Författare: Joakim Bengtsson och Linus Kristiansson Handledare: Joachim Timlon Examinator: Bertil Hultén Kurs: Examensarbete i marknadsföring för Civilekonomprogrammet, 30 högskolepoäng, Företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Kalmar, 4FE63E, Vårtermin 2016. Rapportens titel: Klicka med konsumenten - En kvantitativ studie om hur annonsinnehåll och förtroende till annonsören påverkar svenska konsumenters attityder till företags annonser på social medier Frågeställning: Hur påverkar annonsinnehåll och förtroende till annonsören svenska konsumenters attityder till företags annonser på sociala medier? Syfte: Huvudsyftet med detta examensarbete är att förklara och analysera hur annonsinnehåll och förtroendet till annonsören påverkar svenska konsumenters attityder till företags annonser på sociala medier. Examensarbetet ska som delsyfte vara vägledande i att skapa beslutunderlag för företag som utför annonser på sociala medier genom att tillhandahålla rekommendationer. Metod: I detta examensarbete tillämpades en deduktiv ansats samt en kvantitativ undersökningsmetod. Vidare genomfördes datainsamlingen genom en enkätundersökning digitalt och i pappersformat. Resultat och slutsatser: Vi har kommit fram till att informativt och emotionellt innehåll har en positiv påverkan på svenska konsumenters attityder till företags annonser på sociala medier. Förtroende till annonsören har dock ingen signifikant påverkan på svenska konsumenters attityder till företags annonser på sociala medier i detta examensarbete. Teoretisk och praktiskt bidrag: Teoretiskt bidrar examensarbetet med att förklara hur annonsinnehåll och förtroende till annonsören påverkar svenska konsumenters attityder till företags annonser på sociala medier. Examensarbetet bidrar praktiskt med att tillhandahålla rekommendationer som kan vara vägledande för företag vid beslutsunderlag gällande annonsering på sociala medier. Nyckelord: Svenska konsumenter, attityder, sociala medier, annonser, annonsinnehåll, förtroende till annonsören. / Authors: Joakim Bengtsson och Linus Kristiansson Supervisor: Joachim Timlon Examiner: Bertil Hultén Course: Degree Project in Marketing, The Business Administration and Economics Program, 30 credits, School of Business and Economics, Linnaeus University Kalmar, 4FE63E, Spring 2016 Report title: Click with the consumer - A quantitative study of how advertisement content and trust in the advertiser affect Swedish consumer’s attitudes towards corporate advertisements on social media Research question: How do advertisement content and trust in the advertiser affect Swedish consumer’s attitudes towards corporate advertisements on social media? Purpose: The main purpose of this degree project is to explain and analyze how advertisement content and trust in the advertiser affect Swedish consumer’s attitudes towards corporate advertisements on social media. The subsidiary purpose of the degree project is to be indicative in creating a basis for decision making for corporations adverting on the social media by providing recommendations. Method: In this degree project, a deductive strategy and a quantitative research method were applied. Furthermore the data collection was conducted through surveys in paper and digital form. Results and conclusions: We have concluded that informative and emotional content have a positive impact on Swedish consumer’s attitudes towards corporate advertisements on social media. Trust in the advertiser however has no significant impact on Swedish consumer’s attitudes towards corporate advertisements on social media in this degree project. Theoretical and practical contribution: The degree project’s theoretical contribution is explaining how advertisement content and trust in the advertiser affect Swedish consumer’s attitudes towards corporate advertisements on social media. The practical contribution of the degree project is that it provides practical implications that can be indicative in decision making for corporations adverting on the social media. Keywords: Swedish consumers, attitudes, social media, advertisements, advertisement content, trust in the advertiser.

Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka svenska konsumenters förhållningssätt, kännedom och informationssökning om kemikalier i kosmetiska produkter samt hur utbrett fenomenet kemofobi, den irrationella rädslan för kemikalier är. Framförallt har en kvantitativ ansats tillämpats i studiedesignen. Empirin samlades in med en webbaserad enkät som besvarades av 221 personer. Sociala bakgrundsfaktorer har ställts mot huvudvariablerna för att upptäcka möjliga samband. Respondenternas svar redovisas i resultatet med tabeller och grafer och jämförs sedan med en rad olika tidigare studier inom ämnet. Vårt resultat ger en indikation för förhållningssätten bland kvinnor, personer i medelåldern och högutbildade eftersom detta var den mest övervägande gruppen av våra respondenter. Resultatet indikerar på att det finns både en medelnivå av kemofobi och toxikologisk kunskap hos respondenterna. Det finns en negativ förknippning till begreppet kemikalier och riskmedvetenheten av kosmetiska produkter är inte speciellt utbredd. Sedan framgick även att informationssökningen kring innehållet i kosmetika är komplex då innehållsförteckningen som tillhandahålls till konsumenter är bristfällig i att kommunicera risker på ett lättförståeligt sätt. Därför behöver riskkommunikationen ses över för kosmetiska produkter men även att de ska riskbedömas och märkas likt andra produkter utan något undantag i kemikalieregleringen. Detta är ytterst viktigt för att säkerställa medvetna inköpsval och skydd av hälsa och miljö. / This study’s main purpose is to investigate Swedish consumers’ approaches, knowledge and how they search for information concerning chemicals in cosmetics as well as how widespread the phenomenon chemophobia, the irrational fear of chemicals, is. A mainly quantitative approach has been applied in the design of the study. Empirical data was collected with a web-based survey resulting in 221 respondents. Sociodemographic factors were connected to the main variables with the purpose of discovering possible correlations. The answers from the respondents are presented in the result with tables and graphs and then compared with several different studies on the subject. Our result indicates the views among women, middle-aged and people with higher education due to this being the most prevalent group of our respondents. The result indicates that there is a medium level of both chemophobia and toxicological knowledge among the respondents.There is a negative association with the word chemicals and the risk awareness for cosmetic products are not that widespread. Furthermore, it appeared that the information search concerning the contents of cosmetics are complex because the table of content that is provided to consumers is lacking in communicating risks in an understandable manner. Therefore, the risk communication concerning cosmetics should be evaluated and the products should also undergo the same risk assessments and labelling equal to other consumer products without exceptions in regulation. This is of outmost importance to ensure conscious purchasing behaviour and protection of health and the environment.

Med digitaliseringens framfart har detaljhandel inom mode-industrin till stor del gått från fysiska butiker till e-butiker eller flerkanalig försäljning. Detta har skapat ett problem där konsumenter som handlar kläder online stöter på en osäkerhet när det kommer till storlekar. Utan information kring kläders storlek och passform kan konsumenter inte urskilja egenskaper genom att enbart titta på en bild och läsa en beskrivning. Ur denna problematik har storleksguider blivit en väsentlig del som företag både har implementerat och ständigt utvecklar. För att skapa en ökad förståelse för hur storleksguider och miljöpåverkan i form av materialanvändning, transport och returer kan påverka den digitala konsumentupplevelsen har författarna använt sig av en deduktiv ansats. Tillsammans med tidigare forskning har författarna kommit fram till de resultat som presenteras i studien med hjälp av en triangulär undersökning. Den kvantitativa delen av datainsamlingen bestod av en enkät som sedan analyserats genom en korrelationsanalys i programmet Statistical Package for Social Sciences (SPSS). Den kvalitativa delen bestod av en semi-strukturerad fokusgruppsintervju som sedan analyserades genom att identifiera återkommande teman i deltagarnas svar i en tematisk analys.  De empiriska resultaten från denna studie visar att storleksguider påverkar den digital konsumentupplevelsen svagt. Ingen korrelation kunde hittas mellan online-shoppings miljöpåverkan och den digitala konsumentupplevelsen. Resultaten från denna studie kan ligga som grund mode-företag som vill utveckla eller implementera storleksguider. / Much due to digitalization, fashion retail has largely gone from brick-andmortar stores to e-stores or omni-channel sales. This has created a problem where online clothing consumers encounter uncertainty when it comes to sizes. Without sizing information, consumers cannot distinguish a clothing objects’ properties by simply viewing a picture or reading an item description. From this, size guides have become an essential part that companies have implemented and constantly improve. To create an increased understanding of how size guides and environmental impact, such as material use, transportation and returns can affect the digital consumer experience, this thesis uses a deductive approach. Together with previous research, the authors have arrived at the results presented in the study using a triangular study method. The quantitative part of the data collection was collected through a survey, which was later analyzed through a correlation analysis in the Statistical Package for Social Sciences (SPSS) program. The qualitative part of the data collection consisted of a semi-structured focus group interview. The data from the interview was then analyzed by identifying recurring themes in the participants’ responses in a thematic analysis.  The thesis empirical findings show that size guides online have a small effect on the digital consumer experience. Although, no correlation could be found between the environmental impact of online shopping and the digital consumer experience. The thesis empirical findings can be used as a guideline for fashion companies that want to implement or develop size guides.