<p>Bakgrund: Under början av 2000-talet inträffade bolagsskandaler som har fått stor uppmärksamhet världen över. Detta ledde till att många länder tog fram koder och riktlinjer i syfte att stärka förtroendet för bolagsstyrning. I Sverige utarbetades den svenska koden för bolagsstyrning (koden) som en form av självreglerande system, där bolagen antingen ska ”följa eller förklara” hur de tillämpar koden. Koden antogs den 1 juli 2005 av Stockholmsbörsen och tillämpas idag av de största noterade bolagen. För att förklara utvecklingen av koden används den institutionella teorin som teoretisk referensram. I vilken utsträckning efterlevs den svenska koden för bolagsstyrning avseende ”följ eller förklara”? Hur bidrar den svenska koden för bolagsstyrning till förbättrad styrning av svenska bolag?</p><p>Syfte: Syftet är att beskriva koden för bolagsstyrning samt att förklara dess utveckling genom ett institutionellt angreppssätt. Syftet är även att undersöka i vilken</p><p>utsträckning som den svenska koden efterlevs i bolagen, samt hur den bidrar till förbättrad styrning av svenska bolag.</p><p>Metod: Kvantitativ undersökning (dokumentundersökning) av 99 svenska noterade bolags årsredovisningar som tillämpar koden. Komplettering med kvalitativa undersökningar, i form av telefonintervjuer samt sammanställning av publicerade artiklar.</p><p>Resultat: Det institutionella angreppssättet som är använt i studien, påvisar att det adderar och underbygger förståelsen för utvecklingen och användningen av koden. Studien visar även att koden till stora delar följs, vilket tyder på att bolagen anser att det är av betydelse att tillämpa den. Det främsta bidraget som koden ger är att den belyser och visar vad som är god bolagsstyrning, vilket gör att öppenheten ökar och det i sin tur främjar förtroendet för bolagen som tillämpar den.</p> / <p>Background:In the beginning of the 21th century corporate scandals shock the world, and was covered by media worldwide. An interest for corporate governance aroused and</p><p>countries started to develop codes of corporate governance in purpose to fortify trust for the listed companies. Swedish Code of Corporate Governance (the Code) is based on the “comply or explain” principle. The listed companies on</p><p>the Swedish stock market started to apply the Code in first of July 2005. The Institutional theory is used as a frame of reference, to explain the development of the Code. How do the listed companies in Sweden “comply or explain” the</p><p>Code? How does the Code improve corporate governance at the listed companies in Sweden?</p><p>Aim: The purpose is to describe the development of the Code by using the institutional theory. It is also to investigate how the listed companies in Sweden “comply or explain” the Code in their annual reports and how the Code</p><p>contributes to corporate governance.</p><p>Completion: The investigation was conducted by using a quantitative survey of annual reports from 99 Swedish listed companies. In addition a qualitative methods are used and are represented by interviews and publicized articles.</p><p>Results: The institutional theory verifies in this thesis, by showing that it makes a contribution for the understanding of the development of the Code. The companies almost fully complies the Code, which indicates that they consider it</p><p>important to comply the Code. The major contribution of the Code is that it helps to create a focus and draws attention to the matter. It paves the way for openness and acts in a positive way to increase the trust for the listed companies</p><p>in Sweden.</p>

Bakgrund: Under början av 2000-talet inträffade bolagsskandaler som har fått stor uppmärksamhet världen över. Detta ledde till att många länder tog fram koder och riktlinjer i syfte att stärka förtroendet för bolagsstyrning. I Sverige utarbetades den svenska koden för bolagsstyrning (koden) som en form av självreglerande system, där bolagen antingen ska ”följa eller förklara” hur de tillämpar koden. Koden antogs den 1 juli 2005 av Stockholmsbörsen och tillämpas idag av de största noterade bolagen. För att förklara utvecklingen av koden används den institutionella teorin som teoretisk referensram. I vilken utsträckning efterlevs den svenska koden för bolagsstyrning avseende ”följ eller förklara”? Hur bidrar den svenska koden för bolagsstyrning till förbättrad styrning av svenska bolag? Syfte: Syftet är att beskriva koden för bolagsstyrning samt att förklara dess utveckling genom ett institutionellt angreppssätt. Syftet är även att undersöka i vilken utsträckning som den svenska koden efterlevs i bolagen, samt hur den bidrar till förbättrad styrning av svenska bolag. Metod: Kvantitativ undersökning (dokumentundersökning) av 99 svenska noterade bolags årsredovisningar som tillämpar koden. Komplettering med kvalitativa undersökningar, i form av telefonintervjuer samt sammanställning av publicerade artiklar. Resultat: Det institutionella angreppssättet som är använt i studien, påvisar att det adderar och underbygger förståelsen för utvecklingen och användningen av koden. Studien visar även att koden till stora delar följs, vilket tyder på att bolagen anser att det är av betydelse att tillämpa den. Det främsta bidraget som koden ger är att den belyser och visar vad som är god bolagsstyrning, vilket gör att öppenheten ökar och det i sin tur främjar förtroendet för bolagen som tillämpar den. / Background:In the beginning of the 21th century corporate scandals shock the world, and was covered by media worldwide. An interest for corporate governance aroused and countries started to develop codes of corporate governance in purpose to fortify trust for the listed companies. Swedish Code of Corporate Governance (the Code) is based on the “comply or explain” principle. The listed companies on the Swedish stock market started to apply the Code in first of July 2005. The Institutional theory is used as a frame of reference, to explain the development of the Code. How do the listed companies in Sweden “comply or explain” the Code? How does the Code improve corporate governance at the listed companies in Sweden? Aim: The purpose is to describe the development of the Code by using the institutional theory. It is also to investigate how the listed companies in Sweden “comply or explain” the Code in their annual reports and how the Code contributes to corporate governance. Completion: The investigation was conducted by using a quantitative survey of annual reports from 99 Swedish listed companies. In addition a qualitative methods are used and are represented by interviews and publicized articles. Results: The institutional theory verifies in this thesis, by showing that it makes a contribution for the understanding of the development of the Code. The companies almost fully complies the Code, which indicates that they consider it important to comply the Code. The major contribution of the Code is that it helps to create a focus and draws attention to the matter. It paves the way for openness and acts in a positive way to increase the trust for the listed companies in Sweden.

Syfte: Avsikten med studien är att undersöka relationen mellan CSR och corporate governance, från teori och praktik.     Metod: Med bakgrund av forskningsfrågorna tillämpas den induktiva vägen eftersom vi ser på praktiken, men tolkar teorin utifrån den teorietiska referensramen tillsammans med empirisk data från två företag som undersökningsobjekt, vilket även leder till abduktion. En kvalitativ datainsamling bestående av främst sekundär-, men även primärdata har även genomförts.   Teori: Utgångspunkten ligger i teorierna CSR och corporate governance. För att öka förståelsen för dessa begrepp har teoriavsnittet utökats med angränsande teorier, som till exempel intressentteorin, legitimitetsteorin och triple bottom line.   Empiri: I empirin presenteras Swedbanks och Sveaskogs perspektiv och arbetssätt med CSR tillsammans med en djupintervju med en respondent från Sveaskog, vilket visar på ett välutvecklat engagemang med CSR där etik och miljö är framstående områden.      Slutsatser: Vår studie visar att det föreligger samband mellan CSR och corporate governance, vilket kan tolkas ur flera olika perspektiv. En av dessa kopplingar återfinns i de två fenomens etiska ansvarstagande, när det gäller integritet i affärer och styrelsers implementering av etiska standards. Sambandet mellan CSR och den svenska koden ligger inte i Kodens riktlinjer, utan i dess syfte och mål.  Andra relationer återfinns i förtroendet och det är inom de båda ägarstrukturerna viktigt att visa upp ett starkt CSR-engagemang, eftersom detta bidrar till att skapa en positiv bild av företaget, stärka varumärket samt ge företaget legitimitet inför sina intressenter. Ett vidare intressentperspektiv är tydligt i statligt ägda bolag på grund av statens ägarpolicy, där CSR är en central del för ett föredömligt agerande. När det gäller börsnoterade bolag kan CSR istället användas som ett medel för att övertyga samhället och kapitalmarknaden om det tagna ansvaret för ökad tilltro. / Purpose: The thesis aspires to explore the relationship between CSR and corporate governance from a theoretical towards an experiential approach.   Methodology: With background of the research questions we applied the inductive approach when it comes to the experiential approach, but since we interpreters the theory on the basis of the theoretical perspectives along with two companies, we also used abduction. We have implemented a qualitative survey which is based on both reports and an interview.   Theoretical perspectives: The theoretical perspectives uses CSR and corporate governance as a starting point and is complemented with other related theories such as the stakeholder theory, the legitimacy theory and triple bottom line.    Empirical foundation: Swedbanks and Sveaskogs perspectives and approaches on their CSR-implementation are presented in the empirical foundation along with an interview with one respondent from Sveaskog.    Conclusions: Our study shows that it exist connections between CSR and corporate governance, which can be interpreted from several different perspectives and a number of conclusions can be made. One of these relationships is found in the ethical responsibility, when concerning the integrity in business and implementation of ethical standards. Other relationships are found in the issue of trust and it is, within both ownership structures, important to present an involvement in CSR. This is because it provides stakeholders with a positive image of the company and its trademark, which leads to legitimacy.  A wider stakeholder perspective is found in State owned companies because of the State's ownership policy where CSR is a central part. When it comes to the listed companies CSR can instead be used as a means in order to convince the society and the capital market about the taken responsibility for increased trust. A final conclusion is that the connection between CSR and the Swedish Code of Corporate Governance can not found within its regulations, but rather in its purpose and aspiration.

<p>Avsikten med studien är att undersöka relationen mellan valberedning, ägare och styrelse samt utifrån detta studera vilken roll valberedningen har, enligt den Svenska Koden.</p><p>Vi har utgått ifrån en deduktiv ansats, där vi både har genomfört en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Den kvalitativa studien baseras på djupintervjuer av ledamöter i svenska börsnoterade företag, medan den kvantitativa undersökningen resulterar i en statistisk undersökning, som utgår från bolagsstyrningsrapporter i årsredovisningar från 2006.</p><p>I det teoretiska perspektivet tas den Svenska Koden för bolagsstyrning upp som utgångspunkt och kompletteras med Aktiebolagsslagen (ABL), agentteorin, intressentmodellen, coporate governance, CSR-modellen samt ett genusperspektiv.</p><p>I empirin redovisas respondenternas yttranden samt den statistiska undersökningen.</p><p>Vi har med hjälp av empiri och analys kommit fram till ett antal slutsatser; valberedningen har endast en uppgift, vilken är att ta fram förslag om nya ledamöter till styrelsen. Förslagen ska leda till att styrelsen får en så bra sammansättning som möjligt. Valberedningen har till viss del ökat förtroendet för bolagen, genom att processen blivit tydligare samt mer transparant. Vår undersökning visar att nästan samtliga företag som är noterade på Stockholmsbörsens LargeCap-lista, använder sig av en valberedning, vilket vi ser som ett bra tecken. Koden är fortfarande relativt ny och är därför ännu inte fulländad. Koden är även unik i ett internationellt perspektiv och den svenska företagskulturen verkar anpassa sig efter Kodens riktlinjer.</p> / <p>The thesis aspires to explore the relationship between the nomination committee, shareholders and the board of directors, and that on the basis of this to study which role the nomination committee has, according to the guidelines of the Swedish Code.</p><p>We have had a deductive approach, where we both have implemented a qualitative and a quantitative survey. The qualitative study is based on interviews with members in Swedish companies, listed on the stock-market, while the quantitative study results in a statistic survey which is gathered from corporate governance reports in the annual reports from 2006.</p><p>The theoretical perspectives uses the Swedish Code of Corporate Governance as a starting point and is complemented with the Swedish Company Law, the Agent Theory, Stakeholder Theory, Corporate Governance, the CSR model, gender- and ethical perspective.</p><p>The respondents’ statements and the statistic survey are in this section presented.</p><p>We have through our empirical and analyses, drawn a number of conclusions. The Nomination committee has only one responsibility, which is to present candidate proposals for the board of directors. The proposals are supposed to lead to a composition that is as balanced as possible. The Nomination committee has in a certain extent enhanced the confidence for corporations through a clearer process and transparency. Our exploration shows that almost every company listed on the stock-market, are applying a nomination committee, which we see as a good sign. The Swedish Code is still relatively new and is therefore not yet perfect. The Swedish Code is also unique in an international perspective and the Swedish corporate culture seems to acclimatize well to its policies.</p>

<p>Syfte: Avsikten med studien är att undersöka relationen mellan CSR och corporate governance, från teori och praktik.  </p><p> </p><p>Metod: Med bakgrund av forskningsfrågorna tillämpas den induktiva vägen eftersom vi ser på praktiken, men tolkar teorin utifrån den teorietiska referensramen tillsammans med empirisk data från två företag som undersökningsobjekt, vilket även leder till abduktion. En kvalitativ datainsamling bestående av främst sekundär-, men även primärdata har även genomförts.</p><p> </p><p>Teori: Utgångspunkten ligger i teorierna CSR och corporate governance. För att öka förståelsen för dessa begrepp har teoriavsnittet utökats med angränsande teorier, som till exempel intressentteorin, legitimitetsteorin och triple bottom line.</p><p> </p><p>Empiri: I empirin presenteras Swedbanks och Sveaskogs perspektiv och arbetssätt med CSR tillsammans med en djupintervju med en respondent från Sveaskog, vilket visar på ett välutvecklat engagemang med CSR där etik och miljö är framstående områden.   </p><p> </p><p>Slutsatser: Vår studie visar att det föreligger samband mellan CSR och corporate governance, vilket kan tolkas ur flera olika perspektiv. En av dessa kopplingar återfinns i de två fenomens etiska ansvarstagande, när det gäller integritet i affärer och styrelsers implementering av etiska standards. Sambandet mellan CSR och den svenska koden ligger inte i Kodens riktlinjer, utan i dess syfte och mål.  Andra relationer återfinns i förtroendet och det är inom de båda ägarstrukturerna viktigt att visa upp ett starkt CSR-engagemang, eftersom detta bidrar till att skapa en positiv bild av företaget, stärka varumärket samt ge företaget legitimitet inför sina intressenter. Ett vidare intressentperspektiv är tydligt i statligt ägda bolag på grund av statens ägarpolicy, där CSR är en central del för ett föredömligt agerande. När det gäller börsnoterade bolag kan CSR istället användas som ett medel för att övertyga samhället och kapitalmarknaden om det tagna ansvaret för ökad tilltro. </p><p> </p> / <p>Purpose: The thesis aspires to explore the relationship between CSR and corporate governance from a theoretical towards an experiential approach.</p><p> </p><p>Methodology: With background of the research questions we applied the inductive approach when it comes to the experiential approach, but since we interpreters the theory on the basis of the theoretical perspectives along with two companies, we also used abduction. We have implemented a qualitative survey which is based on both reports and an interview.</p><p> </p><p>Theoretical perspectives: The theoretical perspectives uses CSR and corporate governance as a starting point and is complemented with other related theories such as the stakeholder theory, the legitimacy theory and triple bottom line. </p><p> </p><p>Empirical foundation: Swedbanks and Sveaskogs perspectives and approaches on their CSR-implementation are presented in the empirical foundation along with an interview with one respondent from Sveaskog. </p><p> </p><p>Conclusions: Our study shows that it exist connections between CSR and corporate governance, which can be interpreted from several different perspectives and a number of conclusions can be made. One of these relationships is found in the ethical responsibility, when concerning the integrity in business and implementation of ethical standards. Other relationships are found in the issue of trust and it is, within both ownership structures, important to present an involvement in CSR. This is because it provides stakeholders with a positive image of the company and its trademark, which leads to legitimacy.  A wider stakeholder perspective is found in State owned companies because of the State's ownership policy where CSR is a central part. When it comes to the listed companies CSR can instead be used as a means in order to convince the society and the capital market about the taken responsibility for increased trust. A final conclusion is that the connection between CSR and the Swedish Code of Corporate Governance can not found within its regulations, but rather in its purpose and aspiration.</p>

Avsikten med studien är att undersöka relationen mellan valberedning, ägare och styrelse samt utifrån detta studera vilken roll valberedningen har, enligt den Svenska Koden. Vi har utgått ifrån en deduktiv ansats, där vi både har genomfört en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Den kvalitativa studien baseras på djupintervjuer av ledamöter i svenska börsnoterade företag, medan den kvantitativa undersökningen resulterar i en statistisk undersökning, som utgår från bolagsstyrningsrapporter i årsredovisningar från 2006. I det teoretiska perspektivet tas den Svenska Koden för bolagsstyrning upp som utgångspunkt och kompletteras med Aktiebolagsslagen (ABL), agentteorin, intressentmodellen, coporate governance, CSR-modellen samt ett genusperspektiv. I empirin redovisas respondenternas yttranden samt den statistiska undersökningen. Vi har med hjälp av empiri och analys kommit fram till ett antal slutsatser; valberedningen har endast en uppgift, vilken är att ta fram förslag om nya ledamöter till styrelsen. Förslagen ska leda till att styrelsen får en så bra sammansättning som möjligt. Valberedningen har till viss del ökat förtroendet för bolagen, genom att processen blivit tydligare samt mer transparant. Vår undersökning visar att nästan samtliga företag som är noterade på Stockholmsbörsens LargeCap-lista, använder sig av en valberedning, vilket vi ser som ett bra tecken. Koden är fortfarande relativt ny och är därför ännu inte fulländad. Koden är även unik i ett internationellt perspektiv och den svenska företagskulturen verkar anpassa sig efter Kodens riktlinjer. / The thesis aspires to explore the relationship between the nomination committee, shareholders and the board of directors, and that on the basis of this to study which role the nomination committee has, according to the guidelines of the Swedish Code. We have had a deductive approach, where we both have implemented a qualitative and a quantitative survey. The qualitative study is based on interviews with members in Swedish companies, listed on the stock-market, while the quantitative study results in a statistic survey which is gathered from corporate governance reports in the annual reports from 2006. The theoretical perspectives uses the Swedish Code of Corporate Governance as a starting point and is complemented with the Swedish Company Law, the Agent Theory, Stakeholder Theory, Corporate Governance, the CSR model, gender- and ethical perspective. The respondents’ statements and the statistic survey are in this section presented. We have through our empirical and analyses, drawn a number of conclusions. The Nomination committee has only one responsibility, which is to present candidate proposals for the board of directors. The proposals are supposed to lead to a composition that is as balanced as possible. The Nomination committee has in a certain extent enhanced the confidence for corporations through a clearer process and transparency. Our exploration shows that almost every company listed on the stock-market, are applying a nomination committee, which we see as a good sign. The Swedish Code is still relatively new and is therefore not yet perfect. The Swedish Code is also unique in an international perspective and the Swedish corporate culture seems to acclimatize well to its policies.

Whistleblowing är någonting som i dagsläget blir allt mer känt. Edward Snowden och Wikileaks är det första som kommer till tanken när whistleblowing nämns. I den ekonomiska världen förekommer även Enron som en whistleblowing skandal, som många känner till då det är den största företagsskandal som inträffat under modern tid. Whistleblowing definieras som ett verktyg som ska motverka oegentligheter och börjar införskaffas av fler företag. Medan föregående studier undersöker vad som rapporteras, men också vilka individer som blåser i pipan, förekommer det inte någon studie om hur arbetet med whistleblowing faktiskt ser ut i företagen. Därför finns ett intresse att undersöka hur de anställda, de som faktiskt blåser i pipan, uppfattar arbetet med whistleblowing samt vad det leder till. Syftet med studien är att undersöka hur arbetet med whistleblowing uppfattas ur en anställds perspektiv, jämföra detta med andra anställda men även chefers uppfattning. Med denna kunskap syftar vi sedan till att fastställa vad det leder till och utifrån teoretiska begrepp kunna ge en insikt i hur arbetet med whistleblowing faktiskt ser ut i ett företag. Undersökningen sker via en abduktiv ansats där teorier om moral, institutionell samt förväntanskap används som hjälp vid tolkning av empirin. En hermeneutisk forskningsfilosofi används och en kvalitativ metod där intervjuer utförts på ett företag. Fem intervjuer som omfattar anställda på olika avdelningar i företaget, vilket ska ge olika perspektiv och uppfattningar så att bästa möjliga svar på forskningsfrågan kan ges samt att syftet kan fastställas. Uppsatsen fastställer att samtliga respondenter uppfattar arbetet med whistleblowing ur ett moraliskt perspektiv. Genom expectancy theory förekommer det dock brister i kunskap om hur whistleblowing faktiskt går till bland de anställda och denna brist bidrar till att många inte vill, eller kommer att använda sig av systemet. Detta gör att whistleblowing blir väldigt institutionellt i organisationen. Det betyder att det endast finns där för att det måste, utan att egentligen användas. Slutligen visar det sig att det finns effekter i form av fördelar och nackdelar, men att det i slutändan lönar sig att arbeta med whistleblowing inom organisationen. / Whistleblowing is currently becoming a more known subject. Edward Snowden and Wikileaks are famous in whistleblowing situations. In the economical world, another famous scandal concerning whistleblowing is Enron. It is the biggest corporate scandal in modern time. The definition of whistleblowing is to prevent misconduct/illegal activities and more companies are starting to implement whistleblowing-systems. While previous studies have investigated matters of whistleblowing and actual whistleblowers, there is no research about how whistleblowing actually exists and is perceived within organizations. Therefore we find an interest in investigating how employees perceive the work of whistleblowing, and what it could lead to. The purpose of this study is to examine how employees perceive the work of whistleblowing and then compare it to other employees and also managers. With help from different theories, a clearer insight can be provided in how the work with whistleblowing actually is perceived within an organization. The research approach is of abductive form, where theories about moral, institutional and expectancy are used as help to interpret the empirical data. A hermeneutic research philosophy is used and a qualitative method with interviews. Five different individuals are interviewed and everyone works in different departments of the company, which should give a wider span of perspectives and perceptions, thus a richer data. From this, a more accurate answer can be provided for the research question and also fulfill the purpose of this study. The conclusions are that the respondents perceive the work with whistleblowing from a moral standpoint. However, flaws are found through expectancy theory in the absence of knowledge about how whistleblowing actually works within the organization. This contributes to the fact that employees does not want and will not use the whistleblowing-system. From these factors whistleblowing becomes more of an institutional tool and is rarely used, however it exists because it has to. Lastly there are effects such as advantages and disadvantages. In the end it proves to be useful to work with whistleblowing within an organization.