Bakgrund: Övervikt är ett ökande problem världen över och är den främsta orsaken till ohälsa bland barn samtidigt som risken att bibehålla övervikten som vuxen är stor. Detta kan leda till flera olika folksjukdomar och påverka folkhälsan globalt. Skolsköterskor har en betydelsefull roll i att tidigt uppmärksamma övervikt hos barn och arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i grundskolan med barn som har en övervikt. Metodbeskrivning: Kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades vid studiens genomförande. Semistrukturerade intervjuer med 11 skolsköterskor från södra till norra Sverige utgjorde datainsamlingen. Dataanalysen genomfördes med manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: I det bearbetade intervjumaterialet framkom fyra kategorier: Betydelsen av att bedöma barnets övervikt, Skolsköterskans förhållningssätt i hälsosamtalet, Vikten av samverkan med föräldrar vid bedömd övervikt och Vikten av att se möjligheter och utmaningar i arbetet mot övervikt. Slutsatser: Det är betydelsefullt att skolsköterskan tar hänsyn till barnet som helhet där stöd utifrån Swansons omvårdnadsteori kan stödja barnet att uppnå välbefinnande. För att möjliggöra detta behöver riktlinjer utvecklas för att vägleda skolsköterskor i arbetet då de är en nyckelperson i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet mot barnets övervikt. / Background: Overweight is an increasing problem worldwide and the main reason for morbidity among children. At the same time, there is a great risk of maintaining excess weight in adulthood, which can cause chronic diseases and affect the public health globally. School nurses have an important role to inform parents about overweight and unhealthy habits for children, as well as contributing knowledge of healthy lifestyles. School nurses have an important role to identify overweight in an early stage and work with health promotion and prevention. Aim: The aim of the study was to describe school nurses' experiences of the health promotion and prevention in primary school among children who are overweight. Method: The study was made using qualitative content analysis with inductive approach. Semi-structured interviews with 11 school nurses´ from southern to north of Sweden constituted the data collection.  The data analysis was carried out with qualitative content analysis. Result: Four categories emerged in processed study material: The importance of identifying the child's overweight, School nurse's approach in the health dialog, The importance of cooperation with parents in the case of assessed overweight, The importance of seeing opportunities and challenges in the work against overweight. Conclusion: It is important that the school nurse takes the whole child into account, where support based on Swanson's nursing theory can support the child to achieve well-being. To enable this, guidelines need to be developed to guide school nurses in their work as they are a key person in the health promotion and prevention work against child overweight.

Bakgrund: Hälsa för barn är enligt WHO en grundläggande rättighet och relateras till både yttre och inre förutsättningar och förhållningssätt.Övervikt och obesitas bland barn är utbrett och kan leda till hälsoproblem. Skolsköterskor har en unik roll att främja hälsa och förebygga ohälsa bland barn i skolan men stöter på utmaningar i att möta behoven hos barn med övervikt och obesitas. Barns rättigheter, enligt barnkonventionen och Agenda 2030, är centrala för skolsköterskans profession och vägleder deras arbetet inom elevhälsan. Attityder är avgörande i skolsköterskans interaktion med barnen och deras hälsoutveckling.    Syfte: Syftet var att utforska skolsköterskors attityder och erfarenheter i arbetet med barn och övervikt.     Metod: Tolv semistrukturerade intervjuer genomfördes via videosamtal med skolsköterskor från södra Sverige. Det manifesta innehållet analyserades sedan.  Resultat:  Analysen mynnade ut i tre huvudsakliga kategorier; Skolsköterskans syn på övervikt, som beskriver vikten av föräldrarnas ansvar och hur övervikt kan ses som symtom för något annat. Att navigera ett minerat område, belyser skolsköterskornas uppfattning om vikt som något komplicerat och känsligt att samtala om samt betydelsen av att ge eleven och vårdnadshavarna adekvat bemötande och råd. Att se barnet, som beskriver hur betydelsefull omgivningen är för barn med övervikt och hur skolsköterskor ämnar bygga goda relationer.  Slutsats: Viljan att värna om barnets välbefinnande överskuggar negativa attityder.  Skolsköterskorna vinnlägger sig om att bemöta barnen med öppenhet och respekt. / Background: According to the WHO, children's health is a fundamental right and is related to both external and internal conditions and attitudes. Overweight and obesity among children is widespread and can lead to health problems. School nurses have a unique role in promoting health and preventing poor health among children in schools but encounter challenges in meeting the needs of children with overweight and obesity. Children's rights, according to UN:s Convention on the Rights of the Child and Sustainable Development Goals, are central to the school nurse's profession and guide their work in student health. Attitudes are crucial in the school nurse's interaction with the children and their health development.    Aim: The aim was to explore school nurses' attitudes and experiences in working with children and obesity.     Method: 12 semi-structured interviews were conducted via video calls with school nurses from southern Sweden. The manifest content was then analysed.    Results: The analysis resulted in three main categories; The school nurse’s view of obesity, which describes the importance of parents’ responsibility and how overweight can be interpreted as symptoms of something else. To navigate a mined area, the school nurses’ perception of weight as something complicated and sensitive to talk about is highlighted as well as the importance of giving the pupil and guardian adequate support and advice.  To see the child, describes the importance of the environment for the children with overweight and how school nurses intend to build good relationships.   Conclusion: The desire to take care of the child's well-being overshadows the school nurses’ negative attitudes. The school nurses strive to treat the children with openness and respect.

Bakgrund: Övervikt är ett angeläget folkhälsoproblem som globalt ökar bland barn och ungdomar vilket betraktas som största hälsoutmaningen. Barn med övervikt har en ökad risk att bevara övervikt även i vuxen ålder vilket i sin tur kan medföra till olika folksjukdomar. Barnhälsovårdssjuksköterskor innehar en betydande nyckelroll i att tidigt identifiera övervikt hos barn mellan 0–6 år för att vägleda dessa familjer. Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnhälsovårdsjuksköterskors erfarenheter av att stödja överviktiga barn och deras föräldrar. Metod: Studien genomfördes utifrån kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med 12 barnhälsovårdssjuksköterskor från sydöstra och sydvästra delen av Sverige utgjorde datainsamlingen. Dataanalysen genomfördes med manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Analysen av intervjumaterialet resulterade i tre kategorier och sju underkategorier. Huvudkategorierna som framkom var: Vikten av det hälsofrämjande förhållningssättet, Vikten av delaktighet och bemötande i mötet med familjen och Vikten av att samverka med andra professioner. Slutsatser: Det är av stor betydelse att barnhälsovårdsjuksköterskorna tidigt kan identifiera övervikt för att tidigt kunna stödja barn och familjer. Viktigt att utifrån detta arbeta hälsofrämjande i beaktande till helheten och utifrån Swansons omvårdnadsteori stödja barnet och familjen till att uppnå välbefinnande. / Background: Overweight is an urgent health problem that is increasing globally among children, which is considered the biggest health challenge. Overweight children have increased risk of maintaining overweighted in adulthood and can lead to various diseases. Child health nurses have a significant role in early identification of overweight to guide these families. Aim: The aim of the study was to investigate child health care nurses' experiences of supporting overweight children and their parents. Method: A qualitative method with an inductive approach was used. Semi-structured interviews with 12 child health care nurses in Sweden constituted the data. The data analysis was carried out with manifest content analysis according to Graneheim and Lundman. Results: The analysis of the interview material emerged in three categories: The importance of the health-promoting approach, The importance of participation and treatment in the meeting with the family and The importance of collaborating with other professions. Conclusions: It is important that the child health care nurses’ can identify overweight early in order to be able to respond to children and families. It is important to work on health promotion and based on Swanson's nursing theory to support the child and the family in achieving well-being

Bakgrund: En graviditet ses hos många kvinnor som något positivt och för med sig mycket glädje, men en graviditet innebär också en risk för missfall. Omkring 20–30 procent av alla gravida kvinnor kan komma att drabbas. Ett missfall kan göra kvinnor extra sårbara och utsatta. Det är betydelsefullt att undersöka kvinnors upplevelser vid missfall för att få ökad förståelse och kunskap om hur missfall kan upplevas.  Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser vid missfall.  Metod: En litteraturöversikt har använts som metod för arbetet. Tio vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ metod har analyserats utifrån Fribergs analysmodell. Litteraturöversikten utgick från kvinnor som haft missfall innan graviditetsvecka 22. Resultat: Resultatet innehåller tre huvudteman: Kvinnors emotionella smärta, Stöd från familj och vänner, Omvårdnad vid missfall samt två underteman: Missfall - ett stigma, och Känslig omvårdnad. Slutsats: Slutsatsen i denna litteraturöversikt var att kvinnor upplever en emotionell smärta med känslor av sorg, tomhet och hjälplöshet, och ett stöd från familj, vänner och andra kvinnor som genomgått missfall är viktigt för att de ska kunna bearbeta sitt missfall. Kvinnor beskrev att omvårdnaden var avgörande i hur de upplevde sitt missfall, och en känslig omvårdnad där vårdpersonalen visar empati och förståelse för kvinnan är väsentligt för hennes välmående vid ett missfall. / Background: A pregnancy is seen by many women as something positive and brings a lot of joy, but a pregnancy also entails a risk of miscarriage. Around 20-30 percent of all pregnant women may be affected. A miscarriage can make women extra vulnerable and exposed. It is important to investigate women's experiences of miscarriage in order to gain increased understanding and knowledge of how miscarriage can be experienced.  Aim: The aim was to describe women’s experiences of miscarriage. Method: A literature review has been used as a method for this work. Ten original scientific articles using a qualitative method have been analyzed based on Friberg’s model of analysis. The literature study was based on women who had miscarried before 22 weeks of pregnancy.  Results: The result contains three main themes: Women's emotional pain, Support from family and friends, Nursing care in case of miscarriage, and two sub-themes: Miscarriage - a stigma, and Sensitive care.  Summary: The conclusion of this literature review was that women experience an emotional pain with feelings of sadness, emptiness and helplessness, and support from family, friends and other women who have experienced a miscarriage is important for them to be able to process their miscarriage. Women described that the care was decisive in how they experienced their miscarriage, and sensitive care where the care staff shows empathy and understanding for the woman is essential for her well-being in the event of a miscarriage.

Bakgrund: Antalet barn som diagnostiseras med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ökar i Sverige. Föräldrar till barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har i tidigare studier beskrivit negativa upplevelser associerat till sjukhusinläggningar för sitt barns somatiska besvär. Sjuksköterskor har även uttryckt osäkerhet kring hur de ska bemöta barnen på ett optimalt sätt. Syfte: Att belysa barnsjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar på barnavdelningar.  Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Nio sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor intervjuades. Dataanalysen genomfördes med manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).   Resultat: Intervjuerna genererade kategorin Gynnsamma strategier som underlättar för barnet i vårdmötet med underkategorierna Att skapa en relation till barnet, Att samverka med föräldrarna, Att ge tid till förberedelse och planering samt Att vara flexibel i vårdmötet. Nästa kategori som framkom var Utmaningar i omvårdnaden som påverkar barnet negativt med tillhörande underkategorier Att uppleva osäkerhet och kunskapsbrist, Att uppleva stressade och tidspressade situationer, Att behöva genomföra procedurer mot barnets vilja i större utsträckning samt Att samarbetet mellan läkare och barnsjuksköterskor brister. Slutsatser: Det är av vikt att sjuksköterskan individanpassar vården utifrån barnets behov och förutsättningar. Genom att utgå från Swansons omvårdnadsteori kan sjuksköterskor finna förståelse kring hur god omvårdnad kan uppfyllas. / Background: The number of children diagnosed with a neuropsychiatric disability is increasing in Sweden. In previous studies, parents of children with neuropsychiatric disabilities have described negative experiences associated with hospitalization for their child's somatic illness. Nurses also describe flaws in meeting the children as well as uncertainty in how the nurses can optimize the encounter. Aim:  Was to highlight pediatric nurses experiences of caring for children with neuropsychiatric disabilities in children's wards. Method: The study was conducted as a qualitative interview study with an inductive approach. Nine nurses and specialist nurses were interviewed. Data analysis was carried out with manifest content analysis according to Graneheim and Lundman (2004). Results: Interviews generated the category of Favorable strategies that makes the care meeting easier for the child with the subcategories of Creating a relationship with the child, Collaborating with the parents, Giving time for preparation and planning and Being a flexible benefitted the care meeting. The next category that emerged was Challenges in nursing care that affectet the child negatively with the associated subcategories of Experiencing uncertainty and lack of knowledge, Experiencing stressful and time pressure situations, Having to carry out procedures against the child's will to a greater extent and Lack of cooperation between the doctor and nurse.  Conclusions: It is important that the nurse adjust the care based on the child's needs and conditions. By practicing Swanson's Theory of Caring, nurses can find an understanding of how good nursing care can be fulfilled.