Under sommaren och hösten 2009 fick Apolivas reklamfilm stor uppmärksamhet av såväl det svenska folket som i media. Uppståndelsen grundades i att en stor andel människor som tagit del av reklamen uppfattade den som skrämmande, medan Apolivas avsikt var att skildra de svenska, något melankoliska, väderförhållandena. Syftet med denna uppsats är att undersöka tolkningsskedet av Apolivas reklamfilm, hos flickor i nionde klass. Vår specifika frågeställning utvecklades till att ta reda på om den utvalda gruppen tolkar budskapet och känslan som förmedlas i reklamfilmen, på det sätt som Apoliva avsett, med utgångspunkt i Halls (2009) encoding/decoding-teori. Enligt denna modell finns tre olika sätt att tolka ett budskap; dominant, oppositionell eller förhandlande tolkning. I en dominant tolkning godtar mottagaren budskapet, medan den oppositionella tolkningen innebär att mottagaren vänder sig mot budskapet. I den förhandlande tolkningen godtar mottagaren budskapet till viss del i en mix av tvivel. Intervjuerna inleddes med en visning av Apolivas reklamfilm, därefter ställdes frågor med tyngdpunkten på att ta reda på vilka känslor och budskap som respondenterna upplevde av reklamen. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer på åtta stycken flickor i årskurs nio. Respondenternas svar analyserades med hjälp av Halls (2009) encoding/decoding-teori, och under arbetets gång kom vi till insikt att modellen behövde modifieras. Detta blev nödvändigt då vi i analysen märkte att en stor del av de intervjuade missuppfattat det inkodade budskapet. Trots att vissa respondenter inte tolkat budskapet som avsändaren planerat, var det inte otänkbart att dessa ändå godtog det uppfattade budskapet till viss del. Således delades modellen in i olika kategorier av egenuppfattningar. Svaret på huvudfrågan som ställdes till materialet; Med utgångspunkt i Halls teori om encoding/decoding, tolkar kvinnliga elever i årskurs 9 budskapet och känslan som kommuniceras i reklamfilmen, på det sätt som avsändaren avser? är att flickorna inte kan anses tolka reklamens budskap och känsla på avsett sätt. Endast en respondent kunde bedömas göra en dominant tolkning av Apolivas reklamfilm. Påtagligt är istället hur många som faktiskt gjort en annan tolkning av budskapet, än vad Apoliva avsåg sända ut.

Despite of the sociality of TV viewing, advertising researchers have traditionally studied the solitary viewer. The study of the social uses of advertising has been limited, and the reception of advertising in a naturalistic setting has practically been ignored. As a consequence, contextual factors of time, space, and everyday life have received only scant attention in the advertising literature. This thesis adopts the ethnographic method to investigate within a naturalistic setting the phenomenon of the consumption of commercial breaks. Eight households in Northwest London varying in age, socio-economic factors and other variables were filmed during a two-week-period and later interviewed. The videoethnography led to the identification of a set of cultural themes, which are illustrated in the thesis by behavioral episodes and interview excerpts from the participating households. In addition to the identification of archetypical behaviors, the thesis underlines a set of contingencies that have implications for behavior of potential audiences for television advertising, such as audience composition and time-of-day effects. As a scholar or practitioner with an interest in advertising, it is easy to overplay the role of advertising in people’s lives. However, the everyday life of the consumer consists of a myriad of demands and choices. For the consumer who needs to prioritize among countless information sources and competing demands for her attention, advertising is at best of minor importance. The results of this thesis highlight that advertising watching is merely one of many behaviors – and by no means the default one – that consumers engage in during commercial breaks and demonstrate the importance of balancing prevailing advertising-centered approaches to the study of television advertising consumption with an audience-centered approach. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan i Stockholm, 2007</p>

Diss. Stockholm : Handelshögskolan i Stockholm, 2007.

Health and eating healthy has become increasingly popular during the recent decades. On television, countless numbers of food commercials claim their products to be healthy, and fit good looking people propagate for the benefits of the products. At the same time, there are many studies showing these marketing messages to be highly misleading. Consequently, a great extent of existing research within this field treats the subject of consumers, children in particular, and television in relation to eating habits. However, in this study, we are not interested in confirming these facts; instead we focus on the attitudes that consumers have towards these marketing messages with underlying health claims shown in TV commercials. Today, many new types of communication channels exist, nevertheless, watching TV is an increasing activity, especially among young consumers. It was found that research including young adult consumers was scarce, why the segment of university students belonging to the generation Y was chosen for this study. The purpose of this thesis is to identify the attitudes that Swedish generation Y university students have towards TV commercials with underlying health claims. The aim is also to investigate why these consumers react to the commercials the way they do. In this thesis both a quantitative and a qualitative method was used, where the qualitative method was the most dominating. Thus, it can be considered a mixed methods approach. However, the quantitative part is dominating. For the empirical study we conducted tests where a number of persons in focus groups were exposed to different TV commercials, all with an underlying health claim. The respondents answered an in-group questionnaire and thereafter during the group discussion they were asked to describe their reactions to the TV commercials. Finally, the respondents were also asked what factors they believed important to them when they consider buying a product. The Swedish generation Y university students presented a number of attitudes towards the chosen television commercials. The students did recognize the underlying health claims and furthermore indicated other factors noticed within the commercials. Also, we could see that factors such as memory, unconscious influence as well as positioning of thecommercials had an influence on the attitudes. The results also specified that factors influencing these consumers in their purchasing decision, except the TV commercial itself, were; whether they had bought the product before, what family and friends used and recommended, as well as price and quality. The above features also had an influence on how these consumers reacted to the marketing messages. The study shows that the model of the emotional process by Holbrook and O‟Shaughnessy (1984) could be followed. We furthermore built on Bagozzi et al.‟s (1999) classification of advertisements by introducing the multi message ad. To conclude, it can be stated that factors influencing these consumers‟ attitudes of TV commercials with underlying health claims had different aspects and explanations, although common patterns could be seen. / Hälsa och att äta hälsosamt har blivit alltmer populärt under de senaste decennierna. På tv hävdar ett oräkneligt antal reklaminslag för matprodukter hur hälsosamma de är och vältränade, snygga människor propagerar för fördelarna med produkterna. Samtidigt finns det många studier som visar att dessa reklambudskap är vilseledande. Följaktligen handlar en stor del av forskningen i ämnet om sambandet mellan konsumenter - i synnerhet barn, och TV i relation till matvanor. I denna studie är vi inte intresserade av att bekräfta dessa fakta, utan fokus är istället inriktat på hur tittarna tolkar reklambudskap med underliggande hälsopåståenden. Idag finns många nya typer av kommunikationskanaler, men trots det ökar TV-tittandet, i synnerhet bland unga konsumenter. Forskning kring generation Y och deras syn på TV-reklam med underliggande hälsobudskap är hittills begränsad. Syftet med denna uppsats är att identifiera de attityder som svenska universitetsstudenter tillhörande generation Y har gentemot TV reklam med underliggande hälsobudskap. Syftet är också att undersöka varför dessa konsumenter tolkar reklamen som de gör. I rapporten användes både kvalitativa och kvantitativa metoder, där den kvalitativa var mest dominerande. Man kan därför säga att en blandad metod användes för att få fram bästa resultat. För den empiriska studien gjordes ett test där ett antal personer i fyra fokus grupper fick se olika TV-reklaminslag, alla med ett underliggande hälsobudskap. Gruppmedlemmarna fick individuellt svara på ett antal frågor ur ett formulär och därefter i gruppen diskutera sina reaktioner på reklaminslagen. Hur dessa påverkade dem och vad de anser som viktigt när de själva ska köpa en produkt var andra frågor som diskuterades. Det visade sig att reklaminslagen uppfattades på olika sätt av studenterna i fokus grupperna. De identifierade de underliggande hälsobudskapen i reklamerna och även andra uppfattningar om reklambudskapen kunde utläsas. Ur resultaten kan utläsas att faktorer såsom minne, undermedvetet inflytande och även reklaminslagens position i förhållande till varandra var av vikt för hur de uppfattades. Resultatet visar också att studenterna påverkades av många fler faktorer än själva reklamen i sig, exempelvis huruvida de köpt produkten innan, vad familj och vänner använde och rekommenderade, samt pris och kvalité. Dessafaktorer påverkade även hur studenterna tolkade reklammeddelandena. Dessutom visar vi hur Holbrook och O‟Shaughnessy‟s (1984) Model of the Emotional Process, stämmer överens med resultaten i denna studie. Vi bygger även vidare på Bagozzi et al.‟s (1999) två klassificeringar av reklam och introducerar en tredje; multimeddelande-reklam. Sammanfattningsvis kan konstateras att många olika faktorer påverkade dessa konsumenters attityder gentemot TV-reklam med underliggande hälsobudskap. Trots det kunde ändå vissa gemensamma mönster utläsas.

Denna studie utreder hur reklamfilmsproducenter anpassar sina produktioner för att de ska vara effektiva på en allt mer konkurrensintensiv reklammarknad. Enligt radio- och TV-lagen får svenska TV-kanaler idag sända tolv minuter reklam per timme, samma regler som gäller för till exempel TV3, Kanal 5 och TV6 som sänder från Storbritannien. Studien utgår från en förstudie av den svenska TV-reklammarknaden där det bland annat observerades att den totala reklamtiden, inklusive reklam för kanalens egna program,i ett fall uppgick till hela 26 procent av den totala sändningstiden. För annonsörer och reklaminköpare kan den ökade mängden reklam innebära ett försämrat genomslag och ökade kostnader för att nå ut med sitt budskap till samma mängd mottagare som för några år sedan. Det bidrar dessutom till allmänhetens allt mer negativa inställning, och till att en stor del av tittarna helt undviker TV-reklamen. För att besvara frågeställningen har fem intervjuer med reklamfilmsproducenter från olika svenska produktionsbyråer genomförts. Intervjusvaren analyserades med hjälp av relevanta teorier, om bland annat marknadsföring och filmproduktion, som valdes utifrån det insamlade datamaterialet. Analysen resulterade i ett antal slutsatser och rekommendationer för hur reklamfilmsproducenter kan arbeta för att möta den ökade mängden TV-reklam. Några av de viktigaste slutsatserna var att reklamfilmsproducenterna bör planera filmernas dramaturgiska uppbyggnad så att tittarnas uppmärksamhet snabbt fångas och därefter bibehålls, att väcka känslor hos tittarna för att lämna en eftertanke, samt att sända reklamfilmen ofta och komplettera med annonsering i fler medier för ökat genomslag. / This study investigates how producers of TV commercials adapt their productions to be effective in an increasingly competitive advertising market. According to the Radio and Television Act, the Swedish TV channels are now allowed to air twelve minutes of advertising per hour, the same rules which apply to such channels as TV3, Kanal 5 and TV6 broadcasting from the UK. The study is based on a preliminary study of the Swedish TV advertising market, in which the total advertising time, including advertisements for the channel’s own programs, was observed. In one case the total advertising time amounted to 26 percent of the total broadcasting time. The increased amount of advertising might result in poor advertising impact and increased costs for advertisers and advertising buyers to reach the same amount of viewers as before. It also contributes to the public’s increasingly negative attitude, and the increased avoidance of TV commercials. To answer the question statement, five interviews with producers of TV commercials from different Swedish production agencies were conducted. The interview responses were analyzed using relevant theories about marketing and film production that were chosen based on the collected set of data. The analysis resulted in a number of conclusions and recommendations for how to handle the increased amount of television advertising. Some of the key conclusions was that producers of TV commercials should plan the dramaturgic structure so that the viewer’s attention is quickly captured and thereafter maintained, to evoke the viewer’s emotions, to air the commercial frequently and supplement with advertising in other media to increase impact.

In this study the authors have explored the new phenomenon Web-TV and what attitude young adults in Stockholm have towards this media and the applied advertisement. Further the study includes search outs of other studies for the authors to draw parallels to compare their result to be able make conclusions. Finally, Web-TV is discussed how the commercial on Web-TV could be developed to be as responsive as possible regarding the consumers.

This study is about how older people are portrayed in TV- commercials, and what those images are saying about senior citizens as consumers. I’ve chosen two of Sweden’s most popular TV channels that are broadcasting commercials and from those two channels recorded commercials in a period of one week, three times a day (morning, afternoon and evening/night). My purpose with this study was to see when older people stared in commercials, which kind of merchandises they were marketing, in which manor they acted out their roles, and (if possible) say something about the elderly people as consumers.

Uppsatsen syfte är att undersöka hur och om etnicitet framställs på ett stereotypt sätt i svensk TV-reklam. Utifrån en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder analyserades reklamfilmer på TV3 och TV4 som kartlade hur pass ofta etniska grupper visades i reklamen, samt genomgick 10 reklamfilmer en semiotisk inspirerad innehållanalys för att se om det fanns underliggande budskap som doldes utifrån begreppen stereotyper och ”de Andra”. Resultatet i den kvantitativa analysen påvisade att etniska grupper var underrepresenterade i TV-reklamen, endast 6 procent av materialet. Resultatet i den kvalitativa analysen visade att de etniska reklamfilmerna oftare spelade på komiska och kulturella stereotyper än positiva stereotyper. Min slutsats är att svensk TV-reklam marginaliserar och diskriminerar etniska grupper. Genom deras representation osynliggör det svenska samhället ”dem”, och ”dem” visualiseras i TV-reklamen utifrån ”våra” villkor. / The main purpose of this essay is to investigate how and if Swedish TV-commercials portrait ethnicity in stereotypical ways. With a combination of both qualitative and quantitative methods, TV-commercials on Swedish channel 3 and 4 were analyzed. The quantitative study examined how frequent ethnic groups where represented in the advertisements, and the qualitative study examined 10 commercials through a semiotic inspired analyze to see if underlying messages were hidden by using the terms stereotypes and “otherness”. The result in the quantitative analyze showed that ethnic groups were highly under-represented: only 6 percent of the investigated advertisements. The results in the qualitative analyze showed that ethnicity more often represented cultural and comedian stereotypes rather than positive stereotypes. My conclusion is that Swedish TV-commercials marginalize and discriminate ethnic groups. Through this representation of ethnic groups, Swedish society makes “the other” invisible, and forces the “others” to participate in visual TV-commercials on “our” conditions.

<p>This paper sets out to investigate how companies can create advertisement that focus not only on selling but also on entertainment. The research is based on seven TV-commercials produced by the Swedish food chain ICA. The commercials were analyzed according to the methods of discourse analysis, semiotic analysis and rhetorical analysis. Furthermore, the research compares the analysis made with the thoughts and ideas of Tobias Karlsson, Head of marketing and communications development at ICA to find out how the comprehension of the commercials correlate with the original intentions made by the company.</p><p>The study shows that ICA creates a commercial that contains the perfect mix of rhetorical approaches, communication strategies and entertainment mixed with gravity. The study also shows that ICA fails with its primary goal which is to sell selected products; however, by producing the entertaining commercials, they manage to strengthen their brand. This is assumed to lead to increased loyalty and confidence among consumers which makes the consumers visit ICA more often.</p>

Studiens syfte är att lyfta fram mottagarnas tolkningar om reklamens budskap inom fältet TV-reklam, och dess inkludering av regionala stereotyper. Genom tillämpning av receptionsstudie, där både en semiotisk analys och respondentintervjuer får rum, bidrar studien till fortsatt diskussion inom mottagarstudier. Materialet för den semiotiska analysen är två reklamfilmer från Elons reklamfilmsserie som publicerades 2012, de titulerades Elon Norrland och Elon Småland. Filmerna används även som material för intervjuerna för att kunna framställa det empiriska materialet från respondenterna. Olika teorier används för att styra uppsatsen i rätt riktning, däribland semiotiken med de relevanta begreppen denotation, konnotation och myt. Här återfinns också begreppet stereotyp som är en bärande del i uppsatsen. Bland teorierna finns även polysemin som också är av vikt för studiens resultat. Tillsammans med Halls koder dominant, förhandlande och oppositionell delas svaren från intervjuerna tematiskt in i kategorier. Den semiotiska analysen resulterade i en upptäckt av sammanlänkande kedjor som tillsammans bidrar till en föreställning om och ett skapande av regionala stereotyperna Norrland och Småland. I receptionsstudiens andra del, respondentintervjuerna, framkom resultatet att flertalet respondenter såg reklamerna som humoristiska och många har även uppfattat de regionala stereotyperna, vilket kan tolkas som den dominanta synen. Vidare framgick det att alla inte väljer att fullt ut acceptera de budskap som visas, utan förhandlar snarare med budskapet och det reklamen vill förmedla. Sedan framkom det även att några respondenter satt sig i opposition till dessa stereotyper och förkastade dem. Vi kan konstatera att det finns en polysemisk bild av publikens tolkning. / The purpose of this study is to highlight the recipients' interpretations of the advertising message in the field of TV advertising, and its inclusion of regional stereotypes. Through the application of a reception study, where both a semiotic analysis and respondent interviews are presented, contributes the study to continued discussion within recipient studies. The material for the semiotic analysis is two commercials from Elon's commercial series published in 2012, named Elon Norrland and Elon Småland. These are used as material for the interviews in order to be able to produce the empirical material from the respondents. Different theories were used to steer the essay in the right direction, including semiotics with the relevant concepts of denotation, connotation and myth. The concept of stereotype is also of great importance to the thesis. Polysemy is also included as a theory and together with Hall's three codes; dominant, negotiating and oppositional, the answers from the interviews are divided thematically into several categories. The semiotic analysis resulted in a discovery of interconnecting chains that together contribute to a notion of and the creation of the regional stereotypes Norrland and Småland. In the second part of the reception study, the respondent interviews, the result showed that most respondents saw the advertisements as humorous and many also recognized the regional stereotypes, this can be interpreted as the dominant view. Furthermore, it appeared that everyone does not choose to fully accept the messages that were displayed, but rather negotiate with the message and what the advertisement wants to convey. And lastly some respondents emerged to oppose to these stereotypes and rejected them. We can state that there is a polysemic picture of the audience's interpretation.