To limit the effects of climate change and keep the global mean temperature increase of below 1.5 °C in the year 2100, the financial markets need to shift investments into low-carbon business and technologies. By integrating sustainability assessments into traditional investment analysis, sustainable investing is in this case a concept that can be used to enable this transition. The EU Taxonomy on sustainable finance is a tool and future mandatory regulation that aims to highlight sustainable investing and to help different companies, investors and project promoters make investment decisions that align with the transition to a low-carbon society. This study aims to describe how the EU taxonomy can be related to sustainable investments, and to examine how companies in different sectors are evaluated using the EU Taxonomy by using companies included in a sustainability fund as a case study. Furthermore, the study aims to examine whether the EU Taxonomy is in line with the Industrial Ecology concepts of Life cycle thinking and weak/strong sustainability. The results of the literature study of the EU Taxonomy together with the case study suggests that the implementation of the EU Taxonomy into EU regulation will lead to a greater integration of sustainable investing within the EU. Furthermore, the EU Taxonomy does in theory integrate Life cycle thinking as well as possess a strong view on sustainability. However, this does not translate into practice as the practical implementation of the EU Taxonomy as it stands right now does not implement these concepts. The results of the case study showed that there are issues associated with accessing company specific information, as the analyzed companies did not disclose how their operations relate to the EU Taxonomy. Moreover, the case study indicated that some sectors have an easier time being considered environmentally sustainable by the EU Taxonomy. The EU Taxonomy is a step in the right direction towards increased integration of environmental sustainability into investments, however, the tool and regulation as it stands right now leaves much to be desired. / För att hålla den globala medeltemperaturen under en ökning på 1.5 °C till år 2100, måste den finansiella marknaden investera i företag och teknologier som bidrar till en minskning av växthusgasutsläpp globalt. Hållbara investeringar är ett koncept som tar hänsyn till b.la utsläpp av växthusgaser i investeringsbeslut, vilket kan möjliggöra denna övergång till hållbarare samhälle. EU:s Taxonomi om hållbara investeringar är ett ramverk och framtida reglemente som ämnar att möjliggöra och hjälpa företag, investerare och projektansvariga att investera mer miljömässig hållbart. Denna studie syftar till att förklara hur EU Taxonomin kan relateras till hållbara investeringar, samt att examinera hur företag i olika sektorer kan utvärderas med hjälp av EU Taxonomin genom att genomföra en casestudie på företag inkludera i en hållbarhetsfond. Vidare ämnar denna studie examinera om EU Taxonomin är i linje med industriell ekologi med koncepten livscykeltänkande (en: Life Cycle Thinking) samt stark och svag hållbarhet. Resultatet indikerar att implementeringen av EU Taxonomin kommer att leda till en ökad integrering av hållbara investering inom EU. Vidare indikerar resultatet att EU Taxonomin har som mål att ta hänsyn till livscykeltänkande och vara i linje med stark hållbarhet, men att denna målsättning inte är inkluderat i det praktiska verktyget som EU Taxonomin använder. Resultatet av casestudien visar att det finns problem kopplade till att bedöma hur väl företag tar hänsyn till kriterierna inkluderade i EU Taxonomin, då företag inte delger den information som behövs för att göra denna bedömning. Vidare så indikerade casestudien att vissa sektorer kommer ha det lättare när det kommer till att vara i linje med EU Taxonomins kriterier. Avslutningsvis så är EU Taxonomin ett steg i rätt riktning när det kommer till att integrera miljöaspekter i investeringar, men det praktiska verktyget och ramverk som det ser ut just nu skulle kunna vara mer utvecklat och mer strikt i praktiken.

Det ökade fokuset på hållbarhet har gjort miljö-, social- och styrningsfaktorer (ESG) till kritiska faktorer när man fattar investeringsbeslut. Denna studie beskriver och analyserar sambandet mellan ESG-screening och finansiella prestandan hos portföljer inom STOXX Europe 600-indexet mellan 2019 och 2023. Studien tillämpar en kvantitativ ram för att analysera tre portföljer, var och en med olika tröskelvärden för ESG-screening, och undersöker om högre ESG-rating korrelerar med högre avkastning. Genom att tillämpa CAPM tillsammans med Fama Frenchs trefaktormodell samt prestationsmått som Sharpekvoten, Beta och Jensens Alfa, syftar studien till att ge en fördjupad jämförelse av portföljer med olika ESG-kriterier mot det europeiska aktieindexet. Resultaten visar att ESG-screenade portföljer inom STOXX Europe 600 inte överträffade indexet i hänsyn till deras riskjusterade avkastning. Denna studie bidrar till diskussionen om de ekonomiska fördelarna med hållbara investeringar, genom att visa att även om ESG-screenade portföljerna har högre hållbarhetsgrad, leder de inte nödvändigtvis till förbättrade finansiella resultat på de europeiska marknaderna. / The increasing focus on sustainability has made Environmental, Social and Governance (ESG) factors critical elements when making investment decisions. This study evaluates the relationship of ESG screening and the financial performance of portfolios within the STOXX Europe 600 index between 2019 and 2023. Using a quantitative framework, this study analyzed three portfolios – each with different ESG-screening thresholds – to investigate whether higher ESG-rating correlates with higher financial returns. By applying CAPM and the Fama-French three-factor model along with performance metrics such as the Sharpe ratio, Beta and Jensen’s Alpha, the study aims to provide an in-depth comparison of portfolios with ESG-criteria against the European stock index. The results indicate that ESG-screened portfolios within STOXX Europe 600 did not outperform the unscreened index, in terms of risk-adjusted returns.  This study adds to the ongoing discussion about the financial benefits of sustainable investing by showing that whilst ESG-screened portfolios have higher sustainability measures, they do not necessarily lead to improved financial results in the European markets.

The role of the financial advisor is subject to fiduciary duty, which means that the advisor always should act in the best interest of the client and has traditionally referred to the financial aspects. Finance is now experiencing a revolution, where the concept of sustainable finance is on the agenda of many actors when the sustainability amendments to MiFID II entered into force, as part of the EU Action Plan on Sustainable Finance. The new regulations will add to the already intensified information load characterizing the financial advisory landscape. Moreover, this new dimension of sustainability is very different from the strictly financial one, which in itself is subject to both conceptually and operational complexity. This study aims to investigate what difficulties and complexities are arising from the growing amount of sustainability demands and information and how these affect the financial advisor and its role. This was done as a qualitative case study where nine semi-structured interviews were conducted with financial advisors working in Denmark, Finland, and Sweden, together with two interviews with employees working with sustainability at a central level in a Nordic bank. The analysis is based on the interviews combined with current literature and together lays the foundation for the findings. The key findings of the study are that there are five identified difficulties stemming from different areas that are seen as important for understanding what the inclusion of sustainability preferences into financial advisory might mean going forward, and what effects that it will have on the financial advisor: (i) regulatory changes and compliance, (ii) sustainability preferences, (iii) the information-intensive landscape, (iv) advisors’ required awareness and knowledge, and (v) the perceived advisor’s role. When adding these identified difficulties together, the conclusion is that the concept of sustainable finance is not as uncomplicated as perhaps portrayed, and this holds extra true for the studied inclusion of sustainability in the advisory process. / Den finansiella rådgivarens roll är föremål för fiduciary duty, vilket innebär att rådgivaren alltid ska agera i kundens bästa och traditionellt har hänvisat till de ekonomiska aspekterna. Finans upplever nu en revolution, där begreppet hållbar ekonomi står på dagordningen för många aktörer när hållbarhetsändringarna till MiFID II trädde i kraft, som en del av EU: s handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt. De nya reglerna kommer att öka den redan intensifierade informationsbelastningen som kännetecknar det finansiella rådgivande landskapet. Dessutom skiljer sig denna nya hållbarhetsdimension mycket från den strikt ekonomiska, som i sig är föremål för både konceptuell och operativ komplexitet. Studien syftar till att undersöka vilka svårigheter och komplexiteter som uppstår till följd av den ökande mängden hållbarhetskrav och information och hur dessa påverkar den finansiella rådgivaren och dess roll. Detta gjordes som en kvalitativ fallstudie där nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med finansiella rådgivare som arbetade i Danmark, Finland och Sverige, tillsammans med två intervjuer med anställda som arbetade med hållbarhet på en central nivå i en nordisk bank. Analysen baseras på intervjuerna i kombination med aktuell litteratur och lägger tillsammans grunden för resultaten. De viktigaste resultaten i studien är att det finns fem identifierade svårigheter som härrör från olika områden som ses som viktiga för att förstå vad införandet av hållbarhetspreferenser i finansiell rådgivning kan innebära framöver och vilka effekter det kommer att få för finansiella rådgivare: (i) regeländringar och efterlevnad, (ii) hållbarhetspreferenser, (iii) det informationsintensiva landskapet, (iv) rådgivarnas medvetenhet och kunskap och (v) den upplevda rådgivarens roll. När man sammanställer dessa identifierade svårigheter är slutsatsen att begreppet hållbar ekonomi inte är så okomplicerat som det kanske framställs, och detta gäller extra för den studerade inkluderingen av hållbarhet i rådgivningsprocessen.