No description available.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

Thesis (S.T.M.)--Concordia Seminary, 2003. / Includes bibliographical references (leaves 76-[81]).

The aim of this study is to get a picture of how communities in the Swedish church, more precisely in Växjö diocese, work with LGBTQ questions. Furthermore, this study pays attention to the different factors that might have affected this work over the years, and I will also investigate if the work with LGBTQ questions differ between the communities I have picked for this study. To conduct this study, a qualitative method is used in form of semi-structured interviews. This study uses Goffman’s theory of stigma, as well as Foucault’s theory of power, as a theoretical framework to analyse the collected data. The result shows that although there are no specific guidelines in how the communities are supposed to work with the LGBTQ questions, work is underway in the diocese of Växjö. For instance, in connection to the annual Pride-festival, the communities try to engage themselves by showing that there is an acceptance towards LGBTQ-persons within the Swedish church. The result also shows that there are some specific factors that affect the work related to LGBTQ questions, such as the fact that gay marriages are legal by law in Sweden.

Sammanfattning Sverige är ett högutvecklat land som kännetecknas av kombinationen av ett sekulariserat samt icke traditionellt samhälle. Det svenska samhället präglas av ett individuellt synsätt med stor frihet och individuellt ansvar. I takt med att religionens betydelse minskar tar den privata religiositeten mer plats, där varje individ skapar sin egen trosuppfattning. Det talas därför om en sakralisering i samhället, alltså ett ökat intresse för religiösa idéer. De parallella processerna, sekularisering och individualisering, bidrar inte bara till en större frihet och flexibilitet utan även till moderna tiders problematik såsom ensamhet, höga krav och brist på gemenskap. Svenska kyrkan har tidigare haft en viktig social funktion och personal inom kyrkan har lång erfarenhet av arbete med utsatta människor. Dagens sociala arbete grundar sig till stor del i de så kallade kristna värderingarna.   Denna kvalitativa uppsats syftar till att problematisera Svenska kyrkans roll i ett sekulariserat samhälle med stöd av litteratur samt intervjuer med präster och diakoner inom Umeå kommun. Resultaten visar att det finns en ambivalent bild av Svenska kyrkan i samhället. Dels finns bilden av kyrkan med en problematisk historia dels bilden av Svenska kyrkan som samhällets försäkring. Det går att ana en omedvetenhet angående den mer flexibla kyrka som följt med i samhällets utveckling, samt deras outnyttjade resurser.

I Antingen är du för eller emot – är du emot så är du dum utförs en kvalitativ studie, baserad påintervjuer, av präster och pastorer inom Svenska kyrkan respektive Pingstkyrkan. Syftet är attundersöka prästerna och pastorernas ställningstagande i frågan gällande homosexualitet ochsamkönad vigsel. I resultatdelen presenteras prästerna och pastorernas intervjuer genommeningskoncentrering, där intervjuerna sammanfattas under respektive meningskategori. Ianalysen framgår att två präster ställer sig positivt, medan en av prästerna och alla pastorer ställersig negativt och frågande till homosexualitet och samkönad vigsel.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur präster ser på asylsökande som konverterar till kristendom. Den ämnar även studera hur prästerna talar om de asylsökande, hur de ser på de asylsökandes aktörskap, om de förändrar eller reproducerar maktordningen de finns i samt hur de ser på sin egen roll i processen. Materialet är insamlat med semi-strukturerade intervjuer med sju präster från olika stift inom Svenska kyrkan. Undersökningen är gjord med hjälp av kritisk diskursanalys och teorin som använts har främst byggt på Edward Saids Orientalism. Bland de sju informanter som intervjuats finns det två tydliga grupperingar av inställningar. Fyra präster är tveksamma till att döpa asylsökande och tre är positiva. De tveksamma ger de asylsökande mindre agens, de reproducerar maktordningen där de själva är överst och de talar om de asylsökande som om de är utsatta och som att de behöver hjälp att fatta rätt beslut. De som uttrycker sig positivt till att döpa asylsökande ger de asylsökande agens, de förändrar till stor del maktordningen och de talar om de asylsökande som aktörer och individer.

<p>Kultur och kulturarvsplatser har blivit en viktig resurs för turistnäringen och alltfler områden utnyttjar möjligheterna till att stärka turismen genom att skapa upplevelser, sysselsättning och intäkter med kulturarvet som grund. Kulturturism är en växande marknad inom turistnäringen, detta innebär att fler turister väljer att resa till världsarvstäder för att besöka kulturella platser och historiska attraktioner. Sedan 1995 är Visby en världsarvstad och på Gotland finns ett bestånd av välbevarade medeltida kyrkor som utgör en orörd kulturskatt sedan medeltiden. Gotland är den kyrktätaste kommun i Sverige med 92 medeltida kyrkor som fortfarande är i bruk. Själva kyrkobyggnaderna, de medeltida valven, konsten och kyrkogårdarna ger möjligheter till kulturupplevelser och erbjuder både stilla stunder och starka upplevelser året runt.</p><p>I uppsatsen görs en studie av Svenska kyrkan och hur de medeltida kyrkobyggnaderna som fysiska kulturarvsprodukter används i ett turistiskt perspektiv. I uppsatsen undersöks också om det finns ett intresse för kyrkan som organisation att se kyrkobyggnaden som ett turistiskt besöksmål. Uppsatsen har ett förståelseinriktat syfte, i vilken det tydliggörs vad kyrkan (församlingarna) på Gotland har för inställning till kyrkobyggnaden som en turistattraktion. Ett ytterligare syfte är att beskriva hur kyrkobyggnaden brukas i turismsyften. Forskningsfrågorna i denna uppsats lyder: Hur ställer sig kyrkan (församlingen) till att betrakta kyrkobyggnaderna som en turistprodukt- och attraktion? Och hur används de medeltida kyrkobyggnaderna som en kulturarvsplats i turismsammanhang?</p><p>För att öka förståelsen för det som studeras används kvalitativa metodologiska tekniker, där intervjuer har genomförts med fyra församlingar (Havdhem, Östergarn, Dalhem och Fårö) som har sammanställts i form av deskriptiva studier som beskriver hur respektive församling använder sina kyrkobyggnader och hur de brukas av turister. För att komplettera intervjuerna användes enkäter som skickades till alla församlingar på Gotland. Detta gjordes för att få en helhetsbild över vad kyrkorna (församlingarna) på Gotland anser om kyrkobyggnaden som en turistisk produkt och attraktion.</p><p>Undersökningen har visat att kyrkan i första hand uppfattar kyrkobyggnaderna som en levande gudstjänstlokal, där kyrkorummet är andligt och gudomligt som alla kan ha tillgång till för att använda det som ett stilla rum. I andra hand betraktar kyrkan kyrkobyggnaderna som en viktig kulturbyggnad för turism. Kyrkan vill helst inte betrakta kyrkobyggnaden som en produkt och de menar att kyrkorna inte är någon handelsvara. Däremot anser kyrkan att kyrkobyggnaden kan uppfylla ett mänskligt behov vilket gör kyrkobyggnaden till en produkt som kan konsumeras eller användas för egen nytta. Undersökningen visar också att det inte går att tjäna något ekonomiskt på kyrkobyggnaderna. Församlingarna marknadsför inte sina kyrkor som turistprodukter och församlingarna tjänar inte pengar på sina kyrkobyggnader, utan det är genom verksamheten som bedrivs i församlingen. Några av församlingarna på Gotland bedriver en turistverksamhet idag, där man till exempel arrangerar speciella aktiviteter, som temagudstjänster för turister eller guidningar i kyrkorna. Turism som innefattar kyrkor uppfattas som något nödvändigt och positivt för kyrkan, i form av att kyrkorna uppmärksammas mer och turismen bidrar också till det allmänna intresset för att ta tillvara på kyrkorna. Samtidigt handlar det för kyrkan om att värna om sina kyrkobyggnader så att kyrkorna inte enbart används som föremål för turistbesök.</p>

Svenska kyrkans sociala arbete kallas diakoni. Både präster och diakoner kan utföra diakonala uppgifter. I tidigare forskning har präster berörts som utövare av socialt arbete i mindre utsträckning än diakoner. Denna uppsats undersöker prästers uppfattningar om samverkan med socialtjänsten samt hur tystnadsplikten påverkar samverkan. Telefonintervjuer har ägt rum med sex präster i tjänst som antingen kyrkoherde eller komminister i Härnösands stift. Resultatet visar att samtliga präster tycker att samverkan är viktigt och att majoriteten ställer sig positiva till en ökad samverkan. Enigt bland prästerna är att tystnadsplikten är viktig i deras arbete men att den inte utgör ett hinder för samverkan med socialtjänsten. Trots den positiva synen till samverkan och att tystnadsplikten inte utgör ett hinder tycks präster sällan komma i kontakt med socialtjänsten i sitt arbete.

Syftet med detta arbete är att utifrån given struktur och organisation, befintlig personal och medarbetare, identifiera och analysera de mest väsentliga konfliktområdena inom Svenska kyrkan och söka förklaringar till dessa utifrån organisatoriska och/eller ledarskapsmässiga faktorer.Vi har funnit att den kritik som riktats mot Kyrkan de senaste decennierna kvarstår än idag. Den stora, komplicerade och byråkratiska organisationens tvedelade karaktär, i en synodal och en andlig struktur samt det svaga individuella ledarskapet och en oförmåga att hantera konflikter utgör källa till de flesta konflikter. Det pågår en maktkamp inom organisationen och biskoparnas marginalisering från makten kan ses som ett exempel. Den demokratiska linjens inflytande är starkt och påverkar i många stycken även det andliga arbetet. Organisationen har inte förmåga att förändra sig, att anpassa ledning och struktur efter de nya förhållandena, att möta kraven på modernt ledarskap och att möta förändringar i en allt mer sekulariserad omvärld, vilket kan förklaras med svagt ledarskap, otydlig ledningsstruktur och oförmåga att implementera fattade beslut. Framgångsrika organisationer kräver ett tydligt ledarskap, föregångsmannaskap och en tydlig värdegrund. Vår uppfattning är att den individuella friheten är för generös, kontraproduktiv och konfliktskapande. En organisations mål och uppgift är ett av de viktigaste instrumenten för att utveckla och anpassa en organisation. Vi har mycket svårt att se kopplingen mellan uppgift och organisation inom Svenska kyrkan. Vår uppfattning är att verksamheten skulle vinna på att reformeras helt eller delvis. / The purpose of this paper is to take the given structure and organization, with existing staff and employees, and to identify and analyze the most significant areas of conflict in the Swedish Church. And also seek explanations for these conflicts based on organizational and / or managerial factors.Our findings indicate that the organizational issues which have caused criticisms directed against the Church in recent decades, persists even today. The Swedish Church is a large, complex and bureaucratic organization with dual structured character constituted by two parallel organizational structures with both synodical and a spiritual structure. We have noticed that this dual structure together with deficiencies in the individual leadership and an inability to manage conflicts in a constructive way is in itself an enormous source of conflict. There is an ongoing power struggle within the organization and the Bishops' exclusion from the decision-making process can be seen as a manifestation of this struggle. The agency structure (Chaves 1993), which we in our paper refer to as the “democratic-line”, exercises a strong influence over the Church including the spiritual work, which in theory, belongs to the religious authority.The Swedish Church as an organization lacks the ability to change, to adapt the management and structure to the new conditions, to meet the demands of modern leadership and to quickly respond to changes in an increasingly secular world. Which can accord to our finding be explained by deficiencies in leadership, unclear management structure and inability to implement decisions. Successful organizations require clear leadership, pioneering skills and evident set of values. Our comprehension is that personal freedom is too generous, counterproductive and also conflicting in the Swedish Church. Many organizational theories highlight the goal and the mission of the organization as one of the main tools to develop and adapt an organization to changes. We have not been able to see the connection between the task of the Swedish church and the structure of the organization. We believe that the connection between the task and the structure of the organization should be clearer and complete each other. Regarding to, our findings, we believe that the Swedish Church will benefit from an organizational structure change.