Poängräkning och resultatanalys vid skytteträning är en viktig aspekt i utvecklingen av skyttens skjutförmåga. En bildbaserad träffpunktdetektionsalgoritm skulle automatisera denna process och bidra med digital presentation av resultatet. Befintliga lösningar är högkvalitativa metoder som detekterar träffpunkter med hög precision. Dessa lösningar är dock anpassade efter orealistiska användningsfall där måltavlor i gott skick som beskjutits vid ett enda tillfälle fotograferas i gynnsamma miljöer. Realistiska skytteförhållanden förekommer utomhus där träffpunkterna täcks med klisterlappar mellan skottrundorna och måltavlorna återanvänds tills dem faller sönder. Detta kandidatarbete introducerar en metod för automatisk detektion av träffar anpassad efter realistiska användningssituationer och bygger på tillgängliga bildanalystekniker. Den föreslagna metoden detekterar punkter med 40 procent noggrannhet i lågkvalitativa måltavlor och uppnår 88 procents noggrannhet i måltavlor av hög kvalitet. Dock produceras ett betydande antal falska positiva utfall. Resultatet påvisar möjligheten att utveckla ett sådant system och belyser de problem som tillkommer en sådan implementation. / Score calculation and performance analysis on shooting targets is an important aspect in development of shooting ability. An image based automatic scoring algorithm would provide automation of this procedure and digital visualization of the result. Prevailing solutions are high quality algorithms detecting hit points with high precision. However, these methods are adapted to unrealistic use cases where single-used, high-quality target boards are photographed in favourable environments. Usually gun shooting is performed outdoors where bullet holes are covered with stickers between shooting rounds, and targets are reused until they fall apart. This bachelor thesis introduces a method of automatic hit point detection adapted to realistic shooting conditions and relies solely on available image processing techniques. The proposed algorithm detects holes with 40 percent detection rate in low-quality target boards, reaching 88 percent detection rate in targets of higher quality. However, producing a significant number of false positives. The result demonstrates the possibilities of developing such a system and highlights the difficulties associated with such an implementation.

Ett offentligt uppköpserbjudande skiljer sig från andra typer av företagsförvärv på så sätt att det riktar sig till en större ägandekrets. Eftersom köparen av praktiska skäl inte kan förhandla enskilt med aktieägarna riktar sig köparen istället, i ett offentligt erbjudande, till alla aktieägare i bolaget. Aktieägarna har sedan att förkasta eller acceptera erbjudandet. Förfarandet kring ett offentligt uppköpserbjudande kräver en aktiv målbolagsstyrelse för att tillvarata aktieägarnas intresse. Takeover-reglernas koppling till LUA har i och med revideringen tydliggjorts och de två regelverken utgör tillsammans stommen i regleringen av offentliga uppköpserbjudanden. Målbolagsstyrelsens roll vid ett offentligt uppköpserbjudande kommer främst till uttryck i punkterna II.17, II.19 och II.20 i takeover-reglerna. Takeover-reglerna har reviderats ett antal gånger sedan de första reglerna, då benämnda rekommendationer, utkom 1971 och målbolagsstyrelsens roll har vid varje revidering utvecklats till att bli mer omfattande. De nya takeover-reglerna träder i kraft den 1 juli 2012. Förutom frågan om hur de nya reglerna kommer att påverka målbolagsstyrelsens roll framträder frågan om vilka intressen som målbolagsstyrelsen ska tillvarata och hur dessa förhåller sig till varandra. Intressebegreppen, aktieägarnas intresse och bolagets intresse, kommer till uttryck såväl aktiemarknadsrättsligt som aktiebolagsrättsligt. Märkbart vid analys av ändringarna är att de till viss del har skett genom kodifiering av AMN:s uttalanden och doktrin på området. Reglerna har även anpassats, om än inte fullt ut, till brittiska Takeover Code. Ett tydligt exempel är ändringen avseende avtal om deal protection-arrangemang. För att utröna de konkreta konsekvenserna av regeländringarna krävs, i vissa fall, uttalanden från AMN eller komplettering och uppdatering av doktrin på området. Målbolagsstyrelsens roll har, i och med de nya takeover-reglerna, blivit än mer omfattande samtidigt som dess position, gentemot budgivaren, har stärkts genom tydligare reglering för hur styrelsen ska agera.