In light of climate change and global warming, the application of sustainability principles in everyday life is becoming a necessity in a variety of circumstances. In an increasingly digital world with pandemic ramifications, optimal functionality and accessibility inside digital platforms are a top priority. There is a tremendous demand for essential digital services that generate better standards and adapt to societal conditions, improve conditions for society, and facilitate day-to-day workflow. The emphasis on factors such as usability and accessibility raises the question of whether there is a comparable emphasis on sustainability in development. Green IT is a concept that is gaining popularity, namely Green User Experience or the already established term SID, Sustainable Interaction Design.  This study investigates the usability of municipal websites based on a score derived from comparing the findings of assessments of the websites' sustainability in a broader context. Using a qualitative approach, the data is evaluated and compared with the approaches and justifications of various municipalities. This information was gathered through interviews and analysed using Socio-technical Systems Theory. The outcome is intended to justify a major organisational shift and encourage a greater emphasis on working sustainably in website design and development. In relation to the digital world and the public sector, the study revealed a tendency towards the need for guidelines in order to set a clearer norm from a sustainability standpoint. A more sustainable user experience, where sustainability for municipal websites is viewed as an impact of usability and enhancements that are helpful to the earth as a whole. / Att tillämpa ett hållbarhetstänk i vardagen är mer och mer utbrett, med klimatförändringar och global uppvärmning är det ett krav som även ses i andra sammanhang. I en alltmer digital värld med efterdyningar från en pandemi, där krav på optimal funktionalitet och tillgänglighet inom digitala plattformar prioriteras. Ett stort behov för kritiska funktioner som skapar förutsättningar för samhälle, levnadsstandard för människor och normal arbetsgång sätter fokus på hållbarhet i den utvecklingen. Grön IT är ett begrepp som blivit känt, men inom informationsteknik och digital design finns ett ökat fokus på en relaterad infallsvinkel, nämligen grön UX eller den redan etablerade termen SID, som står för hållbar interaktionsdesign.  Studien undersökte användbarhet på kommunala webbplatser grundas i en rankning som kommit av att jämföra resultat från mätningar över webbplatsernas hållbarhet i ett större perspektiv. Genom en kvalitativ ansats tolkades och jämfördes de olika kommunernas tillvägagångssätt och argument, från data som samlades via intervjuer och analyserades utifrån Socio-technical systems theory. Resultatet hoppas kunna motivera en större organisatorisk förändring och gentemot ett mer hållbart arbete vid design och utveckling av webbplatser. Studien visade på tendenser till behov efter riktlinjer för att kunna grundlägga en tydligare standard kring hållbarhetsperspektiv när det gäller den digitala världen och offentlig sektor. En mer grön användarupplevelse, där hållbarhet för kommunala webbplatser kan ses som en effekt av användbarhet och som förbättringar för hela planeten.

The project elaborates design opportunities for a future practice that could promotealternative sustainable lifestyles on waste handling through up-cycling activities. It doesthis on a small scale through engagement in the local communities of the Hildaneighborhood and Segepark students’ accommodations in Sweden. To thesecommunities, creative-up-cycling is explored which it introduced here as an approachwhere neighbors can participate in making new things from leftover materials. Throughthis work creative-up-cycling is a proposed recommendation for a possible service systemon how to share the leftover materials in the local resident’s communities, as well as, howto remake the items no longer needed.The empirical studies explore maker culture lifestyles and include how to find leftovermaterials, tools, space, and skills in order to guide people in creative-up-cyclingalternatives. These creative activities also build social relationship via the integration ofmultidisciplinary citizens who are living in the same community and explorations weredone on how could we elicit the skill sets from those people? What is a useful skill set inthis area today? Values like mutual physical experience, reciprocity, and ownership couldalso be found along the empirical workshops in this project. Additionally, this reportshows some interesting findings pointing towards the design process and the suggestionsof design elements; ‘Co-storage’, ‘Mix and Match furniture shop’, and ‘Renovation andup-cycling’ concept elements.Participatory design (designing with people) has been the core approach in this project.Additionally, I have been influenced by user-centered design, as well as service designapproaches in order to comprehend the services, system and activities of recycling andup-cycling in cities like: SYSAV, STPLN, Cykelköket, Återskapa, Toolpool. The findingpresented here are examples of practices that could make up the composition of recyclingand up-cycling activities in future local communities.