<p><strong>Titel:</strong> Hållbar utveckling – med framtiden som intressent</p><p><strong>Ämne:</strong> Företagsekonomi, kandidatuppsats, 15 hp</p><p><strong>Författare:</strong> Björn Martinsson  och Mattias Robertsson</p><p><strong>Handledare:</strong> Mikael Johnson</p><p><strong>Syfte:</strong> Att förklara hur ett antal företag tolkar innebörden av begreppet hållbar utveckling, beskriva hur och utifrån vilka grunder ansvar tas och förstå hållbarhetsredovisningens betydelse för hållbar utveckling.</p><p><strong>Metod:</strong> I vår undersökning använde vi oss av en kvalitativ metod med induktiv härledning av slutsatser. Vi samlade in primärdata genom öppna individuella intervjuer med tolv uppgiftslämnare och sekundärdata genom texter.</p><p><strong>Teori:</strong> I teoriavsnittet är uppdelat i tre rubriker: Hållbar utveckling, Ansvarstagande och Hållbarhetsredovisning. Teorierna bygger upp en uppfattning om vad de tre områdena innebär och fördjupar förståelsen för vad vår granskning syftar till.</p><p><strong>Empiri:</strong> I empiriavsnittet presenterar vi resultatet av våra intervjuer, uppdelade mellan konsulter och företag. Frågeställningarna har berört uppgiftslämnarnas åsikter och erfarenhet gällande interna, externa och allmänna aspekter av arbetet mot hållbar utveckling, ansvarstagande och hållbarhetsredovisning.</p><p><strong>Analys:</strong> Resultatet av vår empiriska undersökning ställs mot vår teoretiska referensram utifrån arbetets frågeställningar. Detta öppnar för en vidare diskussion och argumentation av det vi granskat i en slutsats.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Vår undersökning visar att WCED:s definition av hållbar utveckling är allmänt accepterad men däremot inte praktiskt tillämpbar för företagens egen strävan mot hållbar utveckling. Företagens egen definition tycker vi istället ska utgå från WCED:s och vara en deklaration för deras strävan på lång sikt, snarare än en kortsiktig lösning. TBL talar om en balans mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter i arbetet mot hållbarhet. Vår uppsats visar att balansen i praktiken snarare är förskjuten mot en kombination av två ”bottom lines”, där den ekonomiska utgör grunden ackompanjerad av ytterligare ett ansvarstagande, ofta färgat av kärnverksamheten.</p><p>För att arbeta effektivt med hållbarhet måste företag vara öppna med information och vara villiga att identifiera och arbeta med sina ansvarsfrågor. Besluten om hållbarhetsarbete bör fattas uppifrån för att få genomslagskraft men hänsyn bör tas till kompetens och rimligheten i beslutens verkställande. Detta i kombination med intressenternas direkta krav från den kontinuerligt förbättrande dialogen kan företagen sedan debattera, konkludera och realisera hur långt ansvarstagandet bör sträcka sig. Att ett företag genererar vinst möjliggör ansvarstagande och således bör företaget dra gränser och koncentrera hållbarhetsarbetet till den egna kärnverksamheten och tanken om vad de vill åstadkomma. Vår undersökning visar att ansvarstagande och hållbarhetsarbete är lönsamt.</p><p>Genom hållbarhetsredovisning kan företag presentera sina ansvarsfrågor och prestationerna för företagets intressenter. Hållbarhetsredovisningen kan ses som ett medel för kommunikation och återkoppling, där dialogen med intressenterna främjas eftersom de kan påverka företaget samt att det ligger i deras intresse att bistå företaget i deras arbete med hållbarhetsfrågor. Omvärldens ansvar uppgår således till att ställa krav på företag, engagera sig i företagets hållbarhetsarbete och bistå med återkoppling för att främja hållbar utveckling.</p>

Titel: Hållbar utveckling – med framtiden som intressent Ämne: Företagsekonomi, kandidatuppsats, 15 hp Författare: Björn Martinsson  och Mattias Robertsson Handledare: Mikael Johnson Syfte: Att förklara hur ett antal företag tolkar innebörden av begreppet hållbar utveckling, beskriva hur och utifrån vilka grunder ansvar tas och förstå hållbarhetsredovisningens betydelse för hållbar utveckling. Metod: I vår undersökning använde vi oss av en kvalitativ metod med induktiv härledning av slutsatser. Vi samlade in primärdata genom öppna individuella intervjuer med tolv uppgiftslämnare och sekundärdata genom texter. Teori: I teoriavsnittet är uppdelat i tre rubriker: Hållbar utveckling, Ansvarstagande och Hållbarhetsredovisning. Teorierna bygger upp en uppfattning om vad de tre områdena innebär och fördjupar förståelsen för vad vår granskning syftar till. Empiri: I empiriavsnittet presenterar vi resultatet av våra intervjuer, uppdelade mellan konsulter och företag. Frågeställningarna har berört uppgiftslämnarnas åsikter och erfarenhet gällande interna, externa och allmänna aspekter av arbetet mot hållbar utveckling, ansvarstagande och hållbarhetsredovisning. Analys: Resultatet av vår empiriska undersökning ställs mot vår teoretiska referensram utifrån arbetets frågeställningar. Detta öppnar för en vidare diskussion och argumentation av det vi granskat i en slutsats. Slutsats: Vår undersökning visar att WCED:s definition av hållbar utveckling är allmänt accepterad men däremot inte praktiskt tillämpbar för företagens egen strävan mot hållbar utveckling. Företagens egen definition tycker vi istället ska utgå från WCED:s och vara en deklaration för deras strävan på lång sikt, snarare än en kortsiktig lösning. TBL talar om en balans mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter i arbetet mot hållbarhet. Vår uppsats visar att balansen i praktiken snarare är förskjuten mot en kombination av två ”bottom lines”, där den ekonomiska utgör grunden ackompanjerad av ytterligare ett ansvarstagande, ofta färgat av kärnverksamheten. För att arbeta effektivt med hållbarhet måste företag vara öppna med information och vara villiga att identifiera och arbeta med sina ansvarsfrågor. Besluten om hållbarhetsarbete bör fattas uppifrån för att få genomslagskraft men hänsyn bör tas till kompetens och rimligheten i beslutens verkställande. Detta i kombination med intressenternas direkta krav från den kontinuerligt förbättrande dialogen kan företagen sedan debattera, konkludera och realisera hur långt ansvarstagandet bör sträcka sig. Att ett företag genererar vinst möjliggör ansvarstagande och således bör företaget dra gränser och koncentrera hållbarhetsarbetet till den egna kärnverksamheten och tanken om vad de vill åstadkomma. Vår undersökning visar att ansvarstagande och hållbarhetsarbete är lönsamt. Genom hållbarhetsredovisning kan företag presentera sina ansvarsfrågor och prestationerna för företagets intressenter. Hållbarhetsredovisningen kan ses som ett medel för kommunikation och återkoppling, där dialogen med intressenterna främjas eftersom de kan påverka företaget samt att det ligger i deras intresse att bistå företaget i deras arbete med hållbarhetsfrågor. Omvärldens ansvar uppgår således till att ställa krav på företag, engagera sig i företagets hållbarhetsarbete och bistå med återkoppling för att främja hållbar utveckling.

Hållbar utveckling är en viktig fråga för samhället där företag har en betydande roll vad gäller arbetet med att möta framtida utmaningar. Miljöpåverkan, fattigdom och finansiella kriser är några problem som samhället, företag och konsumenter blivit medvetna om och tillsammans kan göra en insats för. Företag är stora aktörer runt om i världen och därför är det viktigt ta ansvar, varför studien ämnar uppmärksamma insatser företag gör. Ett hjälpmedel för att mäta och kommunicera hållbar utveckling är riktlinjerna som Global Reporting Initiative (GRI) bistår med. I Sverige är det ännu endast lagstadgat för statliga bolag att redovisa sitt hållbarhetsarbete. Trots detta är tillämpningen av dessa riktlinjer bland svenska börsnoterade företag hela 91 procent. GRI har utvecklat riktlinjerna under åren och har publicerat sin fjärde version, G4. Under våren år 2014 har ett antal svenska börsnoterade företag offentliggjort hållbarhetsredovisningar enligt version G4. Största skillnaderna sedan tidigare är att fokusera rapporteringen på endast det som anses väsentligt. För att bestämma redovisningens innehåll ska en väsentlighetsanalys tillsammans med intressenterna upprättas. Denna studie har undersökt hur förändringarna, med fokus på principen om väsentlighet, i riktlinjerna upplevs av företag, samt jämfört hur de två senaste årens hållbarhetsredovisningar skiljer sig åt. Syftet är att förstå dessa förändringar, samt att resultatet ska fungera som underlag till utvecklingsmöjligheter för studiens företag. Dessutom bidrar arbetet som ett hjälpmedel för företag som ännu inte upprättat en hållbarhetsredovisning enligt G4. De två forskningsmetoder som använts för att uppnå syftet är innehållsanalyser av hållbarhetsredovisningar och intervjuer med ansvariga för hållbarhetsredovisningar på företag. Första steget var att skapa en fördjupad kunskap om förändringarna i riktlinjerna, för att därefter förstå hur dessa i sin tur påverkat företags upprättande av deras hållbarhetsredovisningar. Därefter har vi med hjälp av intervjuerna samlat in kunskap om hur förändringarna upplevs internt hos företag som implementerat G4. Resultatet av studien visar att företag är positiva till de förändringar som G4 medfört. Vidare visar studien att största förändringen upplevs vara väsentlighetsanalysen, som kan genomföras på olika sätt. Genom vår studie har vi funnit metoder som kan användas för att effektivisera väsentlighetsanalysen och hållbarhetsredovisningen i det stora hela. Denna studie ligger till grund för att fortsätta fylla det forskningsgap inom hållbarhetsredovisning som G4 medfört. Dessutom har studien fokuserat på samtliga perspektiv av hållbarhet - ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Dessa tre perspektiv har i få tidigare studier undersökts tillsammans. Slutligen, företag bör involvera sina intressenter mer i redovisningen för att säkerställa att innehållet är väsentligt för alla berörda.

Recently there has been a broad discussion with regards to Corporate Social Responsibility, its general purpose, and how it is publicly disclosed. The responsibilities for the engagement in CSR activities have been primarily vested with the CEO of organizations. Previous studies suggested an existing link between CEO’s CSR Engagement and TBL Performance. The dissertation aimed to explore the relationship between the CEO’s CSR Engagement and TBL Performance and to investigate the role of a decentralized organizational structure in this relation. A quantitative research approach in the form of archival data was carried out to measure CEO CSR Engagement and Decentralization of the 50 largest German stock-listed corporations by analyzing annual financial reports. Also, to measure total TBL Performance, media disclosure of the 50 largest German stock-listed corporations in the German newspaper Handelsblatt was analyzed. The results of the study showed that increased levels of the aspect Stakeholder Responsibility (a component of CEO CSR Engagement) positively impacted TBL Performance. Also, the study results indicated that a low level of Decentralization positively moderated the relationship between the aspect External Risk and Engagement (a component of CEO CSR Engagement) and TBL Performance. The dissertation extends already existing CEO leadership literature and measures organizational sustainability performance based on the concept of the Triple Bottom Line. Also, the application of organizational structure of Decentralization as a moderator between CEO CSR Engagement and TBL Performance contributes to already existing literature. By applying factor analysis to the CEO CSR related aspects to objectify the gathered data, this dissertation contributes methodologically.

Warning reports regarding rapid climate change have increased during the last year. Questions and interest regarding how public libraries work with sustainable issues have emerged.  The purpose of this thesis is to discuss how public libraries are working with sustainable development issues and whether the work can contribute to reaching UN Sustainable Development Goals.  The theoretical framework used in this thesis is the Four space model of the public library of Jochumsen, Hvenegaard Rasmussen and Skot-Hansen (2012). Data collection was made by using a qualitative method. Five librarians were chosen for interviews. The study want to answer following search questions:  -    Is there work with sustainable development in relation to Agenda 2030 in public libraries and in such cases how? -    How do public libraries promote their work with sustainable development to users and why? The results suggest that public libraries are an important resource in the work of reaching the goals of Agenda 2030. Public libraries as an open sphere and promotor of free information access support all SDG Goals but in particular Goal 16 and target 16.10. The library is also a promoter of lifelong learning which supports SDG 4 mainly by offering services and programs to library users in either the physical or digital room of learning or meeting. The library promote their media, services and programs on social media in the room of inspiration and learning.

This study is an introduction to the field of Corporate Social Responsibility (CSR) and TripleBottom Line (TBL) utilization in Swedish born global firms. The purpose of this study was toexplore how born globals utilize CSR and TBL and thus contribute to the research field withnew knowledge. The knowledge gap found by the researchers was the lack of foundationalknowledge of the field born globals, CSR and TBL together. The research questionsconcerned the utilization of CSR and TBL, what negative aspects of CSR and TBL were seenby the companies and what parts of CSR and TBL were most important. This study wasconducted on Swedish born global firms utilizing sustainability practices. A conceptualframework was generated by the concepts born global, CSR and TBL to visualize theirconnection. The purpose and the questions were fulfilled and answered by conductingsemi-structured interviews with four Swedish born global companies of different sizes andindustries. To further develop the analysis, Archie B Carroll's input was added. What could beconcluded from this study was that the companies had different ways of utilizing CSR.Furthermore, the negative aspects of working sustainably with CSR and TBL was seen aseconomical and time consuming. The positive aspects were the other values gained for thefirms externally which overweighted the negative costs. Thus has this research contributed tomanagers within born global firms as well as the theoretical research field of born globals andCSR.

Sustainable procurement is satisfying an organization's demands at the best possible financial value while minimizing the negative impact on humans and the atmosphere. There are studies where environmental factors are included as a KPI in buying elements, but it’s tough to integrate the three essential pillars Social, Economic, and Ecological Pillar. In the context of this research, SP is an ethical and eco-friendly technique for meeting the demand and desire for articles, amenities, and utilities in a way of establishing significant gains not only for the company but also for individuals and the monetary aspects by generating the lowest amount of threat to the nature. More healthy consumption and manufacturing will enable nations to advance along a sustainability roadmap by sticking to the worldwide mission of an Eco-friendly globe. This paper focuses on the implementation of SP and identifies a list of SP (Sustainable Procurement) drivers, barriers, and practices required for organizational changes that must be made by an organization when transforming a traditional procurement process into a sustainability-oriented procurement process, to contribute to the global and national agenda of addressing the concept of sustainability. Using empirical data, this paper offers recommendations for professionals and organizations planning to undertake Sustainable Procurement practices.

Title: EU-Taxonomy, beneficial or detrimental: the Taxonomy impact among Swedish forest industries. Purpose: The purpose of this thesis is to create a better understanding and describe how the EU-taxonomy may affect the Swedish forest industry sustainability report. The purpose is to also to examinate how the industry prepares and handles the implementation of the new EU regulation. In this thesis we also describe how the taxonomy may affect companies’ legitimacy and their relationship between different internal and external stakeholders to the company. Methodology: The methodology is based on qualitative research to gather data. The data consists of interviews with representatives for selected companies within the forest industry. Purpose sampling was used in order to select the respondents. The interviews have then been analyzed thru a qualitative content analysis. Findings: Overall the EU-taxonomy was received with positivity. The respondents confirmed the need of a classification system for sustainability development. Which is the intention of the regulation. The outcome of the taxonomy correlates to how external stakeholders, such as the financial institution and banks, interpreters and acts regarding the new EU-regulation. The impact the regulation will have on the relationship with stakeholders and companies’ legitimacy is still early to answer but it may have an effect due to its new standard for what is considers sustainable. The regulation has given companies an increased administrative burden, partly due to the ambiguity of what is to be reported in the regulation, but also its richness of detail. How the regulation will affect companies’ sustainability report is still early to answer. Many of the companies believe it won ́t have a major effect and will be a separate report on their websites. All companies report that the regulation does not consider the benefits of the products of wood materials, nor the entire value chain in the forest industry, which can lead to political greenwashing.

Yes / The learning and teaching strategy for a pharmacy consultation skills module was changed to Team-Based Learning (TBL) with the aim of motivating students to engage with course material pre-class and take deeper approaches to learning during class. Results from administering a validated TBL instrument suggests that students are more accountable and are satisfied with and have preference for TBL over traditional methods. Exam results show a 13% improvement in mean end-of-year examinations compared with pre-TBL results. Thematic analysis of written comments on the module evaluation survey suggest that they enjoyed learning using TBL and found it more engaging, stimulating and more effective for their learning; however, it could be improved through better management of workshop timings and more effective facilitation of discussion. TBL appears to have potential as a pedagogic approach in pharmacy education.

O termo sustentabilidade corporativa refere-se à capacidade de uma organização de sobreviver no longo prazo, mantendo-se (minimamente) lucrativa para que possa exercer suas atividades com cada vez menos impactos negativos ambientais e mais benefícios sociais. Considerando a lógica de que a empresa é aquilo que ela é capaz de mensurar, organizações sustentáveis demandam sistemas gerenciais de mensuração de desempenho que estejam alinhadas ao desenvolvimento sustentável. Assim, o presente estudo se propõe a discutir a seguinte pergunta de pesquisa: Como é inserida a sustentabilidade nos sistemas de mensuração de desempenho corporativos? Para isso, são propostos dois objetivos de pesquisa: (i) levantar os sistemas de mensuração de desempenho de sustentabilidade e explorar seus principais desafios; e (ii) explorar a importância relativa dada pelas empresas em relação aos indicadores de sustentabilidade. Para isso, a pesquisa conta com uma revisão sistemática da literatura e estudos de casos multissetoriais (um piloto e quatro exploratórios). A pesquisa traz evidências de que a temática de indicadores de sustentabilidade é ainda incipiente e pouco estruturada, com potencial de melhorar o aproveitamento da literatura já consolidada de sistemas de mensuração de desempenho. O estudo bibliométrico conta com (i) estatística descritiva, (ii) análise de redes de relacionamento (co-citação e palavras-chave) e (iii) análise de conteúdo a partir de uma amostra de artigos extraídos da base de dados ISI Web of Knowledge (Web of Science). Verifica-se que a literatura de indicadores de sustentabilidade aborda temáticas diversas, tais como vantagem competitiva, gestão de stakeholders e avaliação do ciclo de vida. Já os estudos de casos baseados em entrevistas semi-estruturadas permitiram o levantamento dos seguintes sistemas de mensuração de desempenho com incorporação de indicadores de sustentabilidade: sistema de avaliação de desempenho das áreas, sistema de avaliação de desempenho individual, indicadores para elaboração de relatórios internos e externos e sistema de avaliação inicial de projetos. Além disso, foram identificados fatores que interferem na prioridade dos indicadores de sustentabilidade: estratégia corporativa, pré-requisito; maturidade da questão e urgência. Dentre os desafios apontados pelas empresas, encontram-se a definição de indicadores para avaliar os benefícios sociais decorrentes das atividades da organização, a quantificação monetária de retorno de iniciativas ambientais e sociais e o engajamento dos colaboradores na sustentabilidade corporativa, independente da natureza das suas atividades. A pesquisa mostra que há benefícios na incorporação da sustentabilidade no sistema de mensuração de desempenho corporativo e que isso ainda tem potencial para ser abordado de forma mais sistemática, sem depender exclusivamente da iniciativa de determinados líderes. O papel desses atores para implantação de práticas sustentáveis na organização é fundamental e necessário, mas não suficiente, já que a sustentabilidade corporativa depende do engajamento de diversos stakeholders (internos e externos à organização), que podem ser influenciados pela cultura e pelos processos de negócios alinhados à lógica do desenvolvimento sustentável. / The term corporate sustainability refers to the ability of an organization to survive in the long term, keeping itself (minimally) profitable in order to conduct their activities with less negative environmental impacts and more social benefits. Whereas the logic that the company is what it is capable of measuring, sustainable organizations require performance management systems that are aligned to sustainable development. Thus, this study aims to discuss the following research question: \"How sustainability is embedded in corporate performance measurement systems?\" For this, it proposes two research objectives: (i) identify the sustainability performance measurement systems and explore their major challenges, and (ii) explore the relative importance given by companies in relation to sustainability indicators. So, the research has a systematic literature review and multisectoral exploratory case studies (one pilot and four exploratory). The research provides evidence that the theme of sustainability indicators is still incipient and unstructured, with the potential to improve the use of literature already consolidated on performance measurement systems. The bibliometric study is based on (i) descriptive statistics, (ii) analysis of extracted networks of relationships (co-citation and keywords) and (iii) content analysis of a given sample of articles extracted from ISI Web of Knowledge (Web of Science). It is found that the literature of sustainability indicators covers different topics such as competitive advantage, stakeholder management and life cycle assessment (LCA). The cases studies based on semi-structured interviews allowed the identification of the following performance measurement systems that incorporate sustainability indicators: performance evaluation of the areas; individual performance evaluation system; indicators for internal and external reports; and initial project evaluation system. In addition, factors influencing the priority of sustainability indicators have been identified: maturity of the issue, requirement, corporate strategy and urgency. Among the challenges faced by companies, there are the definition of indicators to assess the social benefits of the organization activities, the quantification of the monetary return of environmental and social initiatives and employee engagement in corporate sustainability, independently of the nature of their activities. Research shows that there are benefits in incorporating sustainability in corporate performance measurement system and it still has the potential to be addressed more systematically, without relying solely on the initiative of certain leaders. The role of these actors for implementing sustainable practices in the organization is essential and necessary, but not sufficient, since the corporate sustainability depends on the engagement of various stakeholders (internal and external to the organization), which may be influenced by the culture and the business processes aligned to the logic of sustainable development.