yes / Aim To assess faculty perceptions and experiences when implementing team-based learning (TBL) across a pharmacy curriculum. Study design A total of 19 faculty members participated in a series of individual semi-structured interviews that allowed freedom of discussion within a structured framework of inquiry. Data were transcribed, coded using NVivo, and analyzed to establish common themes. Participant quotations were chosen to reinforce the themes and give a voice to the participants. Findings and discussion The benefits of TBL were perceived to be enhanced student engagement, peer learning, increased faculty enjoyment of teaching, and student development of transferable skills. Challenges included increased initial workload, writing effective application exercises, and facilitating learner-centered classes. TBL may be useful in optimizing course content to ensure outcomes and activities focus on important concepts. Peer learning appears to benefit student learning. TBL may help equip students with valuable transferable skills. TBL requires an initial upfront investment in faculty development and time to prepare resources. A student-centered approach to learning may be daunting for faculty and require new skill sets. Conclusions Faculty described their support for TBL concluding that the pedagogical benefits of engaging students in active learning, the development of transferable skills for the workplace, and the personal satisfaction felt after a TBL class, outweigh the initial challenges of transitioning to TBL.

Yes / Team-Based Learning (TBL) is a collaborative learning model that refocuses classroom time to solving relevant problems instead of dispensing information. This is accomplished by a pre-class readiness assurance process that promotes accountability to self-directed learning and teamwork. While research related to the student experience with TBL is present in the literature, there is a relative lack of research published on the experiences of academic staff with TBL. Using a qualitative approach and a semi-structured interview format, this study explored the experiences of 26 academic staff in the UK who implemented TBL using a semi-structured interview format. Thematic analysis of interview text yielded five themes related to curriculum design, student outcomes, and the professional development of academic staff. / Supported by a grant from the Regis University Research and Scholarship Council.

Purpose The purpose of this thesis is to examine if sustainable investments is important for customers in the banking sector in Sweden. Design/methodology/approach This thesis is a quantitative study, which is based on a service-perspective. Since the purpose of this study is to examine if sustainable investments are important for customers in the banking sector, banking customers are chosen to be the respondents of this study. This is a deductive study and theories have been developed and result in four hypotheses. The empirical data is based on a survey of 186 respondents.   Findings The result of the study show that the majorities of the respondents prefer and think it is important that their bank is working for sustainability and sustainable development. However, the results show that more information, from the banks, is needed for words to become actions and for customers to be more aware of what the banks do for a sustainable development. The study also shows that sustainable investments are important to customers, but at the same time, it is not something that in the end creates value for the customers and it is not a criterion that makes the customer feel more loyal. This is another sign which tells us that the bank must be better in informing and reach out to their customers about their work for a sustainable development, for example through sustainable investments in funds. Then, the demand of these sustainable investments can increase and this may turn into a loyalty criterion in the future. Research limitations/implications In order for the result to be applicable to the whole population, banking customers in Sweden, further research is required in this specific subject. For example in form of a larger study with a larger random sample selection. Originality/value Sustainability and sustainable development is a subject in time. The banking sector is facing a major challenge in relation to other industries, when it comes to understanding the customers and their perception and opinions on sustainability issues. This study can therefor contribute to banks’ sustainability work, by helping this industry to understand what their customers really demands and how the bank, through information, can help their customers to choose more sustainable products and in turn, contribute to a sustainable development.

Företag som upprättar så kallade hållbarhetsredovisningar har blivit allt vanligare. Dock råder det inom forskningen på området en oenighet om vad hållbarhetsredovisning egentligen är. En mängd olika begrepp används om vartannat och några klara definitioner finns inte fastlagda. Syftet med denna studie är därför att göra en kartläggning av de olika begrepp som används inom den globala, akademiska hållbarhetsredovisningslitteraturen för att utreda innebörden av dessa begrepp samt för att utreda hur dessa begrepp förhåller sig till varandra. Studien genomförs med hjälp av en litteraturstudie där 12 artiklar väljs ut genom ett intensitetsurval och sedan analyseras och jämförs med varandra. Resultatet av detta blir en kartläggning där de olika begreppens betydelse och inbördes relationer utrönas. Studien mynnar ut i fastläggandet av fem stycken huvudbegrepp inom området; sustainability reporting/accounting, TBL reporting/accounting, CSR reporting, FCA och environmental accounting som tillsammans kan anses representera huvuddragen för vad hållbarhetsredovisning egentligen är. / Companies claiming to be accounting for sustainability are becoming more and more common. However, within the research on the area there are some disagreements regarding what accounting for sustainability really is. A large quantity of terms and concepts are being used interchangeably and there are no clearly established definitions. The purpose with this study is therefore to constitute an investigative screening on the different terms and concepts used within the global, academic, sustainability accounting literature to investigate the meaning of these terms and concepts and also investigate how these terms and concepts are relating to each other. The study is conducted by performing a study of literature where 12 articles are chosen with the help of an intensity sample. Thereafter the articles are analyzed and compared. This results in a clarification of the meaning of the terms and concepts, and of the internal relations in between them.  The study leads to the establishment of five main terms and concepts within the area; sustainability reporting/accounting, TBL reporting/accounting, CSR reporting, FCA and environmental accounting that together can be seen to form a foundation of what accounting for sustainability really is.

Datum:                    9 juni 2020 Nivå:                        Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution:              Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare:              Pernilla Siverot       Olivia Stener                                    (97/04/01)               (97/11/09)        Titel:                        Hållbarhetsredovisning i tre branscher: En komparativ innehållsanalys av nio svenska företags hållbarhetsrapporter Handledare:            Esbjörn Segelod Nyckelord:              Hållbarhetsredovisning, CSR, TBL, Signalteori, GRI, Intressenter,  Legitimitet Frågeställning:       Hur framställer företag i branscherna telekommunikation, livsmedel och medicin sina hållbarhetsrapporter utifrån kravet på väsentlighet? Syfte:                       Denna studie syftar till att analysera hållbarhetsrapporter utifrån vad företagen själva anser vara väsentligt, med fokus på signalteorin och andra kompletterande teorier. Detta genom att analysera hållbarhetsrapporter inom de tre branscherna telekommunikation, livsmedel och medicin.                  Metod:                     En komparativ innehållsanalys av kvalitativ art, genom att jämföra olika hållbarhetsrapporter. Analysen gjordes på nio företag i tre olika branscher och utgick från litteraturstudier inom hållbarhetsområdet. Slutsats:                   Det framkom inga markanta skillnader mellan de olika branscherna vad gäller deras hållbarhetsrapporter och vad de anser vara väsentligt att redovisa. Däremot upptäcktes mindre skillnader mellan företagen med samma branschtillhörighet, men generellt belystes samma komponenter i liknande utsträckning, det vill säga inom ekonomisk, social samt miljömässig hållbarhet. / Date:                        9th of June 2020 Level:                       Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution:              School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors:                  Pernilla Siverot       Olivia Stener                                    (97/04/01)               (97/11/09) Title:                        Sustainability reporting in three industries: A comparative content analysis of nine Swedish firms’ sustainability reports.         Tutor:                      Esbjörn Segelod Keywords:               Sustainability reporting, CSR, TBL, Signaling theory, GRI, Stakeholders, Legitimacy Research question:                 How do firms in the telecommunication, food and medicine industries represent their sustainability reports in regards of the essentiality requirement? Purpose:                  The purpose of this study is to analyze sustainability reports in regards of what the firms consider essential, focusing on the signaling theory and other complementary theories. This through a study of sustainability reports in the telecommunication, food, and medicine industries. Method:                  A comparative content analysis in character of a qualitative method, through a comparison of sustainability reports. The analysis was applied to nine firms of three different business with a foundation of literature reviews in the sustainability field. Conclusion:              The result showed no significant deviations between the different industries regarding their sustainability reports and what they consider essential to present. However, there were minor differences between the firms in the same industry, but generally they focused on the same components to a similar extent, which are financial, social, and environmental sustainability.

Sammanfattning Titel: En hållbar och värdeskapande affärsmodell - En studie om hur företag kan skapa värde genom att integrera hållbarhet i affärsmodellen. Författare: Elina Berglund & Matilda Johansson Nyckelord: Affärsmodell, BMI, CSR, hållbarhet, resurser, SBMI, värde, TBL. Bakgrund: Globala utmaningar och förändrade förutsättningar har lett till att begreppet hållbar utveckling har fått en allt större betydelse och genomslag i samhällsdebatten och till att fler företag idag arbetar aktivt med hållbarhet. För att bidra till en förändring och säkerställa en hållbar framtid utformades år 2015 Agenda 2030. För att en hållbar utveckling skall kunna uppnås bör samtliga företag i näringslivet ta ett gemensamt ansvar men enligt Regeringen (2020) har framför allt den svenska livsmedelsindustrin stor potential i att verkliggöra såväl miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. För att bidra till den förändring som krävs är det även av avgörande betydelse för företag att se över sin affärsmodell. Frågeställning: Hur arbetar företag med att integrera hållbarhet i affärsmodellen samtidigt som de upprätthåller en värdeskapande verksamhet? Syfte: Syftet med studien är att beskriva de utmaningar företag står inför med att integrera hållbarhet i affärsmodellen. Vidare är syftet att öka förståelsen hur värdeskapande och hållbarhet kan kombineras genom att utveckla ett teoretiskt ramverk. Teoretisk referensram: I teorikapitlet presenteras teorier om hållbarhet, affärsmodell och resurser. Utifrån den teoretiska referensramen utvecklades en analysmodell för att underlätta analysen av det empiriska materialet. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär och tillämpar en abduktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med nio respondenter från företag inom livsmedelsindustrin. Data har även samlats in från de valda företagens årsredovisningar, hållbarhetsredovisningar och hemsidor. Valet av företag har baserats på Sustainable brand index officiella rapport från 2019 inom kategorin “Food and beverage”. Resultat: Studien visar att integrering av hållbarhet i affärsmodellen är ett pågående arbete som behöver utföras med ett långsiktigt perspektiv och ett holistiskt synsätt för att upprätthålla en värdeskapande verksamhet. Det framkom även att företag kan skapa värde genom att kommunicera ut sitt hållbarhetsarbete till konsumenter. Utmaningar som finns med att integrera hållbarhet i affärsmodellen mynnar ofta ut i målkonflikter och för att hantera konflikterna behöver företag balansera de tre dimensionerna av hållbar utveckling: ekonomisk, miljömässig och social.

Much has been researched on CSR and its meaning. This also applies to the purchasing function and its work. However, not much research has been done on the practical application of CSR and its problems and opportunities. The purpose of this report is to analyze how these issues and opportunities appear in relation to actors as well as stakeholders, such as suppliers and customers. The report is based on previous theories, among which journal articles have been used and on the other hand has been based on own researches, which the authors have done in six Swedish firms. The purpose of the report is of interest, since CSR is a fuzzy terminology, not least in the purchasing function. Describing the problems and possibilities that exist when the purchasing function practically applies CSR in interaction with suppliers can be a step closer and contribute to more sustainability. A closer step towards sustainability and a greener future is something in more demand than ever. The report treats the theory of sustainability in the purchasing function. Thus, its building blocks appear economic, social and environmental aspects as well as the responsibilities that the concepts give rise to. The report's results indicate that there are different types of problems and opportunities. They are distinguished in such a way that they occur more or less to a large extent among the responding firms. A conclusion shows that firms and their purchasing function must work together and with close relationships with their suppliers as well as customers in order to promote sustainability. An isolated actor can’t work sustainably on its own and depends on its supply chain. Another conclusion indicates that there are problems with both supplier and customer. Mainly, comprehensive requirements are the problem that occurs most, which in turn creates problems with the purchasing function's interaction with the supplier. The problem with the supplier is primarily in the form of non-compliance, or availability of requested products and services. The report also shows how the six responding firms differ, but they also match the basis of the theoretical framework. / Mycket har forskats på CSR och dess innebörd. Detta gäller även inköpsfunktionen och dess arbete. Dock har inte lika mycket forskats på inköpsfunktionens praktiska tillämpning av CSR och dess problematik och möjligheter. Denna rapports syfte är att undersöka hur denna problematik och möjligheter ser ut i samband med aktörer samt intressenter som leverantör och kund. Rapporten baseras på dels tidigare teorier där bland annat vetenskapliga artiklar använts och dels har baseringen varit på egen undersökning som författarna har gjort på 6 stycken producerande företag i Sverige. Rapportens syfte är av intresse då CSR kan upplevas som diffus, inte minst vid inköpsfunktionen. Att redogöra den problematik samt vilka möjligheter som finns då inköpsfunktionen praktiskt tillämpar CSR i interaktion med leverantör, kan vara ett steg och bidrag till mer hållbarhet. Ett närmare steg mot hållbarhet och en grönare framtid är något som efterfrågas mer än någonsin. Rapporten behandlar teori kring hållbarhet vid inköpsfunktionen. Således framkommer dess byggstenar, dvs. ekonomiska-, sociala-och miljömässiga aspekter samt de ansvar som begreppen ger upphov till. Rapportens resultat visar på att det finns olika typer av problematik och möjligheter. De olika typerna särskiljer sig på så vis att de förekommer mer eller mindre i omfattande grad bland de responderande företagen. En slutsats visar på att producerande företag och dess inköpsfunktion måste arbeta tillsammans och med nära relationer med sina leverantörer och kunder för att kunna främja hållbarhet. En isolerande aktör kan inte själv verka hållbart utan är beroende av sin försörjningskedja. En annan slutsats visar på att det finns problematik med både leverantör och kund. Främst är omfattande krav det problem som förekommer allra mest och som i sin tur skapar problematik på inköpsfunktionens interaktion med leverantör. Problematiken med leverantör förekommer främst i form av att krav inte kan tillmötesgås eller att det inte finns någon tillgänglighet på efterfrågade produkter och tjänster. Rapporten visar också på hur de sex responderande företag, både skiljer sig åt men också stämmer överens med det underlag som finns i den teoretiska referensramen.

Syfte: Målet med denna forskning är att undersöka utveckling av vinstdrivande och icke-vinstdrivande hållbarhetsrapporter för organisationer för att förstå bättre hur hållbarhetsrapportering har utvecklats i takt med att reglerna har förändrats från att vara frivillig till obligatoriska. Dessutom studien undersöker hur ett företag möter intressenternas informationsbehov i sina hållbarhetsrapporter. Därmed skriver författaren att studien är baserad på organisationernas hållbarhetsrapport, för H&M Group år (2016/2020) och för Unicef Sverige år (2017/ 2020). Metod: Enligt studiens syfte och frågeställningar, är det relevant att välja en kvalitativ metod. Kvalitativ innehållsanalys enligt Bryman och Bell (2019) bygger på att analysera dokument via kvantifiering av dokumentets innehåll. Sekundärdata metod har använts, följaktligen informationen som samlas in kommer från sekundärdata. Till skillnad från kvantitativa metoder med kvalitativa metoder kommer det att vara möjligt att skapa en djupare förståelse för hållbarhetsrapporter, kopplat till studiens forskningsfråga och syfte. Theory perspectives: Hållbar utveckling, vinst och ideell organisation, TBL triple bottom line och stakeholders theory. Empiriskt: H&M Group (vinstdrivande företag) och Unicef Sverige (Ideell organisation). Hållbarhetsrapport år 2016, 2017 och 2020. Författaren har valt att studera hållbarhetsrapport för Unicef år 2017 på grund av tillgänglighet av respektive organisationens rapport. Resultat: Enligt H&M Group och Unicef Sverige har ansträngt sig för att anpassa hållbarhet med olika tillvägagångssätt; till exempel H&M Group använder återvunna råvaror och Unicef använder gamla datorer istället för att köpa nya till personalen. Nyckelord: Intressentteori, Utveckling av hållbarhetsrapportering, Vinstdrivande och ideella organisationer, TBL och validitet / The purpose of this research looks into the evolution of for-profit and non-profit organizational sustainability reports, to better understand how sustainability reporting has evolved as regulations have changed from voluntary to compulsory. Furthermore, to investigate how firms meet stakeholders' information needs in their sustainability reports. In doing so, the author studies sustainability reports of H&M Group years 2016/2020 and Unicef Sweden years 2017/2020. According to the purpose of the study, it is relevant to choose a qualitative method. Qualitative content analysis according to Bryman and Bell (2019) is based on analyzing documents via quantification of the document's content. Unlike quantitative methods with qualitative methods, it will be possible to create a deeper understanding of sustainability reporting, linked to the study's research question and purpose. Between 2016 and 2020, the organization's sustainability reports have improved for both for-profit H&M and non-profit Unicef. Organizations have worked with economical sustainability, environmental sustainability and social sustainability. Because the chosen companies differ in their operation and business model, the development of sustainability reports of Unicef Sweden and H&M Group can be seen differently. Organizations' concern for the environment can be noticed in their sustainability reports. For instance in Unicef Sweden avoids traveling for meetings alternatively they are performing all their meetings online to reduce carbon dioxide emissions. At the same time, H&M Group has mentioned in their sustainability reports the use of recycled raw materials to reduce the impact of their productions. Respective organizations tried to meet stakeholders' information needs through interactions and communication with both internal and external stakeholders. Unicef Sweden has been more considerate for their employees by having standardized routines according to the organization's sustainability reports.

The decision has been made: The new cruise-ship quay in Visby will soon be an essential part of the Swedish island Gotland. This can be a great deal not only in regard to Gotland’s Vision 2025 and its citizens but also for Gotland as a tourist destination and its sustainable tourism development. Therefore, the aim of this study was to explore which sustainable considerations and goal settings Gotland’s municipality emphasised in the decision process of construction a new cruise-ship quay in Visby. Besides, we intended to raise awareness of discussing the cruise project from a sustainable tourism development perspective. This study explored the decision process through an overarching sustainability lens with the help of the triple bottom line (TBL) concept. The analysis was based on a triangulation of protocols and reports, meetings and semi-structured interviews with different key actors. This study contributes to the existing tourism literature by adopt the TBL concept on a political setting. The empirical contribution was to better understand and explain the results normally used by organisations from a broader, more holistic sustainable tourism development perspective. An overall conclusion from our study is that the planning and decision process for building a cruise quay in Visby has left residents not involved in the industry with split reactions. The case study reveals that public participation and public information throughout the decision process is essential to the public legitimacy.

Vi lever i ett samhälle där arbete för en hållbar utveckling uppmärksammas allt mer. Företag kan påverka samhället och miljön omkring dem både positivt och negativt. Genom en hållbarhetsredovisning kan företagen att redovisa sin påverkan på sin omgivning. En hållbarhetsredovisning är en sammanställning över företagets ekonomiska, miljömässiga och sociala effekter. Global Reporting Initiative (GRI) är en organisation och de tillhandahåller världens mest använda riktlinjer för upprättandet av hållbarhetsredovisningar. Uppsatsens syfte är att skapa en djupare förståelse för om GRI:s riktlinjer för upprättandet av hållbarhetsredovisningar bidrar till hållbar utveckling i företagen. Den teoretiska referensramen innehåller relevanta teorier och begrepp som förklarar varför företag upprättar hållbarhetsredovisningar, samt en sammanfattning av GRI:s riktlinjer. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar har kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer använts för att samla in data. I urvalet av respondenter har vi använt oss av ett målstyrt urval och kontaktat den person som är ansvarig för hållbarhetsrelaterade frågor och/eller upprättandet av hållbarhetsredovisningen i respektive företag. Alla tillfrågade företagen upprättar sin hållbarhetsredovisning enligt de senaste riktlinjerna utgivna av GRI. Data som samlats in har analyserats med hjälp av tidigare forskning och teorierna i den teoretiska referensramen. Slutsatsen visar att GRI:s riktlinjer kan vara komplicerade att använda i företag som är verksamma inom andra branscher än tillverkningsbranschen men att riktlinjerna bidrar till hållbar utveckling i företagen.