During the last ten years the European union has faced several new challenges, especially with regards to the democratic backsliding that has been happening in its member states. Poland, which has had a positive democratic development and has been seen as being in the forefront of positive democratic consolidation, has since 2015 changed course towards becoming authoritarian regimes. EU has acted against this development, but this hasn’t stopped Poland in growing even more in an authoritarian direction.The aim of this paper is to examine what actions the European union has taken to stop the democratic backsliding in Poland through normative power, and what are the reasons for the failure of EU’s earlier sanctions against Poland. The conclusion of this thesis is that EU has used all the tools at its disposal to deal with Poland, without much success. What can be seen is that the member states in the union don’t always agree on defending the same values. But also, that the legal procedure to pursue a member which has gone against the core values of the union, are far too complicated. But it is not only dark, but as brighter future might also be ahead of EU, as its latest actions against Poland might be having an effect.

Denna undersökning kommer analysera Kinas handelspolitiska strategier med finanskrisen och handelskriget som tidpunkt samt även påpeka hur dess strategier förändrades underrespektive tillfälle. Undersökningen redogör för vilka likheter och skillnader det finns i handelspolitiken mellan perioderna med syfte att förklara förändringen i handelspolitiska preferenser. Den handelspolitiska förändringen som Kina genomgick mellan perioderna är viktig att undersöka då Kina fortsatt växer sig starka på den globala marknaden. Metoden i studien utgörs av en teorikonsumerande fallstudie där rational actor model används för att undersöka och förklara den rationella aktörens beslutsfattande i respektive situation. Spelteori används som en komplimenterande teori för att förklara Kinas vägval under handelskriget. Slutsatsen i undersökningen är att Kinas främsta mål och rationella val i krissituationer är att främja sin egen ekonomiska tillväxt oavsett vilka långsiktiga konsekvenserna detta kan innebära. Mot den bakgrunden återfinns även den främsta skillnaden mellan kriserna som var hanteringen av protektionism. Kina förebyggde mycket protektionism under finanskrisen men utövade det själva under handelskriget. Förändringen av agerandet mellan kriserna berodde likaväl på USA som på Kina och kan förklaras som det mest rationella valet för Kina för att främja sitt främsta mål med handelspolitiken, ekonomisk tillväxt. Förändringen förklaras som en tillfällig avvikelse från deras handelspolitik givet att det var det mest rationella beslutet givet omständigheterna och rådande situation.