No description available.

The first company to send TV-commercial was the American company NBC, it was in the year of 1941. In Sweden, TV-commercials were first shown in 1987/88. TV 4 was the first channel to send commercial in Swedish television. TV has the advantage of showing both sound and picture, which makes TV the strongest channel of communication to mediate a message between a company and the consumer. Although TV-commercial is the most expensive choice to mediate a message, it is also the most effective one. (Persson, 1993) Almost everyone is exposed to TV-commercial daily. And as said before, TV is the most effective way to deliver a message to a receiver. So what is our experience of TV-advertising? Do we see TV-commercial as an annoying interruption or as entertaining? Does our generation, born in the 80´s, have the same experience as our parents’ generation? Do the advertising companies manage to trick us in to buying the products we have seen in the TV-commercial? And is there any difference between the both generations concerning our reliable in what the commercial tells us? This is some of the questions that we as authors have chosen to focus on in this paper. In general companies spend a lot of money on TV-commercial. And for companies that do, it is important to know that the message reach the consumers. In case a commercial is misunderstood and even rejected because the consumers experience it to be dull, it may lead to an economical damage for the company. Since we use our study to see a difference between generations, we will also know what attracts the generations. Our paper will help companies in their marketing communication strategy which also helps to prevent any harm to the companies finance.

Bakgrund: TV-reklam är något som de allra flesta kommer i kontakt meddagligen, och det är ett vanligt samtalsämne. Diskussioner kan fokusera på den roliga reklamfilmen som du kan se på TV just nu eller hur irriterande det är när en spännande film stannar för ett reklamavbrott. Vad vi kan säga är att de flesta människorna har en uppfattning om TV-reklam och en del människor tycker att reklam är något positivt och en del människor ser det som något negativt. TV är en av de största marknadsföringskanalerna, men samtidigt ett av de reklamformat som uppfattas mest negativt. Detta innebär ett problemför företag som väljer denna reklamkanal då de tilltänkta mottagarna väljer att byta kanal vid reklampauserna. Hur ska reklamfilmerna utformas för att minska risken att det problemet uppstår? Syfte: Författarna vill, utan att generalisera, öka förståelsen för hur de olikakommunikationsstrategierna, den rationella strategin, den känslomässiga strategin, den repetitiva strategin och den sociala strategin uppfattas. Med hjälp av studien vill författarna bidra till att ta reda på hur en reklamfilm kan utformas för att minska risken för att den tilltänkta konsumenten zappar förbi reklamfilmen. Metod: I studien använde sig författarna av fokusgruppsundersökningar föratt se tendenser kring ungdomars åsikter om reklamfilm. Författarna använde också semiotik för att genomföra analyser av reklamfilmer. Resultat: Alla kommunikationsstrategier innehåller delar som deltagarna uppskattar, men det är tydligt vilken av kommunikationsstrategierna som uppskattades mest. Det visar sig också tydligt, efter undersökningen, hur en effektiv reklamfilm kan utformas. / Television advertising is something that the vast majority comes in contact with every day, and it is a common topic of conversation. Discussions may focus on the funny commercials that you can see on TV at the moment or how annoying it is when an exciting movie stops for a commercial break. What we can say is that people have an opinion about television advertising; some people think that advertising is something positive and some people see it as negative.A thesis from 2008 made at Gothenburg University showed that only 14% of the population perceive television advertising as something positive. Despite this, television remains one of the largest advertising forums in Sweden. 2006, the investment in television advertising stood for 15% of the total investment in advertising. Is it possible to receive TV advertising to become popular with most? Or at least reduce the negativity of television advertising? There have been four different communication strategies to adapt marketing to the audience that is most interesting. These communication strategies are developed based on the audience thinking, rational or emotional. They are also based on how motivated the audience is in their buying behavior. These strategies are the basis of our study. Our study raises the question if one of the communication strategies is more appreciated than the others, and in that case, what does that strategy contain that the other strategies lack? A response to this could lead to the conclusion that not all television advertisements are perceived as equally negative, and thus, by using the most positively perceived communication strategy, it would be easier for a company to get its message across. Many companies spend large sums on televisionadvertising and they want to feel sure that their message gets across. Now their intended consumers change channel during the commercial break because the advertising is seen as boring and annoying.

<p><strong>Purpose:</strong></p><p>The purpose of the thesis is to, through an ethnographic case study, understand 20-25 year olds‘ multitasking habits when watching TV and to create a framework of the distractions identified for media consumption.</p><p><strong>Background:</strong></p><p>The changes in technology and the new possibilities of consuming media creates a need to understand how people in the ages of 20-25 consume media. Advertising on TV is, in Swe-den, the marketing channel that companies spend the largest amount of money on. Most of the statistics regarding viewing rates are collected in a way that might not give totally accu-rate picture of the actual TV viewing of the consumers. Therefore, it is necessary to do an in-depth study of the media consumption habits of this group.</p><p><strong>Method:</strong></p><p>The study will be conducted, through an ethnographic case study where the researchers ob-serve a sample of four people in the target group during 10 sessions. Each session will be two hours long, and during, the researchers will observe the group‘s media consumption habits when watching TV. The observers will also look at the multitasking habits of the group, what media and distractions are combined while watching TV.</p><p><strong>Conclusions:</strong></p><p>The researchers conclude that multitasking is a common occurrence in the target groups media consumption. The authors have identified four categories that distracts the viewer‘s focus from TV commercials. The first three are distractions being, social, media and non-media distractions. The fourth category is technical avoidance, where people tend to switch channels or mute the sound in order to avoid commercials. Further, an important factor af-fecting the level of multitasking was whether the TV viewing was planned or unplanned. It was observed that this had an effect on the level of commercial avoidance when watching TV. Finally, four different models have been created as a framework to help marketers un-derstand the consumers behavior.</p> / <p><strong>Syfte: </strong></p><p>Syftet med avhandlingen är att, genom en etnografisk fallstudie, förstå 20-25 åringars multi-tasking vanor när de tittar på TV och att modeller för distraktioner som identifierats för mediekonsumtion.</p><p><strong>Bakgrund: </strong></p><p>De tekniska förändringarna och de nya möjligheterna för på vilka sätt media kan konsume-ras skapar ett behov av att förstå hur människor i åldrarna 20-25 konsumerar media. Re-klam på TV är i Sverige den marknadsföringskanal som företagen spenderar mest pengar på. De mesta av statistiken om tittarsiffror samlas på ett sätt som inte kan ge helt korrekt bild av det faktiska TV-tittande för konsumenterna, och därför är det nödvändigt att göra en fördjupad studie av mediekonsumtion vanorna för denna grupp.</p><p><strong>Metod: </strong></p><p>Studien kommer att genomföras genom en etnografisk fallstudie, där forskarna observerar ett urval av fyra personer i målgruppen under 10 separata tillfällen i objektets hem. Detta för att skapa en så naturlig miljö som möjligt. Varje observation kommer att vara i två timmar och under dessa observationer kommer forskarna studera objektens mediekonsum-tion vanor när de tittar på TV. Författarna kommer även att observera gruppens multita-sking vanor under TV tittandet, tillsammans med vilka media och distraktioner som kom-bineras i detta sammanhang.</p><p><strong>Slutsats: </strong></p><p>Författarna drar slutsatsen att multitasking är en vanlig företeelse i målgruppens mediekon-sumtion. Fyra kategorier är identifierade som distraherar tittarens fokus från TV reklam. De tre första kategorierna distraktioner nämligen social, media och övriga distraktioner. Den fjärde kategorin är tekniska åtgärder för att undvika reklam. En viktig faktor som på-verkar nivån av multitasking var om TV-tittandet var planerat eller oplanerat, och det kon-staterades att detta hade inverkan på nivån av kommersiell undvikelse när de tittade på TV. Författarna har skapat fyra modeller som kan användas för att underlätta för marknadsföra-re att förstå och nå denna målgrupp.</p>

<p>I vår tid omges vi av reklam nästan överallt. I hemmet till exempel i form av TV-reklam, dagstidningsreklam och direktreklam. På stan till exempel i form av utomhusreklam och flygblad. I SOM-undersökningen 2005 visade det sig att endast 14 procent av de tillfrågade hade en positiv inställning till TV-reklam. Om det är så få som uppskattar TV-reklam, hur ska en reklamfilm utformas för att fler ska bli positiva?</p><p>Syftet är att undersöka hur medie- och kommunikationsstudenter upplever storybaserade respektive informativa reklamfilmer ur ett retoriskt perspektiv. Vi vill undersöka vad som upplevs som bra respektive dåligt i reklamfilmerna och få fram åsikter om hur förbättringar kan göras.</p><p>För att göra detta satte vi samman tre fokusgrupper med sex studenter i varje grupp. Valet av medie- och kommunikationsstudenter gjordes för att de har en god inblick i reklambranschen utan att ha jobbat i den och på det sättet tappat en del av sin objektivitet.</p><p>Genom en kvalitativ innehållsanalys utifrån ett visuellt retoriskt perspektiv har vi analyserat respondenternas svar och placerat dessa under tre olika kategorier, målgrupp, budskap och utformning. Vi har kunnat utläsa kopplingar mellan respondenternas diskussioner kring reklamfilmernas utformning och visuell retorik, med fokus på etos, patos logos och metonymi och metafor.</p><p>Intressanta resultat som framkom var att de flesta av respondenterna menade att båda formerna av reklamfilmerna uppfyllde ett visst syfte. De tyckte dock att målgruppen kunde bli mer specifik och tydlig i båda reklamfilmerna. Den stora skillnaden mellan kategorierna var underhållningsvärdet och trovärdigheten.</p>

<p>Är TV-reklamen anpassade till programmens målgrupp som sänds under bästa sändningstid och vilka skillnader finns det i de olika kanalerna/bolagen när de sänder reklam?</p><p>Det är just denna frågeställning som ligger till grund för denna uppsats.</p><p>Utgångspunkten i uppsatsen har varit att se om tittaren får sin reklam anpassad efter sig</p><p>eller om reklamen bara sätts in oberoende av vilket kön, ålder, intressen som tittaren har.</p><p>Vårt primära syfte är att se om reklamen är anpassad till programmens målgrupp.</p><p>Det sekundära syftet är att vi vill kunna särskilja och se skillnader i de olika kanalerna, skillnaderna på reklamen som sänds och i vilken mängd de dyker upp under programtiden.</p><p>Genom stickprov blev det torsdag 9 november som vi studerade sändningarna i TV3, TV4 samt Kanal 5 under en dag när bästa sändningstid var (Kl 19-22).</p><p>Något som samtliga kanaler eftersträvar är att reklamen når rätt målgrupp, vilket vi kan se</p><p>i denna uppsats inte alltid är fallet hos våra tre kanaler som vi undersökt.</p><p>För att få bästa effektivitet av reklamfilmerna så strävar kanalerna med att få höga</p><p>tittarsiffror bland åldersgrupperna 15-24, 25-39 samt 40-59 år. Vad kanalerna inte vill är</p><p>att ha höga siffror bland de äldre målgrupperna 60+ eftersom den publiken inte är lika anträffbar och är lojala i större utsträckning mot de varumärkena de vuxit upp med eller använt under en längre tid.</p><p>I vår slutsats ser vi att reklamen inte är målgruppsanpassat i den grad som vi först trodde att den skulle vara. Om ett program är riktat mot kvinnor så visas det även</p><p>reklamfilmer riktade mot män, men även en del reklamfilmer som är riktade till båda könen.</p>

<p>The first company to send TV-commercial was the American company NBC, it was in the year of 1941. In Sweden, TV-commercials were first shown in 1987/88. TV 4 was the first channel to send commercial in Swedish television.</p><p>TV has the advantage of showing both sound and picture, which makes TV the strongest channel of communication to mediate a message between a company and the consumer. Although TV-commercial is the most expensive choice to mediate a message, it is also the most effective one. (Persson, 1993)</p><p>Almost everyone is exposed to TV-commercial daily. And as said before, TV is the most effective way to deliver a message to a receiver. So what is our experience of TV-advertising? Do we see TV-commercial as an annoying interruption or as entertaining? Does our generation, born in the 80´s, have the same experience as our parents’ generation? Do the advertising companies manage to trick us in to buying the products we have seen in the TV-commercial? And is there any difference between the both generations concerning our reliable in what the commercial tells us? This is some of the questions that we as authors have chosen to focus on in this paper.</p><p>In general companies spend a lot of money on TV-commercial. And for companies that do, it is important to know that the message reach the consumers. In case a commercial is misunderstood and even rejected because the consumers experience it to be dull, it may lead to an economical damage for the company. Since we use our study to see a difference between generations, we will also know what attracts the generations. Our paper will help companies in their marketing communication strategy which also helps to prevent any harm to the companies finance.</p>

<p>Bakgrund: TV-reklam är något som de allra flesta kommer i kontakt meddagligen, och det är ett vanligt samtalsämne. Diskussioner kan fokusera på den roliga reklamfilmen som du kan se på TV just nu eller hur irriterande det är när en spännande film stannar för ett reklamavbrott. Vad vi kan säga är att de flesta människorna har en uppfattning om TV-reklam och en del människor tycker att reklam är något positivt och en del människor ser det som något negativt. TV är en av de största marknadsföringskanalerna, men samtidigt ett av de reklamformat som uppfattas mest negativt. Detta innebär ett problemför företag som väljer denna reklamkanal då de tilltänkta mottagarna väljer att byta kanal vid reklampauserna. Hur ska reklamfilmerna utformas för att minska risken att det problemet uppstår?</p><p>Syfte: Författarna vill, utan att generalisera, öka förståelsen för hur de olikakommunikationsstrategierna, den rationella strategin, den känslomässiga strategin, den repetitiva strategin och den sociala strategin uppfattas. Med hjälp av studien vill författarna bidra till att ta reda på hur en reklamfilm kan utformas för att minska risken för att den tilltänkta konsumenten zappar förbi reklamfilmen.</p><p>Metod: I studien använde sig författarna av fokusgruppsundersökningar föratt se tendenser kring ungdomars åsikter om reklamfilm. Författarna använde också semiotik för att genomföra analyser av reklamfilmer.</p><p>Resultat: Alla kommunikationsstrategier innehåller delar som deltagarna uppskattar, men det är tydligt vilken av kommunikationsstrategierna som uppskattades mest. Det visar sig också tydligt, efter undersökningen, hur en effektiv reklamfilm kan utformas.</p> / <p>Television advertising is something that the vast majority comes in contact with every day, and it is a common topic of conversation. Discussions may focus on the funny commercials that you can see on TV at the moment or how annoying it is when an exciting movie stops for a commercial break. What we can say is that people have an opinion about television advertising; some people think that advertising is something positive and some people see it as negative.A thesis from 2008 made at Gothenburg University showed that only 14% of the population perceive television advertising as something positive. Despite this, television remains one of the largest advertising forums in Sweden. 2006, the investment in television advertising stood for 15% of the total investment in advertising. Is it possible to receive TV advertising to become popular with most? Or at least reduce the negativity of television advertising? There have been four different communication strategies to adapt marketing to the audience that is most interesting. These communication strategies are developed based on the audience thinking, rational or emotional. They are also based on how motivated the audience is in their buying behavior. These strategies are the basis of our study. Our study raises the question if one of the communication strategies is more appreciated than the others, and in that case, what does that strategy contain that the other strategies lack? A response to this could lead to the conclusion that not all television advertisements are perceived as equally negative, and thus, by using the most positively perceived communication strategy, it would be easier for a company to get its message across. Many companies spend large sums on televisionadvertising and they want to feel sure that their message gets across. Now their intended consumers change channel during the commercial break because the advertising is seen as boring and annoying.</p>

Purpose: The purpose of the thesis is to, through an ethnographic case study, understand 20-25 year olds‘ multitasking habits when watching TV and to create a framework of the distractions identified for media consumption. Background: The changes in technology and the new possibilities of consuming media creates a need to understand how people in the ages of 20-25 consume media. Advertising on TV is, in Swe-den, the marketing channel that companies spend the largest amount of money on. Most of the statistics regarding viewing rates are collected in a way that might not give totally accu-rate picture of the actual TV viewing of the consumers. Therefore, it is necessary to do an in-depth study of the media consumption habits of this group. Method: The study will be conducted, through an ethnographic case study where the researchers ob-serve a sample of four people in the target group during 10 sessions. Each session will be two hours long, and during, the researchers will observe the group‘s media consumption habits when watching TV. The observers will also look at the multitasking habits of the group, what media and distractions are combined while watching TV. Conclusions: The researchers conclude that multitasking is a common occurrence in the target groups media consumption. The authors have identified four categories that distracts the viewer‘s focus from TV commercials. The first three are distractions being, social, media and non-media distractions. The fourth category is technical avoidance, where people tend to switch channels or mute the sound in order to avoid commercials. Further, an important factor af-fecting the level of multitasking was whether the TV viewing was planned or unplanned. It was observed that this had an effect on the level of commercial avoidance when watching TV. Finally, four different models have been created as a framework to help marketers un-derstand the consumers behavior. / Syfte: Syftet med avhandlingen är att, genom en etnografisk fallstudie, förstå 20-25 åringars multi-tasking vanor när de tittar på TV och att modeller för distraktioner som identifierats för mediekonsumtion. Bakgrund: De tekniska förändringarna och de nya möjligheterna för på vilka sätt media kan konsume-ras skapar ett behov av att förstå hur människor i åldrarna 20-25 konsumerar media. Re-klam på TV är i Sverige den marknadsföringskanal som företagen spenderar mest pengar på. De mesta av statistiken om tittarsiffror samlas på ett sätt som inte kan ge helt korrekt bild av det faktiska TV-tittande för konsumenterna, och därför är det nödvändigt att göra en fördjupad studie av mediekonsumtion vanorna för denna grupp. Metod: Studien kommer att genomföras genom en etnografisk fallstudie, där forskarna observerar ett urval av fyra personer i målgruppen under 10 separata tillfällen i objektets hem. Detta för att skapa en så naturlig miljö som möjligt. Varje observation kommer att vara i två timmar och under dessa observationer kommer forskarna studera objektens mediekonsum-tion vanor när de tittar på TV. Författarna kommer även att observera gruppens multita-sking vanor under TV tittandet, tillsammans med vilka media och distraktioner som kom-bineras i detta sammanhang. Slutsats: Författarna drar slutsatsen att multitasking är en vanlig företeelse i målgruppens mediekon-sumtion. Fyra kategorier är identifierade som distraherar tittarens fokus från TV reklam. De tre första kategorierna distraktioner nämligen social, media och övriga distraktioner. Den fjärde kategorin är tekniska åtgärder för att undvika reklam. En viktig faktor som på-verkar nivån av multitasking var om TV-tittandet var planerat eller oplanerat, och det kon-staterades att detta hade inverkan på nivån av kommersiell undvikelse när de tittade på TV. Författarna har skapat fyra modeller som kan användas för att underlätta för marknadsföra-re att förstå och nå denna målgrupp.

I vår tid omges vi av reklam nästan överallt. I hemmet till exempel i form av TV-reklam, dagstidningsreklam och direktreklam. På stan till exempel i form av utomhusreklam och flygblad. I SOM-undersökningen 2005 visade det sig att endast 14 procent av de tillfrågade hade en positiv inställning till TV-reklam. Om det är så få som uppskattar TV-reklam, hur ska en reklamfilm utformas för att fler ska bli positiva? Syftet är att undersöka hur medie- och kommunikationsstudenter upplever storybaserade respektive informativa reklamfilmer ur ett retoriskt perspektiv. Vi vill undersöka vad som upplevs som bra respektive dåligt i reklamfilmerna och få fram åsikter om hur förbättringar kan göras. För att göra detta satte vi samman tre fokusgrupper med sex studenter i varje grupp. Valet av medie- och kommunikationsstudenter gjordes för att de har en god inblick i reklambranschen utan att ha jobbat i den och på det sättet tappat en del av sin objektivitet. Genom en kvalitativ innehållsanalys utifrån ett visuellt retoriskt perspektiv har vi analyserat respondenternas svar och placerat dessa under tre olika kategorier, målgrupp, budskap och utformning. Vi har kunnat utläsa kopplingar mellan respondenternas diskussioner kring reklamfilmernas utformning och visuell retorik, med fokus på etos, patos logos och metonymi och metafor. Intressanta resultat som framkom var att de flesta av respondenterna menade att båda formerna av reklamfilmerna uppfyllde ett visst syfte. De tyckte dock att målgruppen kunde bli mer specifik och tydlig i båda reklamfilmerna. Den stora skillnaden mellan kategorierna var underhållningsvärdet och trovärdigheten.