Den här uppsatsen har undersökt hur offentliggörandet av en inkludering eller exkludering ur Dow Jones Sustainability Index North America (DJSI NA) har påverkat bolagets aktiekurs. Detta för att studera relationen mellan hur bolag presterar ur hållbarhetssynpunkt mot hur de presterar finansiellt. DJSI NA har använts som riktmärke för hur bolag presterar ur ett samhällsperspektiv. En eventstudie har använts som metod, för att undersöka förekomsten av abnormal avkastning till följd av den årliga annonseringen av indexets komponentlista under åren 2017–2019. Studien finner flera signifikanta resultat där nollhypotesen angående att inkludering eller exkludering från DJSI NA inte påverkar en akties avkastning kan förkastas. Resultatet ger dessutom en konkret insikt i hur avkastning för inkluderade bolag utvecklats från 2017 till 2019. Ett starkt positivt signifikant resultat för 2019 kan möjligen visa på att DJSI NA stärker bolagens hållbara identitet och därmed blir av intresse för kapitalförvaltare. / This thesis has explored how the announcement of an inclusion or exclusion from the Dow Jones Sustainability Index North America (DJSI NA) affect stock price. This was done to further investigate the relation between sustainability performance and corporate financial performance. DJSI NA has been used as a benchmark on companies’ sustainability performance. An event study methodology has been conducted to examine the occurrence of abnormal returns due to the annual announcement of DJSI members, during the years 2017- 2019. The findings reveal several significant results where it is possible to reject the null hypothesis that inclusion or exclusion from DJSI NA does not affect stock price. The results also give a substantial insight on the development of abnormal returns from 2017-2019. A strong significant result for 2019, could possibly show that DJSI NA enhances companies’ sustainable identity and is therefore of interest to asset managers.

This thesis investigates the current sustainable investment strategy of Swedish institutional investors that are not covered by the EU Taxonomy and how the Taxonomy will affect their work with sustainable investments. As a basis, 7 semi-structured interviews have been conducted. The respondent group consists of three institutional asset owners and four Swedish public pension funds. The former group, not having asset management as their core business, mainly use negative and norms-based screening whereas the latter are professional investors and they combine several other SRI strategies. The difference in SRI strategies between the investor groups is mainly explained by the professional investors having a more extensive ESG risk awareness and a greater organizational capacity. Except the screening strategies, the following SRI strategies are commonly used; corporate engagement and shareholder action, sustainability themed investing and ESG integration which is in line with the literature. Though, the institutional investors in this study are employing positive/best-in-class screening to a much less extent than the literature states. The investors agree with the literature and have a general positive view of the implementation of the Taxonomy and that there is a need of a consistent, global reporting standard. However, the investors raise criticism of the EU Taxonomy only including certain sectors, European countries and the exclusive climate focus which decreases the utility and is in line with the current literature. None of the interviewed investors has implemented the EU Taxonomy in their work with sustainable investments yet and do not believe that the EU Taxonomy will affect their investment strategies. This contradicts the current literature where private investors see the EU Taxonomy as a long awaited common framework with standardized KPI:s which will improve comparability on the market. However, a majority of the investors believe that the EU Taxonomy will- or probably will affect their work with sustainable investments in the future as an additional reporting tool where the professional investors show a greater belief than the asset owners. This study shows that Swedish institutional investors will probably use the EU Taxonomy as a reporting framework in the future but the implementation will not change the investor's SRI strategies. Professional investors are more likely to report according to the EU Taxonomy than institutional asset owners. Furthermore, the Taxonomy's level of impact depends on the investor’s Taxonomy knowledge; a more extensive knowledge increases the possibility to start reporting according to the Taxonomy. / Denna studie undersöker svenska institutionella investerares nuvarande hållbara investeringsstrategier, som inte omfattas av EU-taxonomin, samt hur taxonomin kommer att påverka deras arbete med hållbara investeringar. Som underlag har 7 semistrukturerade intervjuer genomförts. Respondentgruppen består av tre institutionella kapitalägare och fyra svenska publika pensionsfonder. Den förstnämnda gruppen, som inte har kapitalförvaltning som sin kärnverksamhet, använder främst negativ- och normbaserad screening medan de professionella investerarna kombinerar flera olika SRI-strategier. Skillnaden i SRI-strategier mellan investerargrupperna kan främst förklaras av att de professionella investerarna har en mer omfattande ESG-riskmedvetenhet och en större organisatorisk kapacitet. Förutom screeningstrategierna är följande SRI-strategier populära bland investerarna; aktivt ägande, hållbarhetstematiska investeringar och ESG-integration, detta i linje med litteraturen. De institutionella investerarna i denna studie använder sig dock av positiv/bäst-i-klassen-screening i mycket mindre utsträckning än vad litteraturen säger.  Investerarna är samstämmiga med litteraturen och har en generellt positiv syn på genomförandet av taxonomin och är eniga om att det finns ett behov av en konsekvent, global rapporteringsstandard. Däremot väcker investerarna kritik mot att EU-taxonomin endast inkluderar vissa sektorer, europeiska länder och det snäva klimatfokuset, vilket är i linje med befintlig litteratur. Ingen av de intervjuade investerarna har ännu implementerat EU-taxonomin i sitt arbete med hållbara investeringar och tror inte att EU-taxonomin kommer att påverka deras investeringsstrategier. Detta går emot den nuvarande litteraturen som menar att privata investerare ser EU-taxonomin som ett efterlängtat ramverk med standardiserade KPI:er som kommer att förbättra jämförbarheten på marknaden. En majoritet av investerarna tror att EU-taxonomin kommer att påverka deras arbete med hållbara investeringar i framtiden som ett ytterligare rapporteringsverktyg. De professionella investerarna har en betydligt större tro på EU-taxonomins genomslagskraft än kapitalägarna. Denna studie visar att svenska institutionella investerare med hög sannolikhet kommer att börja rapportera enligt EU-taxonomin i framtiden, men att taxonomin inte kommer att påverka investerarnas investeringsstrategier. Professionella investerare kommer med större sannolikhet börja rapportera enligt EU-taxonomin än instutionella kapitalägare. Taxonomins genomslagskraft beror på investerarnas taxonomikunskap; en mer omfattande kunskap ökar sannorlikheten att börja rapportera enligt taxonomin.

Sustainable investing has seen a significant increase in the past years and is continuing to gain momentum with the constant rise of awareness and concern of the climate crisis. It is necessary for modern mutual fund companies to conduct ESG assessments as it provides a comprehensive understanding of a firm's sustainability performance, and identifies potential risks and opportunities which lay ground for investment decisions. However, there are still issues with fully aligning financial flows with sustainability goals. This study explores current issues regarding ESG assessment in investment decisions by mapping and examining Swedish fund companies. Furthermore, these issues will be explored if they are consistent with previous research. This study contributes to the literature by giving a comprehensive overview of issues regarding ESG assessments that are well-grounded in a real, sustainability-mature market, and will hopefully help investors and other stakeholders to get a deeper understanding of the issues, challenges and limitations associated with ESG assessment. By doing a case study of the Swedish fund market that tests factors derived from international literature, it was found that there are numerous issues in the process of conducting an ESG assessment in investment decisions. Firstly, there were issues regarding the collection of data that the fund companies use in order to conduct an ESG assessment. There is a lack of available, reliable and accessible data for fund companies to use directly and for the ESG rating agencies to use to rate companies. It is somewhat paradoxical as the fund companies feel strongly about developing their own methods for ESG assessment as they expressed hesitancy in using data from ESG rating agencies due to concerns about accuracy and comparability. By having individual methods, the fund companies gain control over the investment objectives and strategies, and hence, may avoid reputational damage. ESG rating agencies were generally discussed in the literature, as there was clear evidence of divergence between rating agencies and poor coverage of firms, which were also echoed by the fund companies. However, the companies still use ESG rating agency’s services as a support in their own ESG methods. Furthermore, regulations and legislation were an important finding in this study as fund companies perceived it to be developing in the right direction. However, the fund companies experienced being squeezed where they have demands and requirements, but no useful tools or material to achieve and satisfy them effectively. There are too many directives, actors, and initiatives for smaller fund companies to comply with, which causes frustration, misunderstandings and fuzziness among all actors on the financial market. Therefore, industry organizations such as the Swedish Investment Fund Association (SIFA) have a great responsibility to act as legal advisors and facilitate this transition. Lastly, it is ambiguous whether a standardized ESG assessment is desirable and/or even feasible in practice. While uniform regulations are required, there is also a major value in the freedom of interpretation in order to maintain the competitive advantage of having individual assessment methods. Succeeding in identifying material factors and standardizing the definition of sustainable investmentsis a challenge. Better integration between ESG and financial materiality will be required to create attractive longterm value in the future. / Hållbara investeringar har ökat avsevärt de senaste åren och fortsätter att öka i takt med att medvetenheten och oron i samhället för klimatkrisen växer. Det är nödvändigt för fondbolag att genomföra ESG-bedömningar för att få förståelse för ett bolags hållbarhetsprestanda samt identifiera potentiella risker och möjligheter vid investeringsbeslut. Det finns fortfarande utmaningar med att säkerställa att de finansiella flödena går i linje med hållbarhetsmålen. Denna studie undersöker och utforskar vilka utmaningar som finns med ESG-bedömningar vid investeringsbeslut, genom att kartlägga och granska svenska fondbolag. Dessutom kommer de identifierade utmaningarna att sättas i relation till tidigare forskning. Denna studie ämnar att bidra till litteraturen genom att ge en omfattande översikt över huvudsakliga utmaningar som finns vid genomförandet av ESG-bedömningar, som är väl förankrat i en verklig och mogen fondmarknad. Detta kommer hjälpa investerare och andra intressenter att få en djupare förståelse för utmaningarna, problemen och begränsningarna som finns förenat med ESG-bedömningar. Genom att göra en fallstudie av den svenska fondmarknaden med utgångspunkt i att testa faktorer härledda från internationell litteratur, identifierades ett flertal utmaningar med att utföra en ESG-bedömning vid investeringsbeslut. För det första fanns det svårigheter med inhämtningen av den data som börsbolag publicerar. Det råder brist på tillgänglig och pålitlig rådata som fondbolagen använder i sina egna ESG bedömningar samt för ESG ratinginstitut att använda som underlag vid betygsättning. Det blir något paradoxalt när fondbolag känner att det är väsentligt att utveckla egna metoder och modeller för ESG-bedömningar eftersom de anser att ratinginstituten erhåller tveksam data vilket ger upphov till frågor om tillförlitlighet och jämförbarhet. Vid utvecklandet av egna metoder tar de kontrollen genom att definiera sina egna hållbarhetsmål och strategier därefter, och kan därmed undvika potentiellt skadat rykte. Ratinginstitut visade även på osäkerheter såsom skiljaktigheter instituten emellan och dålig täckning på bolag (storleksmässigt), vilket nämndes både i litteratur och intervjustudien. Dock används ratinginstitutens tjänster ändå av fondbolag som en stöttepelare i deras egna metoder. I studien framgår det tydligt att utvecklingen av regelverk och lagstiftning går åt rätt håll, men samtidigt upplevs fondbolagen pressade av de nya överväldigande kraven i brist på resurser och verktyg för att lyckas hantera dem effektivt. De mindre fondbolagen upplever en frustration över den stora mängden direktiv, ramverk och aktörer som måste tas i beaktning vid ESG-bedömningar. Det lägger ett stort ansvar på branschorganisationer, däribland Fondbolagens Förening (SIFA), i rollen som juridiska rådgivare för att underlätta omställningen på fondmarknaden. Slutligen är standardisering ett omdiskuterat begrepp i studien, där det finns delade åsikter om huruvida en standardiserad ESG-bedömning är önskvärd och genomförbar i praktiken. Samtidigt som det finns ett behov av enhetliga regelverk och jämförbarhet finns det också ett värde i flexibiliteten i de egna bedömningsmetoderna för att skapa en konkurrensfördel. Att lyckas identifiera materiella faktorer och etablera en standardiserad definition av en hållbar investering är en genomgående utmaning på fondmarknaden. Bättre integration mellan ESG-faktorer och finansiell materialitet kommer att krävas för att möjliggöra ett långsiktigtvärdeskapande i framtiden.

Companies play an important role in the process of sustainable development, and thus investors have increased their focus on companies' sustainability-related activities. These activities are often measured through ESG scores, which mostly are based on biased documents reported by the companies themselves. A company can be considered ESG-compliant when looking at the ESG scores, but its underlying sustainability profile is not entirely investigated. Thus, there is a lack of transparency in ESG scores as well as in the process of evaluating companies' sustainability performance. Therefore, this thesis aims to explore the possibilities of incorporating automatic text analysis, specifically sentiment analysis, to analyze news articles. In that way, a broader part of a company's sustainability profile is covered, and potential controversies or other involvements could be detected. To investigate whether sentiment analysis would be useful to increase the transparency an explorative approach was used. Specifically, companies' ESG scores and sentiment scores from news articles were analyzed and compared. A lower sentiment score would reasonably indicate a lower ESG score, and thus indicate transparency in the evaluation method. The study finds a mixed result of positive and negative sentiment scores for each company, within each industry. A lower sentiment score does not necessarily indicate a lower ESG score, and no clear correlation between the scores was found. Interestingly, the study also identifies previous studies which indicate a correlation between the sentiment scores from biased company documents and the ESG scores.The findings strengthen the problem of lack of transparency in ESG scores, and further conclude that sentiment analysis would be useful in the context of identifying negative and positive articles and thus increase the transparency. However, it is also concluded that sentiment analysis cannot ensure that the calculated sentiment score is of relevance to a specific company and its' sustainability-related activities. Therefore, it can only be used as a complementing tool in the evaluation of companies' sustainability performance. / Företag har en viktig roll i processen av hållbar utveckling, och därför har investerare riktat ett större fokus på företags hållbarhetsrelaterade aktiviteter. Dessa aktiviteter mäts ofta genom ESG-poäng, vilka för det mesta baseras på partiska dokument som rapporteras av företagen själva. Ett företag kan anses vara ESG-kompatibel när man tittar på deras ESG-poäng, men deras underliggande hållbarhetsprofil undersöks inte helt. Således finns det en brist på transparens i ESG-poäng och även i bedömningsprocessen av ett företags hållbarhetsarbete. Därför syftar den här forskningsuppsatsen till att undersöka möjligheterna med att använda automatisk textanalys, specifikt sentimentanalys, för att analysera nyhetsartiklar. På så sätt kan en större del av ett företags hållbarhetsprofil undersökas, och potentiella kontroverser eller annan inblandning kan upptäckas. För att undersöka om sentimentanalys är lämpligt för att öka transparensen användes en utforskande metod. Specifikt, så analyserades och jämfördes företags ESG-poäng och sentimentpoäng från nyhetsartiklar. Ett lägre sentimentpoäng borde rimligtvis indikera ett lägre ESG-poäng, och därigenom indikera på en transparens i bedömningsprocessen. Studien hittar ett blandat resultat med både positiva och negativa artiklar för varje företag inom varje industri. Ett lägre sentimentpoäng indikerar nödvändigtvis inte ett lägre ESG-poäng, och ingen korrelation mellan poängen hittades. Intressant nog, identifierar studien tidigare studier som har hittat en korrelation mellan sentimentpoäng från partiska dokument och ESG-poäng. Resultaten förstärker problemet med bristen på transparens i ESG-poäng, och kan vidare dra slutsatsen om att sentimentanalys är användbart i kontexten att identifiera positiva and negativa artiklar, och således öka transparensen. Dock dras också slutsatsen att sentimentanalys inte kan säkerställa att det beräknade sentimentpoänget är relaterat till det specifika företaget och dess hållbarhetsrelaterade aktiviteter. Därför kan det bara användas som ett kompletterande verktyg i bedömningsprocessen av företags hållbarhetsarbete.

In the midst of climate change and growing concern about social aspects, investors want to make informed sustainable choices regarding their consumption and investments. Many companies are trying to stay ahead of the curve by engaging in Corporate Social Responsibility. Mutual funds have noticed this trend and subsequently have started to offer ethical mutual funds as a result. These ethical claims are difficult to scrutinize for investors creating a problem of asymmetric information. This study analyses how ethical claims and how eco-labels, in this case, the Nordic Swan Ecolabel relate to demand for equity mutual funds. In a world where more investors are seeking ethical investments, how is ethical commitment communicated in a trustworthy way? Data on daily Net Asset Value (NAV) and monthly Total Net Assets (TNA) between 2016-01-01 and 2019-12-31, for 217 equity mutual funds sold on the Swedish market were collected from Thomson & Reuters database Eikon. These mutual funds were categorized into three groups, conventional, non-labelled ethical, and eco-labelled mutual funds. The data was structured as panel data and both random effect and fixed effect models were used to estimate the factor loadings. The study shows that Nordic Swan Ecolabelled mutual funds tend to experience higher demand than both non-labelled ethical mutual funds and conventional mutual funds. In other words, the Nordic Swan Ecolabelled group distinguishes itself from the other mutual fund groups. Hence, the results of the study suggest that the Nordic Swan Ecolabel sends a signal that relates positively to the demand for mutual funds. Further, the results implicate that mutual fund companies that aim to introduce mutual funds that are truly ethical or sustainable should consider acquiring the Nordic Swan Ecolabel to signal their sustainability commitment since the results suggest that Nordic Swan Ecolabelled mutual funds have a positive relation to demand, both compared to conventional mutual funds and non-labelled ethical mutual funds. / I en tid präglad av klimatförändring och ökande medvetenhet om sociala aspekter vill investerare ta informerade beslut angående sin konsumtion och angående sina investeringar. Många företag försöker ligga i framkant för en hållbar utveckling genom att ägna sig åt Corporate Social Responsibility. Fondföretag har märkt av denna trend och har därför börjat erbjuda etiska fonder till sina kunder. Huruvida dessa fonder faktiskt är etiska kan vara svårt för investerare att undersöka vilket skapar asymmetrisk information mellan fondföretag och investerare. Denna studie analyserar hur aktiefonders påståenden om att investera etiskt relaterar till efterfrågan på dessa aktiefonder och hur eko-märkningar, i detta fall Svanen-märkningen relaterar till aktiefonders efterfrågan. Hur ska fonders etiska åtaganden kommuniceras på ett trovärdigt sätt i en värld där mer och mer investerare söker sig till etiska investeringar? Dagligt nettoandelsvärde (NAV-kurs) och månatlig fondförmögenhet (TNA) för 217 aktiefonder sålda på den svenska marknaden under tidsperioden 2016-01-01 och 2019-12-31 samlades in från Thomson & Reuters databas Eikon. Dessa fonder delades in i tre grupper, dessa var konventionella, icke-märkta etiska fonder samt eko-märkta fonder. Datan strukturerades som paneldata och både random effects och fixed effects modeller användes för att estimera faktorerna i regressionen. Studien visar att Svanenmärkta fonder tenderar att ha högre efterfrågan än både icke-märkta etiska fonder och konventionella fonder. Med andra ord så utmärker sig de Svanen-märkta fonderna jämfört med de andra grupperna. Resultatet av studien tyder därför på att Svanen-märkningen sänder en signal som relaterar till efterfrågan för en fond. Resultatet av studien implicerar även att fondföretag som ämnar att introducera fonder som faktiskt uppfyller de etiska och hållbara krav de påstår sig göra, bör överväga att förvärva Svanen-märkningen för att signalera sina etiska och hållbara åtaganden, då resultatet föreslår att Svanenmärkta fonder har en positiv relation till efterfrågan, både jämfört med konventionella fonder och icke-märkta etiska fonder.

Utifrån den tidigare forskningen har det varit skiljaktigheter angående hur hållbara investeringar presterar i förhållande till avkastning och risk jämfört med konventionella investeringar. Samtidigt har intresset för hållbara investeringarna ökat vilket medför att det finns ett intresse att analysera hur hållbara investeringar förhåller sig inom avkastning och risk.Denna studie avser att beskriva och analysera hur hållbara aktiefonder förhåller sig i avkastning och risk jämfört med konventionella aktiefonder. Vidare studeras om det råder ett samband mellan hållbarhet och avkastning. I denna kvantitativa studie analyseras den svenska och irländska aktiefondmarknaden under 2016–2022 med totalt 310 slumpmässigt valda aktiefonder, både hållbara och konventionella, med måttet Jensens Alpha. Studiens resultat visade att ett statistiskt signifikant samband mellan hållbarhet och avkastning inte kan fastställas. Följaktligen visade det ingen statistisk signifikant skillnad i avkastning för det svenska aktiefonderna medan irländska hållbara aktiefonder hade en statistisk signifikant lägre avkastning jämfört med de konventionella motsvarigheterna. Vidare visade irländska hållbaraaktiefonder en lägre risk medan svenska hållbara aktiefonder innehade en högre risk jämfört med marknadernas konventionella aktiefonder. / There have been conflicting results from previous research regarding sustainable investing and its financial return compared to regular investment alternatives. Simultaneously, the trend towards sustainable investing has grown significantly in recent times, prompting a keen interest in understanding the effect of sustainable investing on investors, specifically in terms of returns and risks. This study aims to provide insights into sustainable investments in equity funds, specifically in terms of returns and risks, when compared to conventional equity funds. Using Jensen's Alpha methodology, a quantitative study was conducted on 310 randomly selectedequity funds, from both sustainable and conventional categories in Sweden and Ireland during the period of 2016-2022. The main findings showed that there is no strong statistical correlation between sustainability and financial returns. Furthermore, the study revealed that there was no statistically significant difference in returns for Swedish equity funds, whereas Irish sustainable equity funds exhibited statistically significantly lower returns in comparison to their conventional counterparts. Regarding risk, the study demonstrates that Irish sustainable equity funds carried lower risk, while Swedish sustainable equity funds performed with a higher risk when compared to their conventional counterparts.

This thesis investigates the relationship between the total expense ratio and the 5-year performance to last month for sustainable mutual funds registered in Sweden and the United States. The increasing amount of mutual funds and the shift towards sustainability in the society gives cause to study the relationship between the total expense ratio and the performance of sustainable mutual funds rather than conventional mutual funds. The analysis was conducted by testing the relationships through different regression models for both the Swedish and the U.S. market. A simple regression model was conducted for both markets to study the relation that the total expense ratio has to the 5-year performance to last month. To further analyse the relation between the two variables, a multiple regression model was conducted for both markets to further analyse the significant relationship between the total expense ratio and the 5-year performance to last month. The data was collected via Eikon and included mutual funds registered in Sweden and the U.S., each mutual fund collected was retrieved together with an ESG score which was the definitive factor whether the mutual fund could be considered as sustainable or not. The results gathered from the simple regression model for the Swedish market was found to have no significant relationship and the explanatory degree for the regression model was very low. The results regarding the simple regression model for the U.S. market are however found to be significant but with a low degree of explanation as well. Hence the result from this study indicates that there is no significant relationship between the total expense ratio and the 5-year performance to last month for the Swedish market when conducting a simple regression model, while the U.S. market has a low significant relationship between the variables. However, a multiple regression model for the Swedish market containing additional control variables presents a significant relationship between the total expense ratio and the 5-year performance to last month. The same results were found for the U.S. market when conducting a multiple regression model. The results for the Swedish simple regression model align with previous studies conducted within this area, where previous studies have found there to be no significant relationship between the total expense ratio and the performance of mutual funds, hence same results are applicable to sustainable mutual funds. However, this study did in fact also display significant relationships for the multiple regression model for the Swedish market as well as for both regression models for the U.S. market. Which indicates that the total expense ratio to some extents have an explanatory relationship between the total expense ratio and the 5-year performance to last month for sustainable mutual funds in both the Swedish market and the U.S. market.

The interest in sustainable investing has increased significantly during recent years. Asset managers and institutional investors are urged to invest more sustainable from their stakeholders, reducing their investment universe. This thesis has found that sustainable investments have a different linear dependence structure compared to the regional markets in Europe and North America, but not in Asia-Pacific. However, the largest drawdowns of an sustainable compliant portfolio has historically been lower compared to the a random market portfolio, especially in Europe and North America. / Intresset för hållbara investeringar har ökat avsevärt de senaste åren. Fondförvaltare och institutionella investerare är, från deras intressenter, manade att investera mer hållbart vilket minskar förvaltarnas investeringsuniversum. Denna uppsats har funnit att hållbara investeringar har en beroendestruktur som är skild från de regionala marknaderna i Europa och Nordamerika, men inte för Asien-Stillahavsregionen. De största värdeminskningarna i en hållbar portfölj har historiskt varit mindre än värdeminskningarna från en slumpmässig marknadsportfölj, framförallt i Europa och Nordamerika.

To limit the effects of climate change and keep the global mean temperature increase of below 1.5 °C in the year 2100, the financial markets need to shift investments into low-carbon business and technologies. By integrating sustainability assessments into traditional investment analysis, sustainable investing is in this case a concept that can be used to enable this transition. The EU Taxonomy on sustainable finance is a tool and future mandatory regulation that aims to highlight sustainable investing and to help different companies, investors and project promoters make investment decisions that align with the transition to a low-carbon society. This study aims to describe how the EU taxonomy can be related to sustainable investments, and to examine how companies in different sectors are evaluated using the EU Taxonomy by using companies included in a sustainability fund as a case study. Furthermore, the study aims to examine whether the EU Taxonomy is in line with the Industrial Ecology concepts of Life cycle thinking and weak/strong sustainability. The results of the literature study of the EU Taxonomy together with the case study suggests that the implementation of the EU Taxonomy into EU regulation will lead to a greater integration of sustainable investing within the EU. Furthermore, the EU Taxonomy does in theory integrate Life cycle thinking as well as possess a strong view on sustainability. However, this does not translate into practice as the practical implementation of the EU Taxonomy as it stands right now does not implement these concepts. The results of the case study showed that there are issues associated with accessing company specific information, as the analyzed companies did not disclose how their operations relate to the EU Taxonomy. Moreover, the case study indicated that some sectors have an easier time being considered environmentally sustainable by the EU Taxonomy. The EU Taxonomy is a step in the right direction towards increased integration of environmental sustainability into investments, however, the tool and regulation as it stands right now leaves much to be desired. / För att hålla den globala medeltemperaturen under en ökning på 1.5 °C till år 2100, måste den finansiella marknaden investera i företag och teknologier som bidrar till en minskning av växthusgasutsläpp globalt. Hållbara investeringar är ett koncept som tar hänsyn till b.la utsläpp av växthusgaser i investeringsbeslut, vilket kan möjliggöra denna övergång till hållbarare samhälle. EU:s Taxonomi om hållbara investeringar är ett ramverk och framtida reglemente som ämnar att möjliggöra och hjälpa företag, investerare och projektansvariga att investera mer miljömässig hållbart. Denna studie syftar till att förklara hur EU Taxonomin kan relateras till hållbara investeringar, samt att examinera hur företag i olika sektorer kan utvärderas med hjälp av EU Taxonomin genom att genomföra en casestudie på företag inkludera i en hållbarhetsfond. Vidare ämnar denna studie examinera om EU Taxonomin är i linje med industriell ekologi med koncepten livscykeltänkande (en: Life Cycle Thinking) samt stark och svag hållbarhet. Resultatet indikerar att implementeringen av EU Taxonomin kommer att leda till en ökad integrering av hållbara investering inom EU. Vidare indikerar resultatet att EU Taxonomin har som mål att ta hänsyn till livscykeltänkande och vara i linje med stark hållbarhet, men att denna målsättning inte är inkluderat i det praktiska verktyget som EU Taxonomin använder. Resultatet av casestudien visar att det finns problem kopplade till att bedöma hur väl företag tar hänsyn till kriterierna inkluderade i EU Taxonomin, då företag inte delger den information som behövs för att göra denna bedömning. Vidare så indikerade casestudien att vissa sektorer kommer ha det lättare när det kommer till att vara i linje med EU Taxonomins kriterier. Avslutningsvis så är EU Taxonomin ett steg i rätt riktning när det kommer till att integrera miljöaspekter i investeringar, men det praktiska verktyget och ramverk som det ser ut just nu skulle kunna vara mer utvecklat och mer strikt i praktiken.

The role of the financial advisor is subject to fiduciary duty, which means that the advisor always should act in the best interest of the client and has traditionally referred to the financial aspects. Finance is now experiencing a revolution, where the concept of sustainable finance is on the agenda of many actors when the sustainability amendments to MiFID II entered into force, as part of the EU Action Plan on Sustainable Finance. The new regulations will add to the already intensified information load characterizing the financial advisory landscape. Moreover, this new dimension of sustainability is very different from the strictly financial one, which in itself is subject to both conceptually and operational complexity. This study aims to investigate what difficulties and complexities are arising from the growing amount of sustainability demands and information and how these affect the financial advisor and its role. This was done as a qualitative case study where nine semi-structured interviews were conducted with financial advisors working in Denmark, Finland, and Sweden, together with two interviews with employees working with sustainability at a central level in a Nordic bank. The analysis is based on the interviews combined with current literature and together lays the foundation for the findings. The key findings of the study are that there are five identified difficulties stemming from different areas that are seen as important for understanding what the inclusion of sustainability preferences into financial advisory might mean going forward, and what effects that it will have on the financial advisor: (i) regulatory changes and compliance, (ii) sustainability preferences, (iii) the information-intensive landscape, (iv) advisors’ required awareness and knowledge, and (v) the perceived advisor’s role. When adding these identified difficulties together, the conclusion is that the concept of sustainable finance is not as uncomplicated as perhaps portrayed, and this holds extra true for the studied inclusion of sustainability in the advisory process. / Den finansiella rådgivarens roll är föremål för fiduciary duty, vilket innebär att rådgivaren alltid ska agera i kundens bästa och traditionellt har hänvisat till de ekonomiska aspekterna. Finans upplever nu en revolution, där begreppet hållbar ekonomi står på dagordningen för många aktörer när hållbarhetsändringarna till MiFID II trädde i kraft, som en del av EU: s handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt. De nya reglerna kommer att öka den redan intensifierade informationsbelastningen som kännetecknar det finansiella rådgivande landskapet. Dessutom skiljer sig denna nya hållbarhetsdimension mycket från den strikt ekonomiska, som i sig är föremål för både konceptuell och operativ komplexitet. Studien syftar till att undersöka vilka svårigheter och komplexiteter som uppstår till följd av den ökande mängden hållbarhetskrav och information och hur dessa påverkar den finansiella rådgivaren och dess roll. Detta gjordes som en kvalitativ fallstudie där nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med finansiella rådgivare som arbetade i Danmark, Finland och Sverige, tillsammans med två intervjuer med anställda som arbetade med hållbarhet på en central nivå i en nordisk bank. Analysen baseras på intervjuerna i kombination med aktuell litteratur och lägger tillsammans grunden för resultaten. De viktigaste resultaten i studien är att det finns fem identifierade svårigheter som härrör från olika områden som ses som viktiga för att förstå vad införandet av hållbarhetspreferenser i finansiell rådgivning kan innebära framöver och vilka effekter det kommer att få för finansiella rådgivare: (i) regeländringar och efterlevnad, (ii) hållbarhetspreferenser, (iii) det informationsintensiva landskapet, (iv) rådgivarnas medvetenhet och kunskap och (v) den upplevda rådgivarens roll. När man sammanställer dessa identifierade svårigheter är slutsatsen att begreppet hållbar ekonomi inte är så okomplicerat som det kanske framställs, och detta gäller extra för den studerade inkluderingen av hållbarhet i rådgivningsprocessen.