Inom svenska som gymnasialt ämne är det vanligt förekommande att elever inte upplever grammatikundervisningen som motiverande. Vanligtvis beror bristen av motivation på att elever misslyckas med att se ett nyttoperspektiv med att lära sig grammatiken bakom sitt modersmål. Detta stärks av att grammatik ofta upplevs som ett isolerat moment inom svenskundervisningen. På grund av denna negativa inställning som elever ofta har mot just grammatikundervisningen finns därför ett växande behov av att strukturera om undervisningen. Då funktionell och deskriptiv grammatik ofta har förklarats som ett tillvägagångssätt som ska leda till en mer motiverande undervisning har detta studerats genom en didaktisk design av en formell lärsekvens. Syftet av studien var därför att skapa och utpröva en didaktisk design som utgår från en funktionell grammatik, för att undersöka huruvida elever upplever detta som motiverande eller inte. För att undersöka huruvida elever upplever funktionell grammatik inom ramarna för en didaktisk design som motiverande, har denna design blivit utförd i en klass bestående av 20 gymnasieelever som läser kursen Svenska 2. För att utvärdera resultaten har enkätundersökningar, observationer, en fokusgruppsintervju samt för- och eftertest legat grund för resultatet. Resultaten av föreliggande studie påvisar att elever uppfattade denna lärsekvens som lärorik, och mer motiverande än en traditionellt präglad grammatikundervisning. Denna studie indikerar följaktligen att en funktionell grammatik inom en formellt inramad lärsekvens möjligtvis kan bidra till en starkare motivation hos gymnasieelever. / Within Swedish education in upper secondary school, it is common that students do not perceive grammar education as motivating. Usually, the lack of motivation stems from the fact that students fail to see a practical use with the acquisition of grammar within their native language, which is strengthened by the fact that grammar is often perceived as an isolated part of the Swedish education. Because of this negative attitude that students often have towards grammar education, there is therefore an ever-increasing demand to re-structure the education. Since functional, and thus descriptive, grammar have often been declared as a way to make grammar education perceived as more motivating, this has been tested in practice through a didactic design of a formal teaching sequence. The purpose of this study was therefore to construct and test a didactic design within the boundaries of a traditional grammar, and investigate whether students perceived this as motivating. In order to investigate whether students perceive that functional grammar within the boundaries of a didactic design as motivating or not, the design has been carried out in a class consisting of 20 upper secondary school students that are studying the course Swedish 2. In order to evaluate the results, questionnaires, observations, a focus group interview and pre- and post tests have been the basis to generate the results of the preceding study. The results of the study show that students regarded this teaching sequence as informative, and more motivating than a grammar education characterized by a traditional grammar. Therefore, this study indicates that a functional grammar within a formally framed teaching sequence can possibly contribute to a stronger motivation among students of upper secondary school.

The essay begins by addressing the imbalance between students' lack of interest in the literary-historical content of the Swedish subject and the voices advocating for strategies to engage interest in the subject. Given the textbook's position in education and its potential to also engage students, the expectations of the recipient as constructed in its design will be examined. Therefore, Wolfgang Iser's and Umberto Eco's theories on the implied reader have been used to identify the intended recipient, more particularly the student, of the textbook. With that said, the purpose of the present study is to contribute to the understanding of how the intended student of textbooks is constructed through strategies designed to engage interest in the literary-historical content of the Swedish subject. The study adopts a qualitative approach and consists of a thematic analysis of the textbooks Svenska 2 – helt enkelt and Svenska impulser 2. The results indicate six distinctive strategies that collectively provide an understanding of how the intended recipient is expected to be engaged. Overall, the textbooks convey different expectations. Although they employ the same strategies, they do so to varying extents and based on different values concerning the use of meaning-making resources. Svenska impulser 2 prioritizes a shorter text span but varied semiotic resources, whereas Svenska 2 – helt enkelt expresses the need for and illustrates a minimalist design with a longer text span. Consequently, the books construct different expectations regarding the intended student's interest in the literary-historical content of the Swedish subject. The intended student is either in need of varied content or focus. In turn this means that the student is expected to become interested in either a summarizing language with varied semiotic resources or a simpler design with a denser linguistic content. / Uppsatsen tar avstamp i obalansen mellan elevers bristande intresse för svenskämnets litteraturhistoriska ämnesinnehåll och de röster som talar om vikten av strategier att intressera för ämnet. På grund av lärobokens fortsatt starka ställning i undervisningen och dess potential att också intressera eleven ska förväntningar på mottagaren som konstrueras i dess design undersökas. Därför har Wolfgang Isers och Umberto Ecos teorier om att texter har en avsiktlig mottagare använts för att formulera vem lärobokens tänkta mottagare, närmare bestämt elev, är. Med det sagt är syftet med föreliggande studie att åstadkomma ett kunskapsbidrag om hur läroböckers tänkta elev konstrueras genom strategier som intresserar för svenskämnets litteraturhistoriska ämnesinnehåll. Studien har en kvalitativ ansats och består av en tematisk analys av läroböckerna Svenska 2 – helt enkelt och Svenska impulser 2. Resultatet indikerar sex utmärkande strategier som tillsammans ger en bild av hur den tänkta mottagaren förväntas intresseras. Sammantaget förmedlar läroböckerna olika förväntningar. Även om de använder samma strategier är det i olika utsträckning och utifrån olika värderingar gällande användandet av meningsskapande resurser. Svenska impulser 2 visar en prioritering av ett kortare textomfång men varierade tecken, medan Svenska 2 – helt enkelt både uttrycker behovet av och gestaltar en minimalistisk design med ett längre textomfång. Således konstruerar böckerna även olika förväntningar på den tänkta elevens intresse för svenskämnets litteraturhistoriska innehåll. Den tänkta eleven är antingen i behov av ett varierat innehåll, eller i behov av fokus. Det innebär i sin tur att eleven förväntas bli intresserad av ett sammanfattande språk med varierade tecken eller av en enklare design med ett tyngre språkinnehåll.