Artificial intelligence is increasing in interest and it is creating value to many organizations world-wide. Due to the potential, governmental authorities in Sweden who work with large volumes of text documents are interested in natural language processing models, which is a sub field of AI and have started to incorporate it to their organizations. This study explores and discusses factors that are influential for governmental authorities when adopting AI and highlights ethical aspects which are of importance for the adoption process. This is explored through a literature review which lead to a frame of reference built on the Technology Organization Environment framework (TOE), which then was tested through interviews with project leaders and AI architects at governmental authorities who are working with language models. The results show that the TOE framework is suitable for analysing AI adoption for governmental authorities. The factors that are found influential are Relative Advantage, Compatibility and Complexity, Management support, Staff capacity, Regulatory environment and Cooperation. Furthermore, the findings suggest that AI Ethics and Data access are influential in all three contexts of technology, organization and environment. The findings of this study confirm results from previous research regarding adoption of new technology, and also provides the literature with exploring the adoption process of AI in governmental authorities, which was not widely explored in literature on beforehand. / Allt fler intresserar sig för artificiell intelligens då det skapar värde för många organisationer. Svenska myndigheter som arbetar med stora mängder textdokument ser potentialen i AI och har börjat implementera språkmodeller, ett sorts AI, i sina organisationer. Den här studien utforskar och diskuterar faktorer som är inflytelserika inför implementering av AI och belyser etiska aspekter som är viktiga för implementationsprocessen. Detta har utforskats först genom en litteraturstudie, ur vilken ett ramverk som bygger på Teknologi Organisation Miljö-ramverket (TOE) har tagits fram. Detta har sedan testats genom intervjuer med projektledare och AI arkitekter på svenska myndigheter som arbetar med språkmodeller. Resultaten visar att TOE-ramverket lämpar sig väl för att analysera adoptering av AI i myndigheter. Faktorerna som har identifierats som inflytelserika är relativ fördel, kompatibilitet, komplexitet, ledningsstöd, anställdas kapacitet, regleringskontext och samarbete. Dessutom föreslås det att etik för AI och datatillgång ska spänna över alla tre kontexter inom TOE. Resultaten av studien bekräftar tidigare forskning gällande adoptering av nya teknologier, och den bidrar även till litteraturen genom att utforska adopteringsprocessen av AI i myndigheter, vilket inte har utforskats i större utsträckning tidigare.

The technical advancement of new Artificial Intelligence (AI) has increased during the last decade due to larger data collections. As a result, AI investments within the private sector have increased significantly. However, previous research has demonstrated that many firms struggle to successfully implement AI, and most of these initiatives end in failure due to a lack of available frameworks. Therefore, this study aims to investigate the affordances and constraints a Professional Service Firm (PSF) must navigate to pave the way for the implementation of AI technologies. To fulfill the purpose of the study, semi-structured and unstructured interviews were conducted with respondents from a Swedish medium-sized consultancy firm. The company is labeled as a PSF and offer software solutions and strategies for organizational resilience and training readiness. Moreover, interview data and internal documents were analyzed through the combination of two theoretical frameworks, Technology, Organization and Environment (TOE) framework, and Technological Affordances and Constraint Theory (TACT). The results reveal several factors that influence the emphasis on implementing AI within the contexts of technological, organizational, and environmental. Trustworthiness and accuracy concerns, policies for the use of generative AI as well as competing with large tech firms are identified as key findings. The discussion delves into how these AI factors afford or constraint PSFs concerning AI implementation. Overall, successful AI implementation hinges on balancing these opportunities with the inherent risks and issues depending on PSF type and size. In conclusion, the findings result in a series of affordances and constraints that need to be addressed to pave the way for the implementation of AI technologies. The study contributes to current research by demonstrating a dual theoretical lens to identify factors that either afford or constrain the emphasis to implement AI. This research guides PSFs on how to leverage AI to enhance service offerings, improve operational efficiency, and gain a competitive edge by identifying the affordances and constraints within technological, organizational, and environmental contexts. / Den tekniska utvecklingen av ny artificiell intelligens (AI) har ökat under det senaste decenniet på grund av större datasamlingar. Som ett resultat har investeringar i AI inom den privata sektorn ökat avsevärt. Tidigare forskning har dock visat att många företag har svårt att framgångsrikt tillämpa AI, och de flesta av dessa initiativ misslyckas på grund av brist på tillgängliga ramverk. Därför syftar denna studie till att undersöka de möjligheter och begränsningar som ett konsultföretag måste navigera för att möjliggöra implementering av AIteknologier. För att uppfylla studiens syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med respondenter från ett svenskt medelstort konsultföretag. Företaget klassificeras som ett professionellt tjänsteföretag (PSF) som erbjuder mjukvarulösningar och strategier för organisatorisk motståndskraft och beredskapsträning. Dessutom analyserades intervjuprotokoll och interna dokument genom kombinationen av två teoretiska ramverk, Technology, Organization and Environment (TOE) ramverket, och Technological Affordances and Constraint Theory (TACT). Resultaten avslöjar flera faktorer som påverkar viljan att implementera AI inom teknologiska, organisatoriska och miljömässiga sammanhang. Tillförlitlighet och noggrannhetsproblem, policyer för användning av generativ AI samt konkurrens med stora teknikföretag identifieras som nyckelfynd. Diskussionen fördjupar sig i hur dessa AI-faktorer möjliggör eller begränsar PSF:er i relation till implementering av AI. För en framgångsrik AI-implementering behöver dessa möjligheter balansera med risker och problem beroende på PSF-typ och storlek.svis resulterar fynden i en rad möjligheter och begränsningar som behöver bearbetas för att möjliggöra implementering av AI-teknologier. Studien bidrar till aktuell forskning genom att visa ett dubbelt teoretiskt perspektiv för att identifiera faktorer som antingen möjliggör eller begränsar implementering av AI. Denna forskning vägleder PSF:er om hur de kan använda AI för att förbättra serviceerbjudanden, operationell effektivitet och uppnå en konkurrensfördel genom att identifiera möjligheter och begränsningar inom teknologiska, organisatoriska och miljömässiga sammanhang.

Many industries are today facing the possibilities and challenges arising with an increasingly digitalised world. One such is the scantily studied industry of earth-moving contractors that today stands in front of an increasing amount of digital technologies, which may have the possibility to assist firms in their earthwork operations. However, there are indications that many firms tend to experience difficulties to beneficially adopt or see the potential of utilising these digital technologies. Hence, many firms tend to undertake an adoption approach that is associated with high client dependency and a less beneficial unsustainable subordinated position within the industry’s value chain. The purpose of this study has thus been to explore how the technological, organisational and external elements affect earth-moving contractors’ opportunity to adopt and utilise digital technologies in their operations. Moreover, the study has aimed to contribute with the understanding and knowledge of how the adoption of digital technology can be used to strengthen Swedish contractors’ position in the earth-moving industry’s value chain and in the end, aid the country’s sociotechnical development. The findings of the study are based on an explorative multiple case study approach and extensive review of literature. The results suggest that the extent to which adoption and utilisation of digital technologies differs among different earth-moving firms. Three of the five studied companies are considered as digital forerunners which have been able to leverage digital technologies to increase efficiency in their operations. In the case of two of these firms, the adoption of digital technology has enabled them to transform their whole businesses and partake in an increased and more beneficial role within the value chain. Further, the analysis of the findings indicates that the difference in adoption is affected by several factors related to a continuous interaction between (1) the internal aspects of the organisations, (2) the external context of the firms and (3) if the technical features of the digital technologies are perceived as compatible and beneficial for, the current business process and strategy. The thesis contributes to academia with explorative findings within a scarcely studied industry in general and, regarding digital technology adoption in particular. Additionally, the study provides examples of the previously unrecognised industry-dynamic phenomena of value chain integration by earth-moving contractors. These findings could have implications for the whole construction sector in Sweden. Lastly, the study exemplifies opportunities and barriers crucial for the adoption and implementation of digital technologies within smaller project-based organisations. / Många branscher och industrier idag står inför utmaningarna och möjligheterna som uppstår i en allt mer digitaliserad värld. Ett tydligt exempel är maskinentreprenadsbranschen som idag ställs inför valet att införa nya och alltmer avancerade digitala verktyg som har möjlighet att främja deras operativa verksamheter. Dock finns indikationer att många företag har svårigheter att tillämpa och anamma dessa verktyg på ett gynnsamt sätt och är beroende av deras kunders agerande för aktivering av dessa. Studiens syfte har således varit att undersöka hur relationen mellan teknologiska, organisatoriska och externa faktorer påverkar maskinentreprenörernas möjligheter att aktivera och nyttja digitala teknologier i deras operativa verksamheter. Vidare har studien varit ämnad åt att bidra till en ökad förståelse och kunskap för hur digitala teknologier kan användas för att stärka maskinentreprenörernas position i värdekedjan för att slutändan främja Sveriges sociotekniska samhällsutveckling. Rapportens resultat bygger på en explorativ flerfallsstudie samt en gedigen litteratursökning. Resultaten visar på skillnader i hur digitala tekniker har tillämpats och används bland olika maskinentreprenörer. Tre av studiens fem fallföretag är digitalt framstående och har strategiskt tillämpat digital teknik som gett upphov till kraftig effektivitetsökning. Två av dessa företag har dessutom lyckats med en gynnsam ompositionering i värdekedjan som dessa befinner sig i, som ett resultat av anammandet av ny digital teknik. Vidare påvisar studiens analys av resultaten att möjligheten för aktivering av digitala teknologiska innovationer påverkas av ett kontinuerligt förändrande samspel mellan (1) maskinentreprenörernas organisatoriska egenskaper, (2) externa omständigheter samt (3) huruvida den digitala teknologins tekniska attribut uppfattas som kompatibla och fördelaktiga med nuvarande affärsverksamhet och strategi. Rapporten bidrar akademiskt med värdefull och explorativ empiri till en industri med en bristande mängd av forskning generellt, och i synnerhet gällande utnyttjandet samt tillämpandet av nya digitala teknologier. Dessutom bidrar studien med exempel och insikter om ett industridynamiskt fenomen, som tidigare ej uppmärksammats, i form av maskinentreprenörers förmåga att förflytta sig i värdekedjan. Dessa strukturella förändringar kan få konsekvenser för den svenska byggindustrin. Slutligen exemplifierar studien avgörande möjligheter och barriärer för införandet av digitala teknologier i mindre projektbaserade organisationer.