Bakgrund: Utbredningen av dolda indexfonder har visat sig starkt relaterat till ett lands regelverk och avsaknad av konkurrens på fondmarknaden i form av uttalade indexfonder (Cremers et al. 2013). Då Sverige är ett av de länder som placerar sig i topp vad gäller utbredning av dolda indexfonder (Cremerset al. 2013), är detta remarkabelt med tanke på att Sverige har ett effektivt och välfungerande juridisktsystem (Heritage Foundation 2016). Detta har föranlett oss att undersöka förekomsten av doldaindexfonder i Sverige, samt identifiera och analysera möjliga orsaker till val av aktivitetsgrad utifrånsåväl yttre som inre faktorer. Syfte: Uppsatsen syfte är att med anledning av att det framkommit att dolda indexfonder är vanligt förekommande på den svenska fondmarknaden, undersöka aktivitetsgraden i svenska aktiefonder, samt identifiera och analysera möjliga orsaker till val av aktivitetsgrad. Genomförande: Studien genomförs med ett kvantitativt angreppssätt för att möjliggöra ett statistiskt säkerställt resultat kring aktiviteten på den svenska fondmarknaden. Aktivitetsgraden på den svenskafondmarknaden mäts, genom active share, för att sedan ligga till grund för tester angående hur olika karaktärsdrag påverkar en fonds aktivitet. Avslutningsvis undersöks hur studiens resultat kan kopplas till de spelregler som gäller på den svenska fondmarknaden. Slutsats: Studiens resultat visar på att drygt hälften, 52 %, av de påstått aktivt förvaltade fonderna under mätperioden 2005-2015, i själva verket är att betrakta som dolda indexfonder. Resultatet visar dock också på att det under mätperioden skett en kraftig förbättring av fonders aktivitetsgrad, samt att fler fonder förvaltas aktivt på den svenska marknaden. Fondens inriktning, såväl som om fonden är förvaltad av en storbank, har en signifikant negativ påverkan på fondens aktivitet. Det kan till stor del förklaras av att rådande regelverk och den svenska aktiemarknadens storlek, indirekt uppmuntrar fonder till en lägre aktivitetsgrad. / Background: The existence of closet index funds has been shown highly correlated to regulations andcompetition of explicit index funds on a market (Cremers et al. 2013). Despite its strong regulations andpresence of explicit index funds, studies have shown that Sweden has a high amount of closet indexfunds. This fact has led to our interest in examining the presence of closet index funds on the Swedish market, and to try to identify and analyze potential characteristics of a fund that affect its choice ofactivity rate. Aim: The aim of the study is, by reason of the proven high presence of closet index funds on the Swedish market, to examine the activity rate within the funds, and to identify and analyze potential characteristics that affects it. Completion: The study is conducted through quantitative research. The activity rate of the fund marketis measured through active share and then analyzed for how different characteristics influence the funds activity rate. Eventually the results of the study are being analyzed for if and how they are concatenated to the rules of the Swedish fund market. Conclusion: The result of the study shows that 52 % of the predicated actively managed funds were actually proven to be closet index funds. However, the result also shows that the degree of active share has generally risen, and that more funds are being actively managed in Sweden. The alignment of the fund, as well as if the fund is managed by a major bank, are proven to have a significant negative impactof the activity of the fund. This negative relationship is largely linked to the regulations as well as the size of the Swedish stock market, which creates incentives for low activity of the funds.

Denna uppsats undersöker om aktiv eller passiv fondförvaltning har presterat bättre under coronapandemin på den svenska fondmarknaden. Med hjälp av Refinitiv Eikon och Morningstar har vi hämtat relevant veckodata för 20 aktivt förvaltade fonder och 12 passivt förvaltade fonder mellan 2020-03-06 och 2022-02-11. Efter noggrann beräkning av de olika prestationsmåtten i Microsoft Excel kan vi konstatera att den passiva förvaltningen presterade bättre under coronapandemin men att detta inte är en garanti för framtida val av fonder under kommande kriser eller ekonomiska chocker. / This thesis examines whether active or passive fund management has performed better during the corona pandemic in the Swedish fund market. With the help of Refinitiv Eikon and Morningstar, we have collected relevant weekly data for 20 actively managed funds and 12 passively managed funds between 2020-03-06 and 2022-02-11. After careful calculation of the various performance measures in Microsoft Excel, we can state that the passive management has performed better during the corona pandemic, but this result is not a guarantee for future fund choices during future crises or economic shocks.