Limited data exist on the facilitators and barriers to implementing electronic systems for medicines management in hospitals. Whilst numerous studies advocate system use in improved patient safety and efficiency within the health service, their rate of adoption in practice has been slow. The aim of this doctoral research was to explore this under-researched area in three phases. Phase one: - Phase one focused on critically appraising and synthesising the available evidence on healthcare professionals’ perceptions, attitudes, and views of the facilitators and barriers to implementing electronic prescribing, electronic dispensing, and/or electronic administration of medicines in the hospital setting. The review protocol was registered with the Centre for Reviews and Dissemination and conducted according to best practice. Key facilitators included systems improved patient safety and provided better access to patients’ drug records and that team leadership and hardware/software availability and reliability were essential for successful implementation. Key barriers consisted of hardware and network problems, altered work practices, and weakened interpersonal communication between healthcare professionals and with patients. Phase two: - This phase employed a qualitative phenomenological design to gain original insight into the perceptions of local key stakeholders towards the facilitators and barriers to implementing prescribing, robotic pharmacy systems, and automated medication storage and retrieval systems in public hospitals in Ireland using Normalization Process Theory as a theoretical framework. Individual face-to-face semi-structured interviews were conducted in three public hospitals in Ireland with 23 consenting participants: nine nurses; four pharmacists; two pharmacy technicians; six doctors; and two hospital Information Technology managers. Enhanced patient safety and efficiency in healthcare delivery emerged as key facilitators to system implementation, as well as the need to have clinical champions and a multidisciplinary implementation team to promote engagement and cognitive participation. Key barriers included inadequate training and organisational support, and the need for ease and confidence in system use to achieve collective action. Phase three: - A similar qualitative methodology was employed in phase three of this research in order to explore the perceptions of national key stakeholders and eHealth leads towards the facilitators and barriers to system implementation. Sixteen consenting invitees participated: eight hospital leads, four government leads, two regulatory leads, and two academics. Key facilitators included enhanced patient safety, workflow efficiencies, improvements in governance, and financial gains. Perceived barriers included the introduction of new drug errors, loss of patient contact, initial time inefficiencies, and issues with the complexity of integration and standardisation of work processes. Overall, adequate technology, stakeholder involvement, and organisational leadership and support are required at a national and local level to drive the eHealth agenda forward. Testing at scale, contingency plans, and ongoing evaluations will assist in determining success or otherwise of system implementation. This research has generated novel findings with many potentially transferable themes identified which extend the evidence base. This will assist organisations to better plan for implementation of medication-related eHealth systems.

More than 38% of the U.S. public workforce will likely retire by 2030, which may result in a labor shortage. Business leaders may adopt strategies to mitigate knowledge loss within their organizations by capturing knowledge in a knowledge management system (KMS). The purpose of this single case study was to explore strategies that information technology (IT) managers use to develop and implement a KMS. The target population consisted of IT managers in a small-sized organization located in northwestern Florida who had implemented a KMS successfully. The conceptual framework for this study was organizational knowledge creation theory. The collection of public documents, execution of semistructured interviews with 5 qualified participants, literature on the topic, and member checking formed the determination of the findings of the study. Using triangulation and coding the data for emergent themes, 6 themes emerged from the data analysis: (a) training, (b) customer focus, (c) policy and governance, (d) leadership and management support, (e) communication and marketing, and (f) business process management. The application of the findings may contribute to social change by identifying strategies that leaders and IT managers from communities and government agencies use in implementing a KMS that may facilitate transparency and open flow of information to citizens, and allow access to timely, civic, and potentially life-enhancing information.

Submitted by Tatiana Lima (tatianasl@ufba.br) on 2015-12-16T18:36:21Z No. of bitstreams: 1 Fonseca, Platini Gomes.pdf: 800127 bytes, checksum: e09a58222868e1609725132da923ef5b (MD5) / Approved for entry into archive by Tatiana Lima (tatianasl@ufba.br) on 2015-12-16T18:37:23Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Fonseca, Platini Gomes.pdf: 800127 bytes, checksum: e09a58222868e1609725132da923ef5b (MD5) / Made available in DSpace on 2015-12-16T18:37:23Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Fonseca, Platini Gomes.pdf: 800127 bytes, checksum: e09a58222868e1609725132da923ef5b (MD5) / De natureza qualitativa e caráter exploratório-descritivo, a pesquisa buscou conhecer como foram gerenciados os fatores críticos de sucesso de implementação de sistemas de informação adotados nos processos de planejamento das compras públicas em Instituições Federais de Ensino Superior localizadas no Vale do São Francisco: INSTITUTO FEDERAL DE CIÊNCIA E TECNOLOGIA SERTÃO PERNAMBUCANO e UNIVERSIDADE FEDERAL DO VALE DO SÃO FRANCISCO. A fim de se alcançar o objetivo, os sistemas implementados, bem como as novas metodologias de compras foram observadas; além de tornar conhecidos os atores, especialmente os gestores de implementação e os cenários envolvidos nos processos. Ademais, identificar como se deu o processo de implementação dos sistemas de apoio à decisão e realizar análise comparativa contribuíram na compreensão do fenômeno. A pesquisa justifica-se, entendendo que, ao se conhecer como os gestores de implementação gerenciaram os fatores críticos de sucesso nas IFES do Vale, seria possível indicar as ações negligenciadas ou que merecem mais atenção em futuras implementações, bem como possíveis caminhos a serem percorridos para que as vantagens de utilização dos SADs sejam potencializadas, trazendo como consequência o estímulo à cultura do planejamento, a melhoraria da cadeia de suprimentos, além do ganho de eficiência e o alcance dos objetivos institucionais. Para isso, foi realizado um estudo de caso múltiplo com dados coletados por meio de pesquisa documental e entrevistas semi-estruturadas e análise qualitativa. Como principal resultado, identificou-se que, além de confirmar a inter-relação entre os fatores críticos de sucesso, o nível de atenção despendida pelos gestores a esses fatores, sofre a influência de decisão anterior: pelo desenvolvimento próprio ou pela aquisição do sistema. / This qualitative and exploratory-descriptive research had as main goal to analyze how the critical success factors for implementation of information systems adopted in the planning processes of public procurement in Federal Institutions of Higher Education located in the São Francisco Region, Brazil, were managed: Federal Institute Sertão Pernambucano and Federal University of the São Francisco Valley. In order to achieve the objective the implemented systems as well as new methodologies of procurement were observed. It was also analyzed the key actors, especially the implementation managers, the scenarios where the processes were carried on, and how the process of implementation was conducted, to perform a comparative case study analysis. The research is considered as important, since by knowing how managers have managed the implementation of critical success factors in the researched institutions, could indicate neglected actions or the ones that deserve more attention in future implementations, as well as possible routes to be followed for that the advantages of using the systems are leveraged. The research had five steps: 1: choice of theoretical framework; 2: adequacy the model of analysis; 3: choice and preparation of data collection instruments; 4: collect the data; and 5: analyzing the data collected. As a main result, it was found that in addition to confirming the interrelationship among critical success factors, the level of attention given by the managers to these factors is influenced by a previous decision: the own development or acquisition of the system.

Sistemas BPMS surgiram com o objetivo de suportar o modus operandi da gestão por processos nas organizações. Tais sistemas possuem diversas premissas que envolvem a grande interação de usuários de negócio na sua implantação e operação, amparadas por evoluções tecnológicas que permitem a redução drástica de programação e integração com sistemas legados, além do fácil desenvolvimento de indicadores e alteração de regras de negócio. Existem poucos estudos que focam na implantação de sistemas BPMS e avaliação de tais fatores. Esta dissertação buscou através da realização de levantamento bibliográfico e da condução de pesquisa de campo ampliar o conhecimento acerca do tema. A implantação de um sistema BPMS foi realizada através da aplicação de uma pesquisa-ação, o que permitiu a interação e avaliação do tema frente a pontos considerados pela literatura, assim como a descoberta de possíveis fatores a serem considerados. Os resultados obtidos revelam que as proposições não se confirmaram totalmente, o que aponta para um possível distanciamento entre a teoria e a prática. Da mesma forma aponta uma tendência da redução de programação e maior envolvimento de usuários de negócio na implantação e operação de tais sistemas. / BPMS systems have emerged with the goal of supporting the modus operandi of business process management in organizations. Such systems have many assumptions that involve higher interaction of business in its deployment and operation, supported by technological evolutions that allow drastic reduction of programming and integration with legacy systems, beyond the easy development of indicators and changing business rules. There are few studies that focus on BPMS deployment and evaluation of these factors. This dissertation searched through bibliography and the conduction of a field research to extend the knowledge about the subject. The deployment of a BPMS system was carried out by applying research-action method, allowing interaction and evaluation of the theme according to points considered by literature, as well as the discovery of potential factors to consider. The results obtained reveal that the propositions were not fully confirmed, which points to a possible rift between theory and practice. Similarly, it points to a trend of programming reduction and greater involvement of business users in deployment and operation of such systems.

This study addressed issues associated with implementing multiple data integrators. The process included implementing the same data integrator multiple times or implementing multiple different data integrators. It was shown that single data integrators implementations were failing at high rates. Environments were complicated because there were more acquisitions and mergers now than in the past, companies were required to be competitive while implementations were taking place, and possibly had short implementation time frames. The main goal of this study was to develop an agile, sturdy, and rigorous model that addressed the needs of companies that found themselves in situations where they needed to implement two or more data integrators and possibly business initiatives. This researcher developed a model and a questionnaire. The questionnaire was used to gather data from managers and practitioners in the information technology industry. The collected information was expected to show a consensus about the proposed JBurns Systems Implementation Model (JBSIM). Analysis showed various industry participants used different combinations of the proposed data integrators supported and they supported the proposed JBSIM. This model allowed for successful implementation of multiple data integrators used in this research. As this model matured, it had the potential that allowed the use of other data integrators not used in this research. It had potential that allowed corporate initiatives to be used.

Thesis (MAcc (Accountancy))--University of Stellenbosch, 2007. / The successful implementation of an Enterprise Resource Planning (ERP) System can help an organisation to redefine its business processes and enhance its competitive advantage. An ERP System Implementation is a transformation project, which changes the way an organisation thinks and acts about its business. An ERP System implementation is also a complex endeavour, and as such, it requires rigorous risk management. The understanding and management of risks relevant to ERP System Implementation Projects are critical in order to ensure that the project delivers on its objectives within the specified budget and timelines, and eventually realises the envisaged business benefits. The purpose of this study is to discuss how key risks relevant to ERP System Implementation Projects could be addressed by applying project management disciplines derived from the PRINCE2 (PRojects IN Controlled Environment) project management methodology. This methodology was developed by the Office of Government Commerce in the United Kingdom. This study also provides a framework that could be applied at the outset and during an ERP System Implementation Project by business management, to understand the risks (“what could go wrong?”) and project management disciplines that should be applied to address these risks (“what must go right?”). This framework was derived by: • Identifying key risks relevant to ERP System Implementation Projects; • Mapping these key risks onto SAP Implementation phases to highlight where these risks could materialise in the SAP Implementation process; • Then mapping these key risks across PRINCE2 project management processes and SAP Implementation phases by creating the SAP Implementation Key Risks Map; and finally • Providing a detailed description of how to apply PRINCE2 project management disciplines to address each risk in the SAP Implementation Key Risks Map.

<p>Småföretag har inte samma finansiella och personella resurser som stora företag och kan få svårt att genomföra önskade IT-relaterade förändringar. De företag som väljer att satsa för att uppnå sina visioner måste många gånger hitta andra lösningar för att nå framgång. Avhandlingen bygger på en åtta månader lång fallstudie i ett småföretag och identifierar kompensationer som ett sätt att lösa problemet.</p><p><em>En kompensation </em>är en ersättning för en förändring i ett informationssystem. Ett exempel på kompensation är att göra dubbelarbete istället för att integrera två informationssystem. Andra exempel är att införa regler för hur informationen skall användas och tolkas istället för att sätta restriktioner i informationssystemet, eller att ta fram en rapport ad hoc med en rapportgenerator istället för att låta externa experter utveckla rapporten direkt i verksamhetssystemet.</p><p>Småföretagens korta planeringshorisont med intuitiva och erfarenhetsbaserade beslutsprocesser bildar <em>en gynnsam miljö </em>för att arbeta med kompensationer - det går snabbt att samla hela personalen och säga: ”nu gör vi så här istället”. Men, kompensationen kan också visa sig vara ett tveeggat svärd. I fallstudien visar sig kompensationerna många gånger bidra till <em>negativa bieffekter </em>när de väl används. Exempel på negativa bieffekter är merarbete, stress, ökad osäkerhet och tekniska problem.</p><p>Fyra risker med att arbeta med kompensationer har identifierats. <em>Resursberoendet</em>: om kompensationen leder till att arbetsbördan ökar, är risken stor att personerna får mindre tid att delta i förändringsarbetet <em>Illusionen</em>: om kompensationen ger sken av att lösningen fungerar i praktiken, är risken stor att ledningens fokus flyttas till andra mer akuta projekt trots att viktiga problem kvarstår. <em>Den tekniska skulden</em>: när tekniska problem inte åtgärdas ordentligt, utan hanteras med kompensationer, ackumuleras problemen till en ”teknisk skuld”. Skulden växer i takt med att nya förändringar genomförs och den tekniska infrastrukturen blir mer och mer komplex. På sikt blir det både svårt och dyrbart att åtgärda problemen. <em>Legitimeringen</em>: om arbetet med kompensationer anses ”fungera i praktiken” kan det bli legitimt att inte lösa problem ordentligt. Det bidrar till att företaget inte utvecklar viktiga kompetenser som till exempel användning av formella metoder, beställarkompetens och förmågan att samarbeta med externa experter.</p><p>Kompensationer är en viktig del i småföretagets arbete med IT-relaterade förändringar och kan inte undvikas. Tidigare forskning har dock inte tagit hänsyn till hur kompensationer påverkar förändringsarbetets framgång. Dessa studier har identifierat <em>framgångsfaktorer </em>som användarinvolvering, VD:s stöd, samarbetet med externa experter och användningen av formella metoder. Den här studien visar på att <em>kompensationerna kan påverka framgångsfaktorerna negativt </em>via de fyra riskerna, exempelvis genom att tiden för användarinvolvering minskar, VD:s fokus förskjuts samt att relationerna med externa experter aldrig utvecklas.</p><p>Implikationen är att <em>kompensationerna måste hanteras medvetet </em>därför att de får konsekvenser som kan vara svåra att förutse intuitivt. Dessa konsekvenser kan bidra till att förutsättningarna för framtida förändringar försämras. Det är därför viktigt att överväga vad som lönar sig mest för att uppnå en varaktig framgång: att <em>tillsätta resurser </em>för att göra de nödvändiga förändringarna i informationssystemen, att sänka <em>ambitionsnivån </em>eller att hitta <em>smarta kompensationer</em>. För småföretag som vill förbättra sättet att bedriva förändringsarbete blir konsekvensen att det inte räcker att ta hänsyn till traditionella framgångsfaktorer. De småföretag som verkligen vill få bättre effekter måste också <em>ifrågasätta hur det egna, invanda sättet att arbeta med IT-relaterad förändring påverkar möjligheterna att genomföra både aktuella och framtida förändringarna.</em></p> / Lic.-avh. Stockholm : Handelshögskolan, 2006

Småföretag har inte samma finansiella och personella resurser som stora företag och kan få svårt att genomföra önskade IT-relaterade förändringar. De företag som väljer att satsa för att uppnå sina visioner måste många gånger hitta andra lösningar för att nå framgång. Avhandlingen bygger på en åtta månader lång fallstudie i ett småföretag och identifierar kompensationer som ett sätt att lösa problemet. En kompensation är en ersättning för en förändring i ett informationssystem. Ett exempel på kompensation är att göra dubbelarbete istället för att integrera två informationssystem. Andra exempel är att införa regler för hur informationen skall användas och tolkas istället för att sätta restriktioner i informationssystemet, eller att ta fram en rapport ad hoc med en rapportgenerator istället för att låta externa experter utveckla rapporten direkt i verksamhetssystemet. Småföretagens korta planeringshorisont med intuitiva och erfarenhetsbaserade beslutsprocesser bildar en gynnsam miljö för att arbeta med kompensationer - det går snabbt att samla hela personalen och säga: ”nu gör vi så här istället”. Men, kompensationen kan också visa sig vara ett tveeggat svärd. I fallstudien visar sig kompensationerna många gånger bidra till negativa bieffekter när de väl används. Exempel på negativa bieffekter är merarbete, stress, ökad osäkerhet och tekniska problem. Fyra risker med att arbeta med kompensationer har identifierats. Resursberoendet: om kompensationen leder till att arbetsbördan ökar, är risken stor att personerna får mindre tid att delta i förändringsarbetet Illusionen: om kompensationen ger sken av att lösningen fungerar i praktiken, är risken stor att ledningens fokus flyttas till andra mer akuta projekt trots att viktiga problem kvarstår. Den tekniska skulden: när tekniska problem inte åtgärdas ordentligt, utan hanteras med kompensationer, ackumuleras problemen till en ”teknisk skuld”. Skulden växer i takt med att nya förändringar genomförs och den tekniska infrastrukturen blir mer och mer komplex. På sikt blir det både svårt och dyrbart att åtgärda problemen. Legitimeringen: om arbetet med kompensationer anses ”fungera i praktiken” kan det bli legitimt att inte lösa problem ordentligt. Det bidrar till att företaget inte utvecklar viktiga kompetenser som till exempel användning av formella metoder, beställarkompetens och förmågan att samarbeta med externa experter. Kompensationer är en viktig del i småföretagets arbete med IT-relaterade förändringar och kan inte undvikas. Tidigare forskning har dock inte tagit hänsyn till hur kompensationer påverkar förändringsarbetets framgång. Dessa studier har identifierat framgångsfaktorer som användarinvolvering, VD:s stöd, samarbetet med externa experter och användningen av formella metoder. Den här studien visar på att kompensationerna kan påverka framgångsfaktorerna negativt via de fyra riskerna, exempelvis genom att tiden för användarinvolvering minskar, VD:s fokus förskjuts samt att relationerna med externa experter aldrig utvecklas. Implikationen är att kompensationerna måste hanteras medvetet därför att de får konsekvenser som kan vara svåra att förutse intuitivt. Dessa konsekvenser kan bidra till att förutsättningarna för framtida förändringar försämras. Det är därför viktigt att överväga vad som lönar sig mest för att uppnå en varaktig framgång: att tillsätta resurser för att göra de nödvändiga förändringarna i informationssystemen, att sänka ambitionsnivån eller att hitta smarta kompensationer. För småföretag som vill förbättra sättet att bedriva förändringsarbete blir konsekvensen att det inte räcker att ta hänsyn till traditionella framgångsfaktorer. De småföretag som verkligen vill få bättre effekter måste också ifrågasätta hur det egna, invanda sättet att arbeta med IT-relaterad förändring påverkar möjligheterna att genomföra både aktuella och framtida förändringarna. / Lic.-avh. Stockholm : Handelshögskolan, 2006

This thesis deals with the implementation of an information system in the accounting and tax office. In the theoretical part provides information from the field of information management and information systems, which are complemented by basis of strategic, project and risk management. These are the main branches, which is the implementation of an information system in this work analyzed. Finally everything is evaluated according to economic considerations and the final outcome of this work is a comprehensive analysis of HOS 8.

Актуальность темы магистерской диссертации обусловлена применением методик к организации, занимающейся инновациями в отраслевом секторе и при этом, имеющей потенциал для оптимизации трудозатрат. Цель данной работы – проектирование новой информационной системы для реализации инновационных технологий предприятия. Результаты работы: Представлен план по модернизации ИС с использованием информационных технологий, внедрение которых способно оптимизировать трудозатраты. / The relevance of the topic of the master's thesis is due to the application of methods to an organization that is engaged in innovation in the industry sector and, at the same time, has the potential to optimize labor costs. The purpose of this work is to design a new information system for the implementation of innovative technologies of the enterprise. Results of the work: A plan for the modernization of IS using information technologies was presented, the implementation of which can optimize labor costs.