There has been a recent surge in interest in waterborne public transportation (WPT). Publictransport providers (PTP) are seeing its potential in complementing the existing transportnetwork and alleviating urban traffic congestion and pollution. But the adoption of WPTtoday is challenging due to a series of technical and implementation challenges. Thesechallenges include ferry procurement practices, local legislation and policies andenvironmental factors like winter ice. Several of these challenges can be alleviated if efficientferries can be made accessible off-the-shelf with a low manufacturing time and cost. Thethesis focuses on developing such a ferry concept based on modular design whose overalldimensions are standardized and internal arrangement is customizable towards operationalrequirements, with a focus towards sustainable and safe operations in ice.Starting with the characterization of WPT, ferry routes are broadly classified into three types.These routes are described with an operational requirements framework considering allrelevant stakeholder expectations. Then, overall dimensions of vessels representative ofWPT are deduced. Using these dimensions to standardize the overall dimensions, a modularferry concept is developed as an assembly of modules and submodules. The modules arepresented as standardized units having fixed dimensions and interfaces whose internalarrangements can be tailored to meet operational requirements. Design standardizationlowers costs and manufacturing time while internal customization favours tailoring the ferryconcept. One challenge associated with this for the PTP is the difficulty in choosingappropriate modules among multiple alternatives. This is overcome through thedevelopment of a ranking and selection method which benchmarks competing designs andhelps in decision making.In terms of technical challenges for the developed ferry concept, cities like Stockholmexperience freezing of water bodies during winter months. For reliable year-roundoperations that are safe and sustainable in terms of economy and environment, there is aneed for the development of lightweight and robust ice going hulls. This thesis lays thefoundation for the development of such hulls by studying the prevalent ice data and proposesa probabilistic method for estimating the design ice pressures.One must rely on probabilistic methods since most experimental studies are based on seaice whose mechanical properties are different from freshwater ice, which is typical for WPT.Traditionally, classification society rules like the Finnish Swedish Ice Class Rules are usedfor first year light ice conditions which were developed for the Baltic Sea consideringicebreaker vessels. They work well in ensuring a safe design, but their performance forfreshwater ice, applied to commuter ferries have not been tested. Therefore, a probabilisticapproach is adopted where the unknown parameters are incorporated as random variables.The probabilistic method reduces the hull-ice interaction to a pressure and contact-arearelationship. With arctic datasets that closely match WPT conditions as the parent dataset,the probabilistic method is calibrated with exposure conditions for WPT to give the designpressure-area curve. The different uncertainties arising from operations in ice are studied using a statistical tool and the leading source of uncertainty is attributed to ice-loadprediction methods. This establishes the need for more robust methods for prediction of iceloads so that a lightweight, yet robust hull may be designed which is efficient in terms of fueleconomy and emissions.WPT presents a tremendous opportunity in complementing the existing transport network.With careful design and development of the modular ferry concept and its technicalchallenges, it would be easier for PTPs to adopt WPT globally. / De senaste decenniet har intresset ökat för kollektivtrafik på vatten (WPT).Kollektivtrafikleverantörer ser potential att minska trängsel och utsläpp och tillförakapacitet genom att utnyttja de urbana vattenvägarna. Men realiseringen har utmaningar,så väl tekniska som relaterade till regelverk och systempraxis. Dessa omfattar inköp av färjoroch upphandling av vattenburen trafik, lokal lagstiftning och policyer, miljöfaktorer ochdessutom isen vintertid. Flera av dessa utmaningar kan hanteras om effektiva färjor kangöras lättillgängliga med kort tillverkningstid till ett pris i paritet med övrig kollektivtrafik.Avhandlingen fokuserar på att utveckla ett färjekoncept baserat på modulär design medövergripande, standardiserade, dimensioner och med möjlighet att anpassa inredningenefter operativa krav.Efter karaktäriseringen av WPT klassificeras färjerutter i tre kategorier. Dessa rutterbeskrivs i ett operativt ramverk som beaktar relevanta intressenters förväntningar. Därefterbestäms de övergripande dimensionerna för WPT fartyg. Baserat på dessa utvecklas ettmodulärt färjekoncept som en sammansättning av moduler och delmoduler. Modulerna harstandarddimensioner och gränssnitt så att arrangemang kan skräddarsys för att uppfyllaaktuella operativa krav. En utmaning med det modulära färjekonceptet är svårigheten attbedöma vilken kombination av moduler som är bäst när det finns många möjligakombinationer som uppfyller en kravprofil. För att hantera detta utvecklas en rankningsochurvalsmetod för att kunna jämföra konkurrerande lösningar och därmed ge stöd i valetav design.En teknisk utmaning i städer som Stockholm är isen vintertid. För tillförlitlig trafik, åretrunt, som är både säker och hållbar, ekonomiskt och miljömässigt, finns det ett behov avutveckling av lätta och starka skrov som tål att operera i is. Avhandlingen närmar sigutvecklingen av sådana skrov genom att föreslå lämpliga isdata och en sannolikhetsbaseradmetod för att uppskatta dimensionerande isbelastningar.Is för nordiska WPT förhållanden är vanligtvis sötvattensis, vars mekaniska egenskaperskiljer sig från havsis. De flesta studier som beskriver isegenskaper är experimentella ochbaserade på havsis där man måste förlita sig på probabilistiska metoder för att ta hänsyn tillosäkerheter. Traditionellt används regler från klassificeringssällskap, som de finsk-svenskaisklassreglerna FSICR för första års isförhållanden vilket utvecklats för Östersjön ochisbrytande fartyg. Reglerna fungerar för att säkerställa en säker konstruktion men hur välde är anpassade för att dimensionera effektiva pendelfärjor i sötvattenis har inte utretts. Iavhandlingen antas ett probabilistiskt tillvägagångssätt där de okända parametrarna antassom slumpmässiga variabler. Den probabilistiska metoden förenklar interaktionen mellanskrov och is till ett förhållande mellan tryck och kontaktyta. Med publicerad data, som näramatchar WPT-förhållanden, som bas, kalibreras den probabilistiska metoden tillexponeringsförhållanden för WPT för att formulera den dimensionerande tryck-kurvan. Deolika osäkerhetsfaktorerna vid operation i is studeras med statistisk analys som visar att denfrämsta källan till osäkerhet är just förutsägelsen av isbelastningen. Detta fastställer behovet av mer robusta metoder för förutsägelse av isbelastningar så att ett lätt, men ändå starktskrov kan utformas som är effektivt med avseende på bränsleekonomi och utsläpp.WPT ger stora möjligheter att komplettera ett befintligt kollektivtrafik nätverk. Mednoggrann design och tillämpning av det modulära färjekonceptet kan det bli enklare att tatillvara möjligheterna runt om i världen.

Nos travaux portent sur l’objet d’observation scientifique suivant : mesure et lisibilité de la performance globale et durable, appliqué au champ des organisations de l’économie sociale et solidaire.Notre objectif est de démontrer qu’il est possible de créer un système de contrôle de gestion de la performance globale et durable (PFGD), qui intègre les diverses dimensions visibles et cachées de la performance économique et sociale des organisations de l’économie sociale et solidaire, tout en contribuant à augmenter la lisibilité de la PFGD auprès des parties prenantes internes et externes.Nous commençons notre exposé autour de la question des enjeux de la mesure de la performance globale et durable (désormais PFGD), avec un focus spécifique sur notre champ composé des organisations de l’économie sociale et solidaire (désormais OESS). Ensuite, parmi les différentes approches abordées, nous concentrons notre analyse sur l’ingénierie de la mesure socio-économique. Au regard de notre problématique, cette approche semble proposer des éléments de réponse à la fois sur la globalité et la durabilité de la performance, mais aussi sur sa lisibilité pour les parties prenantes. La deuxième partie de notre thèse présente notre proposition, qui prend la forme d’un outil spécifique du système de contrôle de gestion socio-économique : le tableau de bord de pilotage et de mesure de la PFGD. D’une part, nos résultats détaillent les dégradations de la PFGD, rendues visibles par une approche qualimétrique d’explicitation des coûts et des performances cachés. D’autre part, nous expliciterons de manière qualitative les différentes illustrations du manque d’intégration de la PFGD. Enfin, nous proposons un modèle, ainsi qu’un exemple de tableau de bord, qui intègrent à la fois une visibilité accrue de la PFGD, ainsi qu’une lisibilité augmentée pour les parties prenantes internes et externes. / Nos travaux portent sur l’objet d’observation scientifique suivant : mesure et lisibilité de la performance globale et durable, appliqué au champ des organisations de l’économie sociale et solidaire.Notre objectif est de démontrer qu’il est possible de créer un système de contrôle de gestion de la performance globale et durable (PFGD), qui intègre les diverses dimensions visibles et cachées de la performance économique et sociale des organisations de l’économie sociale et solidaire, tout en contribuant à augmenter la lisibilité de la PFGD auprès des parties prenantes internes et externes.Nous commençons notre exposé autour de la question des enjeux de la mesure de la performance globale et durable (désormais PFGD), avec un focus spécifique sur notre champ composé des organisations de l’économie sociale et solidaire (désormais OESS). Ensuite, parmi les différentes approches abordées, nous concentrons notre analyse sur l’ingénierie de la mesure socio-économique. Au regard de notre problématique, cette approche semble proposer des éléments de réponse à la fois sur la globalité et la durabilité de la performance, mais aussi sur sa lisibilité pour les parties prenantes. La deuxième partie de notre thèse présente notre proposition, qui prend la forme d’un outil spécifique du système de contrôle de gestion socio-économique : le tableau de bord de pilotage et de mesure de la PFGD. D’une part, nos résultats détaillent les dégradations de la PFGD, rendues visibles par une approche qualimétrique d’explicitation des coûts et des performances cachés. D’autre part, nous expliciterons de manière qualitative les différentes illustrations du manque d’intégration de la PFGD. Enfin, nous proposons un modèle, ainsi qu’un exemple de tableau de bord, qui intègrent à la fois une visibilité accrue de la PFGD, ainsi qu’une lisibilité augmentée pour les parties prenantes internes et externes.

The manufacturing industry is accountable for a significant amount of carbon emissions released, and manufacturers experience pressure from stakeholders to address the sustainability issues and contribute to the UN Sustainable Development Goals. However, the lack of verified frameworks to achieve a sustainable supply chain makes it difficult to revisit their supply chain strategies. This study benchmarks how manufacturing companies in Sweden achieve sustainability in their supply chains by examining the a priori and post-implementation factors required, as well as how the sustainability initiatives are structured. The study is a multiple case study, which started with a literature review to gain a relevant understanding of the research problem. Semi-structured interviews were held with seven case companies in different sectors in the manufacturing industry and with two environmental consultants. The findings prove that manufacturing companies achieve sustainability in their supply chains by combining a priori and post-implementation factors with aspects regarding the structure of the initiatives. Top management commitment and management providing the necessary means to drive the initiative are crucial a priori factors. Moreover, the findings demonstrate to define ownership of the tasks in the initiative and that top management should integrate sustainability in the business model and have a budget for sustainability initiatives. Prioritizing the activities with the largest value creation is important, where a materiality analysis facilitates. Training employees and management on sustainability, and encouraging the employees to find green improvements are necessary. Post implementation, adopting a circular process is critical, while also ensuring sufficient resources throughout the initiatives. Moreover, the findings highlight strict governance with clearly defined ownership over time, the more decentralized the better. A cross-functional organization is advantageous for achieving the above-mentioned factors. The reason for pursuing an initiative must be defined to enable clear goals. Backcasting and a materiality analysis are useful tools to create measurable goals accordingly, and the goals should be scientifically approved by the Science Based Target initiative. In the execution, using previous experiences on internal and external platforms aid the case companies with their goal conflict prioritization. Lastly, frequent follow ups are critical, where the follow-up process should follow international standards. It is necessary to have a defined process for follow ups and have traceable follow ups to view the progress. / Tillverkningsindustrin står för en betydande mängd av världens koldioxidutsläpp, och tillverkningsbolag blir alltmer pressade av intressenter att ta itu med hållbarhetsfrågorna och bidra till FN:s globala mål för hållbar utveckling. Bristen på verifierade ramverk för att uppnå en hållbar försörjningskedja försvårar för företag att se över deras hållbarhetsstrategier. Denna benchmarkingstudie om hur tillverkningsföretag i Sverige uppnår hållbarhet i sina försörjningskedjor undersöker de faktorer som krävs innan och efter en implementering av ett hållbarhetsinitiativ, samt hur initiativen är strukturerade. Fallstudien började med en litteraturundersökning för att få relevant förståelse och kunskap om forskningsproblemet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju fallföretag inom olika sektorer i tillverkningsindustrin och med två miljökonsulter. Resultaten visar att tillverkningsföretag uppnår hållbarhet genom att kombinera kritiska faktorer innan och efter utförandet, samt att följa aspekter som rör initiativens struktur. Engagemang från högsta ledningen som ger nödvändiga medel för att driva initiativet är avgörande innan implementeringen. Dessutom visar resultaten att fallföretagen och högsta ledningen bör integrera hållbarhet i affärsmodellen och ha en budget för hållbarhetsinitiativ. Att prioritera aktiviteter med störst värdeskapande är viktigt, där en väsentlighetsanalys underlättar. Det är nödvändigt att utbilda medarbetarna och ledningen inom hållbarhet och uppmuntra de anställda att hitta miljöförbättringar. Efter implementeringen är det avgörande att arbeta i en cirkulär process, samtidigt som det säkerställs tillräckligt med resurser genom hela initiativet. Dessutom visar resultaten att en strikt styrning med tydligt definierat ägarskap över tid är essentiellt, och ju mer decentraliserat desto bättre. En tvärfunktionell organisation är fördelaktig för att uppnå ovan nämnda faktorer. Anledningen till att driva ett initiativ måste definieras för att möjliggöra tydliga mål. Backcasting och väsentlighetsanalyser är användbara verktyg för att skapa mätbara mål utifrån, samt att målen bör vara vetenskapligt godkända i enlighet med Science Based Target initiative. Under genomförandet anser fallföretagen att det är viktigt att beakta tidigare erfarenheter av att driva hållbarhetsinitiativ, då det underlättar målkonfliktprioriteringen. Slutligen är frekventa uppföljningar kritiska, där uppföljningsprocessen bör följa en internationell standard. Det är även nödvändigt att ha en definierad och spårbar process för uppföljningen för att tydligt se framstegen.