as well as corporate value.

Bakgrund Under senare år har diskussionen om företags miljöpåverkan och sociala ansvar trappats upp. Den svenska regeringen har vid två tillfällen, sedan 2007, infört riktlinjer och lagkrav om hållbarhetsredovisning. Tidigare studier har inte funnit någon stark koppling mellan politisk reglering och förändrat hållbarhetsarbete. Slutsatser av tidigare studier antyder att förändringsprocessen av hållbarhetsredovisning sker på längre sikt, då ingen förändring i nära anslutning då riktlinjer införts har kunnat ses. Syfte Syftet med studien är att beskriva förändringen av struktur, disposition och argumentation i hållbarhetsredovisningen och om det finns indikationer på att politiska åtgärder i form av införda riktlinjer och lagkrav kan ha påverkat denna förändring över tid. Genomförande Studien har genomförts med en kvalitativ metod. Empirin till studien har samlats in genom dokumentstudie av de tio fallbolagens hållbarhetsredovisning verksamhetsåren 2007, 2008, 2016 och 2017 genomförts. Analysen av studiens empiriska resultat har gjorts i förhållande till de teorier och tidigare studier som redogjorts för i referensramen. Vidare har analysen lett oss fram till vår slutsats.  Resultat Studien visar att över en period av tio år har struktur, disposition och argumentation i hållbarhetsredovisningen förändrats. Valet av argumentationsmedel i fallbolagens hållbarhetsredovisning har visats gå från logosargumentation till blandad logos- och ethosargumentation. Resultatet av studien visar att hållbarhetredovisningen har ökat i antal sidor och även att de blivit integrerade med årsredovisningen, varpå bolagens hållbarhetsarbete setts gå från att redogöras för kring specifika teman till att redogörs för, som en röd tråd, löpande genom årsredovisningen. Resultatet av studien visar även att strukturen i hållbarhetsredovisningen förändrats genom att fler aspekter utifrån lagkravet 2016 redogjorts för. / Background In recent years, the discussion of corporate environmental impact and social responsibility has intensified. On two occasions since 2007, the Swedish government has introduced legal requirements regarding sustainability reporting in Swedish state-owned companies. Previous studies have not found strong links between political regulation and changed sustainability. Conclusions of previous studies have suggested that the process of change in sustainability reports occurs in the long run, since no change in close association with the introduction of guidelines has been observed. Purpose The purpose of the study is to describe the change regarding structure, disposition and argumentation in the sustainability report and if there is any indication that policy measures in the form of guidelines and legal requirements have influenced this change over time. Methods The study has been conducted with a qualitative method. The empirical data for the study have been gathered through the sustainability reports from the ten case companies' over the financial years 2007, 2008, 2016 and 2017. The analysis of the empirical results has been made in relation to the theories and previous studies reported in the reference framework. Furthermore, the analysis has led us to our conclusion. Results The study shows that sustainability reports has changed over a period of ten years regarding structure, disposition and argumentation. The choice of argumentation in the case companies’ sustainability reports has been shown to go from logos argumentation to mixed logos- and ethosargumentation. The results of the study show that sustainability reports have increased in number of pages and have been integrated with the annual reports. The presentation of the companies' sustainability has changed from being accounted for in specific themes to being presented throughout the whole annual report. The result of the study shows that by introducing more aspects of the legal requirement in 2016 the structure of sustainability reports also has changed.

Sustainability and its development has gotten more attention the recent years as trends in society has increased the knowledge about sustainability and demand for transparency. Authorities have therefore taken actions towards a sustainable development and have regulated reporting on the non-financial information, also known as Sustainability Reporting. The Swedish government implemented at the end of 2016 an extension to the Law of Annual Reporting, making it mandatory for larger companies who meet certain criteria to disclose a sustainability report. Thus, making the sustainability reporting more institutional.   Previous studies have been done in the field where they have had more focus on the quality of the reports and why companies disclose a sustainability report. Some researchers have studied the transition of going from disclosing the sustainability report voluntary to become mandatory, as it has now become in Sweden. This study therefore intends to look at how a certain industry, the Swedish real estate industry, conduct their reporting on sustainability. The new regulation will be used as guidance together with one of the most prominent frameworks of how to disclose a Sustainability Report, the GRI framework. Furthermore, to understand how companies proceed with their reporting, one must understand their motivation and incentives, which is why the institutional theory will be used.   The purpose of the study is to create an understanding of how a certain industry discloses their sustainability report, and therefore it was decided to study the differences between two groups within the industry. More specifically, the differences between private companies and municipal companies owned by the local governments. To guide the research, the following research question was formulated:   What are the differences in the process of establishing a sustainability report between privately and publicly owned real estate companies in Sweden?   Through doing a qualitative study with a semi-structured approach, the analysis and conclusion was drawn from 16 interviews with different companies. The conclusion was that the process between the sectors was similar to each other. The companies conducted their process in a continuous structure on a yearly basis without any clear step-by-step process. One difference that was discovered was the involvement of the owner. For the private companies, the owner was a passive support and the main motivator for starting to produce a sustainability report. For the public companies, the owners were very much involved in the process and supportive throughout the report. The public companies did also have more cooperation between each other, where they exchanged ideas regarding the report. Private companies benchmarked other companies but did not have the same support from others.   The practical contribution of this study will be the new knowledge that is provided on sustainability reporting processes and the difference between to sectors. This thesis gives a better understanding of how to conduct a sustainability report and different steps that can be included. The study is oriented towards the real estate industry and therefore provide a valuable insight on different perspectives from the two groups. The highlighted differences can help improve the process by being evaluated or adapted by different companies.

(Frågorna gällande hållbarhet har sett mycket förändring sedan dess påbörjande under det sena 1980-talet. En sådan förändring är i Sverige är det lagkrav som trädde i kraft under slutet av 2016, vilket kräver tvingande rapportering av hållbarhetsfrågor i stora svenska företag. Detta är det enda tillägg till denna lag sedan 2005. Tidigare har rapporteringen av dessa frågor till stor del varit på frivillig basis, men med införandet av denna lag kommer det bli ett obligatoriskt moment för många företag. Denna studie är longitudinell och använder innehållsanalys för att jämföra rapporter från fyra svenska företag från 2004 och 2016 för att fastställa hur deras rapporter har utvecklats. Huvudsyftet med denna studie är att jämföra innehållet av hållbarhetsrapporter från en tid då rapporteringen var frivillig till att den blivit obligatorisk. Avsikten är att dra slutsatser om vilken effekt lagen har på företags hållbarhetsrapporter. Studien drar slutsatserna att alla dessa stora företag uppfyllde kraven för respektive lagstiftningsändringar året innan de trädde i kraft. Det största företaget uppfyller även kraven för lagen från 2016 under 2004. Samtliga företags rapporter har haft en märkbar utveckling vad gäller omfattning och innehåll. Den minst utvecklade kategorin är Risk och Riskhantering. Legitimitetsteori och institutionell teori fungerar som förklaring till hur och vad företag rapporterar i sina hållbarhetsrapporter samt varför lagkraven uppfylls redan innan de har trätt i kraft. Studien visar att lagen är bristfällig i jämförelse med andra standarder för frivillig rapportering, dock har även de frivilliga standarderna svagheter. Sammanfattningsvis konstaterar studien att det sätt företag rapporterar på och använder sig av hållbarhetsrapportering, har format lagen, inte tvärtom. Strävan efter legitimitet är en starkt drivande faktor för formen och innehåll av hållbarhetsrapporter. / The issues regarding sustainability have seen much change since its inception in the late 1980s. One such change in Sweden is the law put into effect in late 2016 which calls for the mandatory reporting of sustainability issues in large Swedish companies. This is the only addition to this law regarding sustainability since 2005. Previously the reporting of these issues has been largely on a voluntary basis, with the passing of this law however it will be a mandatory element for many companies. This study is longitudinal and uses content analysis to compare reports from four Swedish companies from 2004 and 2016 to determine how their reporting has evolved. The main purpose of this paper is to compare the contents of sustainability reports from a time when the reporting was voluntary to when it has become mandatory. The intention is to draw conclusions regarding the effect the law has on companies’ sustainability reports. The study concludes that all of these large companies met the requirements of the respective law change the year before it came into effect. The two largest companies even met the requirements from the 2016 law in 2004. All of the companies’ reports have seen significant development regarding scope and content and the least developed category is Risk and Risk management. Legitimacy Theory and Institutional Theory work as an explanation for how and what companies report in their sustainability reports. It also explains why the law requirements are met before they are put into effect. The study shows that the law is inadequate compared to voluntary reporting standards, though these also possess some weaknesses. Overall the study finds that the way companies report and use sustainability reporting has shaped the law, not the other way around. They strive for legitimacy is a strong driving factor for the form and content of sustainability reports.

Organizations state that their responsibilities are growing and that one of the most common issues is how to integrate CSR internally with the business, where the main problem is how CSR should be evaluated. The connection between CSR integration and improvement has been unclear regarding what improvement means and how it is achieved. Interviews have been conducted with large businesses who have experience in CSR evaluation and sustainability reporting, in order to investigate; In the context of large business organizations, how can CSR be evaluated in terms of sustainability reporting, in order to understand the internal connection between integration and improvement? Research findings emphasize that CSR has transformed into the wider concept sustainability. Sustainability reporting has become institutionalized in large businesses. However, how to conduct sustainability reporting is not fully institutionalized since businesses can select what to include. Internal techniques are considered more important for the evaluation than the report itself. The analytical model is confirmed to an extent because the connection is concluded as a constant process. Particularly, because improvement is not always aimed for, since it can hinder other essential techniques. Finally, improvement is diffuse with different meanings in different industries, which should be encountered carefully.