Ämnesområdet ”Problemlösning” är väsentligt för alla elever oavsett skolform, men en nödvändig aspekt av problemlösningen, nämligen "matematisk formulering av frågeställningar” saknas i grundsärskolans kursplan i matematik (LGRSÄR11), som de integrerade eleverna följer. Syftet med denna studie var att undersöka hur matematiklärare resonerar gällande undervisning i matematisk problemlösning där integrerade elever deltar. Studiens urval innefattar fem matematiklärare som undervisar i årskurserna 4 – 6 och datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att lärarna är övertygade om att alla elever, inklusive de integrerade, ska få arbeta med att formulera matematiska frågeställningar. Däremot ligger lärarnas fokus i stor utsträckning på att organisera elevgrupper som ”passar” det aktuella problemet och i lägre utsträckning på att utföra ämnesanalys och undersöka elevernas aktuella kunnande i relation till ämnet för att skapa ett för eleverna angeläget problem. Kommande uttrycksändring i LGR22 och LGRSÄR22 vilket innefattar en växling från uttrycket “vardagliga situationer” till uttrycket “elevnära situationer” tycks bidra till att lärarna gör ett perspektivbyte samt sätter fokus på den enskilde elevens situation. Fokus ligger dock på elevernas aktuella kunnande samt sätt att tänka. Kunskaper om teoretiska begrepp kan möjliggöra undervisning som främjar utveckling av förmåga att formulera matematiska frågeställningar hos alla elever, inklusive integrerade.

Denna studie undersöker hur elever i Särskilda Utbildningsbehov i Matematik (SUM) upplever problemlösning i grupp i matematik samt hur de agerar i praktiken vid sådana tillfällen. Med fördjupad kunskap kring ämnet är ambitionen att på ett gynnsamt sätt organisera den specialpedagogiska undervisningen så att SUM-elever blir delaktiga vid problemlösningssituationer i den ordinarie undervisningen. Studien har en kvalitativ ansats där observationer och intervjuer med tre SUM-elever från år 3 har genomförts. Till grund för analysen har studiens teoretiska begrepp kommunikation och delaktighet funnits.   Resultatet visar att eleverna upplever att de är delaktiga i gruppen och att de alla på något sätt är aktiva i arbetet med uppgiften. Ett inkluderande förhållningssätt visade sig spela roll för hur eleverna valde att delta och kommunicera i respektive grupper. Vid observationerna blev det synligt att inkludering ur ett didaktiskt perspektiv är viktigt för att få eleverna att känna att de klarar av uppgiften samt att de kan bidra med något i gruppen. Dock blir det tydligt i vissa fall att det i kommunikationen eleverna emellan används tillvägagångssätt som är inövade utan förståelse vilket leder till att de inte har någon kontroll över arbetet att lösa uppgiften. Några elever framför samtidigt i intervjuerna hur deras låga tilltro till sin egna matematiska förmåga kring att lösa problem gör att de hellre arbetar i grupp. / This study examines students in Special needs Education in Mathematics (SEM) experience of problem solving in groups in mathematics. The studie also investigates how the students act in practice in problem solving situations. The overall aim of the study is to reach in-depth knowledge about the subject which would be a good help in organizing the special education work with SEM-pupils and problem solving in a successful way. The study has a qualitative approach, where observations and interviews with three SEM pupils from lower primary school (grade 3) in Sweden has formed the empirical material in the study. The theoretical concepts communication and participation are the foundation of analysis.   The result show that an inclusive approach seems to be important in how the pupils chose to communicate and participate, meaning that the students in SEM are in mixed ability groups when working with problem solving. The pupils experienced that they participated in the groups and all of them were at some degree active in the problem solving task and they expressed that they liked problem solving. The didactic perspective is very important to make pupils feel that they are up to the task and that they can contribute to the group. However, it`s clear in some of the cases that problem solving is practiced with strategies but without understanding. Some of the pupils talks about their bad confidence in their mathematical ability and therefore they prefer working with problem solving in groups.