Ventilatorassocierad pneumoni (VAP) är den vanligaste nosokomiala infektionen hos respiratorbehandlade patienter. VAP orsakar förlängd respiratortid, ökad antibiotikabehandling, förlängd intensivvård, ökad risk för mortalitet samt ökade sjukvårdskostnader. För intensivvårdspatienten innebär det ett större lidande. Det finns flera omvårdnadsåtgärder som kan förebygga VAP och munvård är en av dessa. Studiens syfte var att beskriva faktorer som kan ha betydelse vid munvård för att förebygga VAP hos intensivvårdspatienter som respiratorbehandlas. Vetenskapliga artiklar har granskats genom en litteraturstudie. Tre olika teman inom ämnet munvård framkom efter analysen: munvård med klorhexidin, munvård med tandborstning och sugning av svalg. I resultatet framkommer att sugning av svalg innan lägesändring av patienten samt användning av klorhexidin i samband med munvård har stor betydelse för att minska antalet patienter som drabbas av VAP. Även klorhexidinlösningens styrka har betydelse och genom att ge en tidig dos av klorhexidin efter intubation kan förekomst av VAP minska. Tandborstning i samband med munvård bidrar inte till minskad förekomst av VAP. Patienten kan dock få en känsla av välbefinnande genom att få en ren och frisk smak i munnen. Intensivvårdssjuksköterskan bör respektera och ta hänsyn till patientens behov och upplevelser. Sugning av svalg och luftvägar kan orsaka obehag och lidande hos patienten, vilket sjuksköterskan bör beakta eftersom den svårt sjuke intensivvårdspatienten är i en utsatt situation. Genom att använda endotrakealkanyl med sugkanal kan risken för patienten att drabbas av VAP minska och därmed även patientens lidande.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka hur äldre människor/vårdtagare upplever när någon hjälper dem med munhygienen. Metoden som använts för denna kvalitativa studie var manifest innehållsanalys. Studien är genomförd 2007 med informanter i åldern 77-95 år (8 män och 1 kvinna) från södra Sverige. Intervjuerna har granskats enligt Polit, m fl (2001). Resultatet visar hur äldre upplever det när e får hjälp med att upprätthålla sin munhygien enligt följande tre huvudkategorier: välbefinnande, att bli respekterad och sorg över förlorad förmåga. Personalens respektfulla sätt att bemöta äldre samt hygieniskt sätt att hjälpa med tandborstning kan ge respekt och välbefinnande hos äldre. Motsatsen till detta kan öka äldres sorg över förlorad förmåga. Kunskap om detta kan hjälpa sjuksköterskan med planering och utförande av hjälpen, på ett värdigt och etiskt sätt. / The aim of this empirical research is to explore the elders/caregivers experience when someone is assisting them with their oral hygiene/toothbrushing. The method used is a manifest content analysis. The research was accomplished in 2007, and the informants were elders between 77- 95 years of age (8 men and 1 woman) living in the south of Sweden. The interwiews have been analysed according to Polit, et.al (2001). The result shows elder peoples experiences when someone is helping them mantaining their oral hygiene following three main cathegories; wellbeing, respect and grief over lost ability. The caregivers´ respectful attitude and hygienic performance when giving toothbrushing assistance can give elders respect and wellbeing. The opposite (negative) approach will intensify the grief over lost ability among elders. This knowledge can be useful for nurses in the planning, application and delegation of assistance,.performed in a dignified and ethic way.

Bakgrund: Ett sätt för tandvården att nå de nationella och internationella mål som ska uppfyllas för att främja god oral hälsa och minska kariesprevalensen hos barn är att samverka med andra yrkeskategorier.  Syfte: Att studera tandborstningsrutinerna på förskolan och i hemmet i Region Jönköpings län. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med två olika enkäter till personal och föräldrar. En till föräldrar med 2 slutna frågor om tandborstvanor och en till förskolepersonal med 17 slutna frågor om bakgrund, tandborstning, utbildning och munhälsans betydelse. Resultatet redovisades deskriptivt i text, tabeller och figurer med absoluta (n) och relativa (%) frekvenser. Chi-2 och Fisher’s exakta test användes för att undersöka eventuella skillnader mellan yrkeskategorier i inställning till tandborstning.  Resultat: Studien visade att barnen på dessa förskolor (97,2 %) fick borsta sina tänder med fluortandkräm efter frukost eller lunch. Ingen signifikant skillnad fanns gällande personalens utbildningsnivå och inställning till tandborstning på förskolan. De allra flesta barn (87,8 %) fick hjälp med tandborstning två gånger dagligen i hemmet. Slutsats: Studien visade att det fanns en god följsamhet till projektet ”Tillsammans mot tandtrollen” på förskolorna. En majoritet av föräldrar borstade sina barns tänder två gånger dagligen i hemmet.

Bakgrund: År 2018 publicerade Socialstyrelsen ny data som visar på en minskning av barn som är kariesfria i åldersgruppen sex år i Sverige (Sos, 2018).  Även i SkaPa, Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit, ses en markant ökning av karies bland barn i åldrarna sex, sju och åtta år. Syfte: Syftet med studien var att utforska föräldrars attityder kring olika faktorer som anses vara avgörande för uppkomst av karies hos barn i 6-årsåldern. Metod: Kvalitativ intervjustudie genom innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier, Attityd utifrån välbefinnande, Attityd utifrån kunskap och Attityd utifrån ansvar. I de olika kategorierna framkommer attityder som alla på ett eller annat sätt berör ämnena kost, munhygien och fluorid. Kategorierna kompletterar varandra samtidigt som de berör olika problemområden. Konklusion: Brist i kunskap ses i ämnet munhygien där föräldrarna anser att tandborstning är den enskilt viktigaste faktorn för att undvika karies.  Brist i information ses gällande sockerkonsumtion där föräldrarna har en avslappnad attityd mot socker som gör det acceptabelt med socker som en naturlig del i vardagen. Denna studie bidrar till att uppnå WHO:s mål, på grund av att tandvårdspersonal blir medvetna av informationens betydelse till föräldrar som har barn i sex års åldern.

Handboken för hälso- och sjukvårdspersonal är ett webbbaserat hjälpmedel för att sjukvårdspersonal lätt ska ha tillgång till uppdaterad kunskap som bygger på vetenskapliga och beprövade metoder. Syftet med studien var att undersöka evidensen bakom de riktlinjer för munvård som anges i Handboken för hälso- och sjukvårdspersonal. Studien genomfördes som en litteraturstudie där både en kvalitativ och en kvantitativ ansats använts, vilket benämns metodtriangulering. Författarna har funnit evidens för samtliga riktlinjer i Handboken för hälso- och sjukvårdspersonal. Riktlinjerna för hur munvård bör utföras har delats in i kategorierna tandborstning, rengörning av munhålan och behandling av uttorkad munslehinna. Bevisvärdet i artiklarna, expertutlåtandena och SBU rapporten har bedömts som stark till begränsat bevisvärde. Merparten av evidensen bedömdes som begränsat bevisvärde, främst på grund av att arbetena saknade tydliga metodbeskrivningar. Trots det begränsade bevisvärdet och det faktum att det inte framkommit några fakta som motsäger riktlinjerna anser författarna att handbokens riktlinjer bör följas. Författarna anser att studien kan bidra till ett ökat kritiskt tänkande hos sjuksköterskan. Vårdpersonalen blir medveten om vikten av att alltid ha ett kritiskt förhållningssätt gentemot den kunskap och de riktlinjer vi har att följa. Ett kritiskt förhållningssätt gentemot kunskap leder till kvalitetssäker vård, där patienten kan förlita sig på att vården bygger på evidens. Det leder till ökad trygghet för patienten.

<p>Handboken för hälso- och sjukvårdspersonal är ett webbbaserat hjälpmedel för att sjukvårdspersonal lätt ska ha tillgång till uppdaterad kunskap som bygger på vetenskapliga och beprövade metoder. Syftet med studien var att undersöka evidensen bakom de riktlinjer för munvård som anges i Handboken för hälso- och sjukvårdspersonal. Studien genomfördes som en litteraturstudie där både en kvalitativ och en kvantitativ ansats använts, vilket benämns metodtriangulering. Författarna har funnit evidens för samtliga riktlinjer i Handboken för hälso- och sjukvårdspersonal. Riktlinjerna för hur munvård bör utföras har delats in i kategorierna tandborstning, rengörning av munhålan och behandling av uttorkad munslehinna. Bevisvärdet i artiklarna, expertutlåtandena och SBU rapporten har bedömts som stark till begränsat bevisvärde. Merparten av evidensen bedömdes som begränsat bevisvärde, främst på grund av att arbetena saknade tydliga metodbeskrivningar. Trots det begränsade bevisvärdet och det faktum att det inte framkommit några fakta som motsäger riktlinjerna anser författarna att handbokens riktlinjer bör följas. Författarna anser att studien kan bidra till ett ökat kritiskt tänkande hos sjuksköterskan. Vårdpersonalen blir medveten om vikten av att alltid ha ett kritiskt förhållningssätt gentemot den kunskap och de riktlinjer vi har att följa. Ett kritiskt förhållningssätt gentemot kunskap leder till kvalitetssäker vård, där patienten kan förlita sig på att vården bygger på evidens. Det leder till ökad trygghet för patienten.</p>

No description available.

Syfte: För att främja munhälsan hos barn var syftet med studien att undersöka vårdnadshavares erfarenheter av den hälsofrämjande undervisningen i munhälsa som utförts av tandhygieniststudenter bland skolbarn i årskurs 1 och 2. Metod: Studiedesignen var en tvärsnittsstudie som genomfördes via en digital enkät. Urval var vårdnadshavare till skolbarn i årskurs 1 och 2 som deltagit i den hälsofrämjande undervisningen. Totalt deltog fyrtiofem skolbarn i undervisningen och sexton vårdnadshavare besvarade enkäten.Statistisk analys utfördes genom Spermans rangkorrelationkoefficient (rho). Resultat: Vårdnadshavarnas erfarenheter efter den hälsofrämjande undervisningen i skolan påvisade att majoriteten av barnen visat intresse för tandborstning. Vårdnadshavarna nämnde att undervisningen gav ökad motivation, kunskap och medvetenhet. Ett icke signifikant medel-starkt positivt samband visades mellan intresse för att borsta tänderna och om barnet hade pratat om tandborstteknik hemma efter undervisningen (r=0,306, N=16, p=0,249). Slutsats: Vårdnadshavarna uppgav att barnen visat intresse till tandborstning efter undervisningen och att de pratat om tandborstteknik i sin hemmiljö. Det belyser att den hälsofrämjande undervisning kan bidra till medvetenhet kring munhälsa och goda vanor. Vidare forskning behövs för att undersöka effektiviteten av hälsofrämjande undervisning i munhälsa. / Aim: In order to promote the oral health of children, the aim of the study was to investigate guardians' experiences of oral health promotion education carried out by dental hygiene students among school children in grades 1 and 2. Method: The study design was a cross-sectional study conducted via a digital questionnaire.The sample was guardians of children in grades 1 and 2 who participated in the health promotion education. A total of forty-five school children participated in the education and sixteen guardians answered the questionnaire. Statistical analysis was performed using Spearman's rank correlation coefficient (rho). Results: After the education, most children displayed an interest in brushing their teeth, and the guardians mentioned increased motivation, knowledge and awareness. A non-significant medium-strong positive correlation was shown between interest in brushing teeth and discussing toothbrushing techniques at home after the education (r=0.306, N=16, p=0.249). Conclusion: The guardians stated that the children showed interest in toothbrushing after the education and that they talked about toothbrushing techniques in their home environment. This highlights that health promotion education can contribute to oral health awareness and good habits. Further research is needed to investigate the effectiveness of health promotion education in oral health.