Thesis (doctoral)--Uppsala Universitet, 1980. / Summary in English. Includes index and bibliography.

Bakgrund: Hösten 2016 var Påven Franciskus i Sverige för att uppmärksamma reformationsminnet, och undertecknade då tillsammans med Munib Younan, ordförande för Lutherska världsförbundet, ett dokument om strävan efter större närmanden och mer samarbete mellan katoliker och lutheraner. Detta har lett till att Katolska kyrkan i Sverige och Svenska kyrkan har börjat närma sig varandra mer, och det vore därför bra med en större förståelse för varandra även på musikens område. Syfte och frågeställningar: Syftet med uppsatsen är att jämföra körarbete mellan några församlingar i Svenska kyrkan och Katolska kyrkan i Sverige för att se vilka likheter och skillnader som finns, och hur man resonerar kring olika frågor som rör körarbetet. Frågeställningarna är: Finns det en skillnad i arbetet med körer i de olika kyrkorna? Hur ser körledarna på de olika aspekterna av körarbetet? Metod: Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer gjorda med tre kyrkomusiker från Katolska kyrkan, och tre kyrkomusiker från Svenska kyrkan. Uppsatsen ger en begränsad inblick i frågan, då det är ett smalt urval av kyrkomusiker. Resultat: Det finns många likheter mellan de båda kyrkorna när det gäller körarbetet. Man arbetar på samma sätt med repetitioner oftast en gång i veckan och körerna sjunger i snitt en gång i månaden i gudstjänsten, som är det centrala i körarbetet. Repertoaren kommer ur den klassiska kyrkomusiken, men används på något olika sätt i respektive kyrka. Bland de andra saker som skiljer finns mängden resurser, i viss mån synen på språkbruk, men inte minst körsångarnas engagemang. De katolska körerna består i mycket högre utsträckning av kyrkoaktiva, och i Katolska kyrkan blir kyrkan en väg in tillkören, medan i Svenska kyrkan blir kören en väg in i kyrkan.

Studiens syfte är att undersöka hur orgelundervisande kyrkomusiker i Svenska kyrkan motiverar, bedriver och reflekterar kring sin orgelundervisningspraktik, med särskilt avseende på den institutionella kontext de verkar inom. För att söka svar på dessa frågor har fem kyrkomusiker som undervisar i orgel intervjuats kring sin praktik. Studien har det sociokulturella perspektivet på lärande som teoretisk utgångspunkt och resultatet belyses också utifrån institutionsbegreppet. Några av studiens slutsatser är att om Svenska kyrkan ska kunna behålla sin omfattande orgelspelartradition så måste den ägna sig åt orgelundervisning, att repertoar för orgelundervisning och tillgång till övningsinstrument är av stor vikt för att undervisningen ska vara framgångsrik och att orgelundervisning kan ske som ett kontextualiserat lärande där undervisningen blir del av en större institutionell kontext.

Thèse Uppsala : Uppsala universitet, 2004. / Résumé en anglais: The art of becoming and remaining popular : strategy and change in the Church of Sweden and the IOGT's engagement in the public sphere, 1880-1945.

The aim of this study, Pastoral care behind bars, is to investigate the experiences of detention and prison chaplains regarding pastoral care and its function in Swedish detention centres and prisons. Using a qualitative approach, semi-structured interviews were conducted with six priests within the faith-community Svenska kyrkan. With variation, the analysis has shown, based on Berit Okkenhaug’s theory of trinitarian pastoral care and Ralph Linton’s role theory, that pastoral care is about a compassionate encounter between a priest and a client.  During the pastoral care meeting the client is given the opportunity to reflect on existential issues and faith and to explore inner pain. All the interviewed priests emphasized that confidentiality is a crucial factor in building trust with clients. Pastoral care conversations often revolve around guilt and forgiveness, and clients may confess their deepest concerns.  The clergy interviewed describe that pastoral care in detention centres and prison fulfils a religious function, regardless of whether the clients have an explicit faith or not. This study also shows that the interviewed priests, based on an implicit Christian ideal, create the role of a pastoral care provider and as they describe themselves as a religious authoritarian leader.

Sedan den första november 2009 ges alla homosexuella par som vill rätten att vigas i Svenska kyrkan. Lagen har varit omdiskuterad inom såväl Svenska kyrkan som bland partierna i riksdagen och tidigare har flera ställt sig klart negativa till homovigslar i Svenska kyrkan. I och med att Svenska kyrkan underordnar sig denna lag har den intagit en officiell ställning, men då debatten varit stor och oense har rått bland kyrkans verksamma tyder det på att det, bland annat, finns präster vars personliga inställning motsätter sig kyrkans. Svenska kyrkan skall vara öppen för alla och motarbeta diskriminering men samtidigt kan det, för den enskilde, var svårt att finna stöd i Bibeln, beroende på hur man tolkar den, för vigsel av homosexuella par i Svenska kyrkan. Att det här på många sätt är en tolkningsfråga som baseras på den enskildes tro och etiska förhållningssätt gör det svårt eller kanske till och med omöjligt att finna ett svar som alla berörda kan ställa sig bakom. Därför vill jag i min uppsats försöka belysa de skillnader som upplevs finnas inom Svenska kyrkan, vilka argument som används som stöd för de olika åsikterna samt hur det kommer sig att de berörda tycker och tror som de gör.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

<p>Svenska kyrkans medlemsantal minskar, till följd av fler utträden och att färre yngre</p><p>människor träder in mot tidigare, vilket medför en skev åldersstruktur. Dessutom har många</p><p>människor en svag relation till kyrkan och en, enligt kyrkan, felaktig bild av vad Svenska</p><p>kyrkan står för. Syftet med utredningen är att, utifrån Berrys tjänstevarumärkesmodell,</p><p>analysera hur Svenska kyrkan arbetar med att skapa relationer med människor genom att</p><p>bygga upp ett tydligt och identifierbart varumärke.</p><p>Vi har med hjälp av tre utredningar utrett allmänhetens bild av Svenska kyrkan. Vi har</p><p>dessutom, genom två intervjuer, klargjort Svenska kyrkans varumärkesbyggande. Med stöd</p><p>av tjänstevarumärkesmodellen har vi sedan analyserat hur Svenska kyrkan skapar relationer</p><p>med människor utifrån allmänhetens bild av organisationen och kyrkans</p><p>varumärkesbyggande.</p><p>För att Svenska kyrkans varumärkesarbete ska underlätta för människor att identifiera och</p><p>känna samhörighet med kyrkan, måste kyrkan agera kraftfullare för att motverka den</p><p>negativa publiciteten samt lyckas med implementeringen av projektet. Förmår Svenska</p><p>kyrkan göra det kommer kyrkans arbete att skapa relationer med människor förenklas. Detta</p><p>gör att det samlade värdet, Svenska kyrkans varumärkeskapital, ökar och därmed är arbetet,</p><p>enligt tjänstevarumärkesmodellen, vettigt.</p>

No description available.

No description available.