För tjugo år sedan lades fartygstillverkningen ned vid Kockums varv i Malmö. Det blev inledningen för en strukturomvandling på Malmös arbetsmarknad som än idag inte återhämtat sig. Under dessa 20 år har Malmö förändrats i många avseende, och den här studien är inriktad på de senaste 13 åren.För ungefär 13 år sedan upplöstes även det som i samhällsekonomiska kretsar kallas den svenska modellen och som bland annat gick ut på att staten skulle ta ett ansvar för att arbetskraftens kompetens motsvarar arbetsmarknadens efterfrågan. I inledningen av 2007 bantade Komvux Kronborg kraftigt sin verksamhet som en följd av bland annat minskat stadsbidrag. Syftet med undersökningen är att se vem som läser på komvux Kronborg ur ett individperspektiv och varför de gör de ur ett samhällsperspektiv. Studien är gjord utifrån den svenska modellen, en vidareutveckling av Keynes samhällsekonomiska teorier om samhällets ansvar för en långsiktig ekonomisk tillväxt. Undersökningen är gjord med utgångspunkt både i kvantitativa och kvalitativa undersökningar i form av enkäter och intervjuer. Resultatet från enkäter och intervjuer är kopplade till statistik för Malmö.Utifrån ett individperspektiv kan det konstateras att elevgruppen de senaste 13 åren blivit markant yngre samtidigt som den har en längre utbildningsbakgrund. Ungefär två tredjedelar av eleverna har som mål med sina studier att gå vidare till högskolan. Andelen studenter som har arbetslöshet som alternativ till sina studier har under samma period minskat. Utifrån ett samhällsperspektiv visar studien att komvux Kronborg haft betydelse för den ökade utbildningsnivån i Malmö genom att studien påvisar ett samband mellan komvuxstudier och högskolestudier.

This thesis aims to analyze whether Swedish law in its current form complies with the provisions in the newly adopted EU Directive on Minimum Wages (Minimum Wage Directive). To conduct this analysis, the thesis has sought to answer the question of whether Swedish workers have a right to demand a spe-cific minimum wage level, as well as assess if the Court of Justice of the European Union (CJEU) could interpret the Minimum Wage Directive as entailing such a right.The analysis of Swedish workers’ right to demand a minimum wage concluded that such a right is bestowed upon only a small number of workers, under specific conditions. Due to a lack of legislation on wages, the worker in question must work at a workplace where there is a collective agreement in which a minimum wage level is set. It has been found that out of the 700 collective agreements on the Swedish labor market, only 250 have such provisions. In order to demand access to said minimum wage, the worker must either be a member of the con-tracting labor union, which subsequently makes them party to the collective agreement under the Swedish Co-Determination Act, or be in a position where the provisions of the collective agreement are considered part of their individual employment contract. Workers at workplaces where there are no collective agree-ments in place, on the other hand, are unable to demand access to minimum wages. It has been found that there are certain legal safeguards ensuring that these workers do not receive unfair wages, suffer from wage discrimination, or get forced into labor under exploiting conditions. These safeguards however do not entail the right to demand a minimum wage.Furthermore, the thesis concludes that there are sufficient indicators to sup-port the claim that the CJEU most likely will refrain from interpreting the Mini-mum Wage Directive as entailing a right for workers to demand minimum wages. Interpreting the directive in this way would result in an obligation for member states like Sweden, where the provisions of the collective agreements do not ap-ply to all workers, to either impose statutory minimum wages or declare collective agreements universally applicable. This would constitute an interpretation contra legem, as the directive explicitly states that nothing in it shall be construed as imposing such obligations. In previous cases, the CJEU has been unwilling to interpret secondary legislation in contrast to its wording, even in cases where there might be valid reasons to do so. Apart from this, it has been concluded that such an interpretation of the directive would interfere with the overall context of the directive, the purpose the directive was made to fulfill, as well as the legislative history preceding the adopting of the directive. According to case-law from the CJEU, these are factors that are considered when the court is faced with the task of interpreting a directive. It should also be noted that interpreting the Minimum Wage Directive as entailing a right for workers to demand minimum wages has been found to be incompatible with article 153.5 of the Treaty on the Function-ing of the European Union (TFEU), which exempts matters regarding pay from the legislative competence of the EU.

The Swedish labour market has developed a system were the relationship between employers and employees is in the largest extent regulated through collective agreements. A principle of the Swedish model has long been that the government should not interfere in wage setting and that the regulation on the wage settings is provided for the organisations on the labour market, however, a system of collective agreements that are generally applicable are very common in many European countries. The significance of this system is that the collective agreement is binding on all parties on the labour market which includes, both employers and employees that are members and also non-members in a trade union. A method with doctrinal and labour law in context has been used. This essay has examined how an imposition of the collective agreements with a general effect could affect the protection of workers in the Swedish model, and what kind of consequences such imposition could contribute to. Collective agreements are very important for the Swedish model and the employer has an obligation to apply conditions of collective agreements on employees that are non-members in a trade union or members in a different union. Employers who do not apply these conditions to workers can be guilty of violation of the collective agreement. In Sweden, collective agreements have a very high coverage despite the absence of collective agreements that are generally applicable. The high coverage is important because collective agreements offers workers a safer protection with more rights and opportunities to influence their workplace. In practice, it is also established that collective agreement in a workplace should be the central, and that it should have a normative effect on workers. However, the employer can bypass a few rules, which may affect workers negatively because they do not get equal rights or an equally strong protection. In order to maintain the Swedish model, a high number of trade union memberships are necessary. On the other hand, it has been shown that the number of trade union memberships has been decreased which can contribute to a diminished position on the labour market for workers and the trade unions. An adoption of collective agreements with a general effect as a complement to the system we have today would have been a good solution to include more employees. However, it can also be considered as an invasion on the Swedish model.

<p>De tyska medierna visade både i öst och väst ett stort intresse för Olof Palme, Sverige och den svenska välfärdsstaten. Under det s.k. andra kalla kriget i början av 1980-talet beskylldes Palmes regering för att agera alltför undfallande gentemot det kommunistiska östblocket. Kritiken uttrycktes både inom och utanför Sveriges gränser och var särskilt utbredd i västtysk press, där samtidigt en uppmärksammad diskussion fördes som tycktes gå ut på att skrotförklara den svenska modellen: Sverige framställdes som ett totalitärt, överbyråkratiskt, anti-demokratiskt kontrollsamhälle i en debatt som till stor del anknöt till det mytomspunna året 1984 och George Orwells socialistiska skräckstatsvision i framtidsromanen med samma namn. Debatten kulminerade med några artiklar i västtyska Der Spiegel 1983, där det svenska socialväsendet liknades vid ett ”Barn-gulag” (”Kinder-gulag”). De tydligt negativa tendenserna i den västtyska pressen tyder på ett behov av opinionsskapande i en tid då Olof Palmes fredspolitiska insatser kunde uppfattas som ett hot mot väst. I den västtyska bilden av Sverige blir det sammantagna intrycket att Sverige ideologiskt befinner sig närmare öst än väst. Den inhemska bilden av ett ”DDR-Sverige” eller ett ”Big-brother-Sverige” var således inte bara ett uttryck för oskyldaktig svensk missbelåtenhet: den anammades och vidareutvecklades av västtyska tidningar och kom att fylla en viktig funktion i systemkonkurrensen mellan öst och väst. Olof Palmes officiella besök i DDR 1984 och mötet med Erich Honecker alstrade däremot enbart positiv publicitet i den östtyska pressen. Palme betraktades som fredshjälte och Sverige som en fredlig industriarbetarstat – helt klart tillgångar för DDR:s utrikespolitiska strävanden i den ideologiska konkurrensen, vilket talar för att den västtyska ”kampanjen” mot Sverige i slutändan faktiskt var framgångsrik.</p>

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka hur löneförhandlingssystemet har utvecklats och om dess utformning påverkar lönebildningen. Vi studerar Sverige under framförallt senare delen av 1900-talet, med fokus på industrin. Förhandlingssystemets struktur påverkar maktbalansen mellan arbetsmarknadens parter, varför vi undersöker hur det svenska löneförhandlingssystemet har utvecklats. Vi tänker oss att maktbalansen tar sig uttryck i löneförhandlingarna, så att om exempelvis arbetsgivarna står starkast blir löneökningarna mindre än om arbetstagarna har störst inflytande.</p><p>En viktig del i förhandlingssystemets struktur är graden av centralisering av förhandlingarna. Denna centraliseringsnivå går att koppla till vilken maktrelation som råder. Graden av centralisering i förhandlingssystemet påverkar enligt teorin lönenivån, och i en empirisk undersökning finner vi stöd för påståendet att högre grad av centralisering verkar dämpande på lönerna. Vid branschvisa förhandlingar har löneökningarna varit stora, till arbetstagarnas favör.</p>

De tyska medierna visade både i öst och väst ett stort intresse för Olof Palme, Sverige och den svenska välfärdsstaten. Under det s.k. andra kalla kriget i början av 1980-talet beskylldes Palmes regering för att agera alltför undfallande gentemot det kommunistiska östblocket. Kritiken uttrycktes både inom och utanför Sveriges gränser och var särskilt utbredd i västtysk press, där samtidigt en uppmärksammad diskussion fördes som tycktes gå ut på att skrotförklara den svenska modellen: Sverige framställdes som ett totalitärt, överbyråkratiskt, anti-demokratiskt kontrollsamhälle i en debatt som till stor del anknöt till det mytomspunna året 1984 och George Orwells socialistiska skräckstatsvision i framtidsromanen med samma namn. Debatten kulminerade med några artiklar i västtyska Der Spiegel 1983, där det svenska socialväsendet liknades vid ett ”Barn-gulag” (”Kinder-gulag”). De tydligt negativa tendenserna i den västtyska pressen tyder på ett behov av opinionsskapande i en tid då Olof Palmes fredspolitiska insatser kunde uppfattas som ett hot mot väst. I den västtyska bilden av Sverige blir det sammantagna intrycket att Sverige ideologiskt befinner sig närmare öst än väst. Den inhemska bilden av ett ”DDR-Sverige” eller ett ”Big-brother-Sverige” var således inte bara ett uttryck för oskyldaktig svensk missbelåtenhet: den anammades och vidareutvecklades av västtyska tidningar och kom att fylla en viktig funktion i systemkonkurrensen mellan öst och väst. Olof Palmes officiella besök i DDR 1984 och mötet med Erich Honecker alstrade däremot enbart positiv publicitet i den östtyska pressen. Palme betraktades som fredshjälte och Sverige som en fredlig industriarbetarstat – helt klart tillgångar för DDR:s utrikespolitiska strävanden i den ideologiska konkurrensen, vilket talar för att den västtyska ”kampanjen” mot Sverige i slutändan faktiskt var framgångsrik.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur löneförhandlingssystemet har utvecklats och om dess utformning påverkar lönebildningen. Vi studerar Sverige under framförallt senare delen av 1900-talet, med fokus på industrin. Förhandlingssystemets struktur påverkar maktbalansen mellan arbetsmarknadens parter, varför vi undersöker hur det svenska löneförhandlingssystemet har utvecklats. Vi tänker oss att maktbalansen tar sig uttryck i löneförhandlingarna, så att om exempelvis arbetsgivarna står starkast blir löneökningarna mindre än om arbetstagarna har störst inflytande. En viktig del i förhandlingssystemets struktur är graden av centralisering av förhandlingarna. Denna centraliseringsnivå går att koppla till vilken maktrelation som råder. Graden av centralisering i förhandlingssystemet påverkar enligt teorin lönenivån, och i en empirisk undersökning finner vi stöd för påståendet att högre grad av centralisering verkar dämpande på lönerna. Vid branschvisa förhandlingar har löneökningarna varit stora, till arbetstagarnas favör.

Den Svenska modellen har gått från en omfattande lagregleringsreform på 70-talet, till ett stadigt tillstånd där bland annat rättigheter så som förenings- och förhandlingsrätt, rätten till information samt fredsplikt skyddas genom kollektivavtal. Sveriges medlemskap i Europeiska unionen innebär att staten har överfört beslutsmakt till unionen och dess institutioner, vilket gör att unionen har en överstatlig karaktär där unionsrätten går före nationell rätt vid en konfliktsituation. Genom Sveriges medlemskap i Europeiska unionen har den Svenska modellen och framför allt kollektivavtalens ställning fått en annan betydelse. En av orsaken till detta att de svenska kollektivavtalen inte uppfyller unionens krav vid implementering av direktiv, då direktiven skall omfatta alla arbetstagare och arbetsgivare. Kollektivavtalen i Sverige binder endast de parter som avtalet är slutet mellan. Då kollektivavtalen inte kan användas som ett implementeringsinstrument måste Sverige implementera direktiv från unionen genom lagstiftning, som då inbegriper alla parter på arbetsmarknaden. Det medför en ökad lagstiftningsprocess, som innebär att beslutsbefogenheterna tas från arbetsmarknadsparterna och ges till staten. Inom många länder i Europa används så kallade allmängiltiga kollektivavtal. Dessa kollektivavtal förklaras allmängiltiga av en myndighet i berört land, och inbegriper alla på arbetsmarknaden inom exempelvis en region. Denna typ av kollektivavtal återfinns inte Sverige. Det är dock en av mina slutsatser i denna uppsats, att använda sig av allmängiltiga kollektivavtal i Sverige skulle kunna innebära en upprätthållning av den Svenska modellen och kollektivavtalens status.

Arbetsmarknaden i Sverige har de senaste åren genomgått en markant flexibilisering i form av förändrade arbets- och organisationsformer. I takt med olika omvärldsförändringar har intresset för alternativa arbetsformer av diverse slag ökat. Bemanningsbranschen tillgodoser kravet på flexibla arbetsformer och är en bransch som har genomgått en kraftig tillväxt de senaste åren. I oktober 2008 antog EU ett bemanningsdirektiv vars syfte är att förena flexibla arbetsformer med en social trygghet för personal som hyrs ut av bemanningsföretag. Det antagna direktivet innehåller en likabehandlingsprincip som innebär att inhyrda arbetstagare ska ha minst samma grundläggande arbets- och anställningsvillkor som dem som anställts direkt av kundföretaget för samma tjänst.   Syftet med uppsatsen är undersöka hur den svenska bemanningsbranschen påverkas av det nya direktivet. De inledande frågeställningarna utreder vad direktivet reglerar samt hur denna reglering skiljer sig från nu gällande svensk reglering. Utifrån jämförelsen diskuteras slutligen vilken övergripande påverkan direktivet kan komma att ha på bemanningsbranschen i Sverige. Bemanningsbranschen har haft en ledande roll i den flexibilisering som har skett på den svenska arbetsmarknaden de senaste åren och den har skapat långsiktiga förändringar när det gäller arbetsmarknaden organisation. De aspekter som kan komma att påverka bemanningsbranschen tas upp i den avslutande delen och gäller huruvida flexibiliteten ökar eller minskar samt om den svenska arbetsmarknadsmodellen kan komma att hotas i och med implementeringen av direktivet. Direktivet diskuteras även utifrån ett internationellt perspektiv samt ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv.

<p><p>Arbetsmarknaden i Sverige har de senaste åren genomgått en markant flexibilisering i form av förändrade arbets- och organisationsformer. I takt med olika omvärldsförändringar har intresset för alternativa arbetsformer av diverse slag ökat. Bemanningsbranschen tillgodoser kravet på flexibla arbetsformer och är en bransch som har genomgått en kraftig tillväxt de senaste åren. I oktober 2008 antog EU ett bemanningsdirektiv vars syfte är att förena flexibla arbetsformer med en social trygghet för personal som hyrs ut av bemanningsföretag. Det antagna direktivet innehåller en likabehandlingsprincip som innebär att inhyrda arbetstagare ska ha minst samma grundläggande arbets- och anställningsvillkor som dem som anställts direkt av kundföretaget för samma tjänst.</p><p> </p><p>Syftet med uppsatsen är undersöka hur den svenska bemanningsbranschen påverkas av det nya direktivet. De inledande frågeställningarna utreder vad direktivet reglerar samt hur denna reglering skiljer sig från nu gällande svensk reglering. Utifrån jämförelsen diskuteras slutligen vilken övergripande påverkan direktivet kan komma att ha på bemanningsbranschen i Sverige. Bemanningsbranschen har haft en ledande roll i den flexibilisering som har skett på den svenska arbetsmarknaden de senaste åren och den har skapat långsiktiga förändringar när det gäller arbetsmarknaden organisation. De aspekter som kan komma att påverka bemanningsbranschen tas upp i den avslutande delen och gäller huruvida flexibiliteten ökar eller minskar samt om den svenska arbetsmarknadsmodellen kan komma att hotas i och med implementeringen av direktivet. Direktivet diskuteras även utifrån ett internationellt perspektiv samt ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv.</p><p> </p><p> </p><p> </p></p><p> </p>