The usability group at RISE Research Institute of Sweden primarily perform usability evaluations for their clients. Usability evaluations are performed on launched products as well as early prototypes, the purpose of these evaluations is to detect problems and give suggestions on how they can be solved. The usability group offers a variety of usability evaluations, such as expert evaluations where experts assess the usability of a product and user tests were participants are observed when preforming tasks with a product. Eye tracking is a relatively new tool that measures eye movement; this tool is used within the usability group at RISE today, mostly as a compliment in usability tests. No extensive analysis is made of the data collected using eye tracking, due to lack of time, resources and knowledge. The purpose of this project is to investigate whether and, if so, how eye tracking can be used efficiently to evaluate usability in user tests. At the start of the project a literature study, an analysis of the current state was carried out along with a practical exploration of the eye tracking technology and associated analysis tools. Based on the information gathered in the first part of the project, two directions were selected. A qualitative approach, with the aim of exploring and explaining why a usability issue arises, and a quantitative approach with the aim to compare two equivalent products and determining which one of them is best in a usability perspective. Early in the project challenges with the collection and evaluating eye tracking data were identified. These challenges were largely related to how a usability test is conducted. In order to further explore how to best perform a usability test using eye tracking, a pilot study was conducted in which the test object was a microwave oven. The goal of the pilot study was to develop a test setup to be able to collect eye tracking data with minimal impact on factors affecting the eye tracking data. Examples of factors are "think aloud" and that the test moderator asks questions during when the participant perform a task. Based on the insights from the pilot study, the test setup was further developed, and both a qualitative and quantitative method of data collection and analysis was developed. The test setup and the two methods were evaluated in a usability test with two clock radios. The results of the tests in this project show that the qualitative analysis of eye tracking data can gather detailed data on how a person searches for information when performing a given task. By looking at the eye movement pattern, you can get indications of shortcomings in the information layout of a particular product. Eye tracking allows you to understand why a person fails a task by checking if the test person saw the desired information without interpreting it or if the person completely missed the information that was necessary to complete the task. The quantitative analysis of eye tracking data could not detect any differences between the products tested to indicate differences in the overall usability. The conclusion is that a qualitative analysis is the most effective way to utilize eye tracking in usability tests of consumer products. / Usability-gruppen på RISE Research Institute of Sweden arbetar främst med att utvärdera användbarhet på produkter för olika kunder. Användbarhets-utvärderingar utförs på lanserade produkter så väl som tidiga prototyper. Syftet med dessa utvärderingar är att upptäcka problem relaterade till användbarhet och komma med förslag på hur problemen kan lösas. Usability-gruppen erbjuder en rad olika typer av utvärderingar av produkter, exempelvis expertutvärderingar där produktens användbarhet bedöms av experter, och användartester där man observerar när en testperson använder en produkt. Eye tracking är ett relativt nytt verktyg som mäter ögonrörelser, detta verktyg används inom usability- gruppen på RISE idag som ett komplement vid använbarhets-tester. Då man saknar tid, resurser och till viss del kunskap om verktygets tillämpning används eye tracking idag endast som ett passivt verktyg. Med detta menas att man samlar in data utan att utföra några djupare analyser. Syftet med detta examensarbete är att undersöka om och i så fall hur eye tracking kan användas på ett effektivt sätt för att utvärdera användbarhet i användartester. I starten av projektet genomfördes en litteraturstudie, en nulägesanalys samt praktisk utforskning av tekniken och tillhörande analysverktyg. Baserat på den information som samlades in i första delen av projektet valdes två inriktningar. En kvalitativ inriktning, med målet att utforska och förklara varför ett visst användbarhetsproblem uppstår, och en kvantitativ inriktning med målet att jämföra två likvärdiga produkter och bestämma vilken av dessa som har bäst användbarhet. Tidigt identifierades även utmaningar med insamling och utvärdering av eye tracking-data, dessa utmaningar visade sig till stor del bero på hur ett användartest genomförs. För att vidare utforska hur man bäst genomför ett användbarhets-test med hjälp av eye tracking gjordes därför en så kallad pilotstudie där testobjektet var en mikrovågsugn. Målet med denna var att hitta ett testupplägg för att samla in eye tracking-data med minimal påverkan av omgivande faktorer som påverkar datan. Exempel på faktorer skulle kunna vara att testpersonen får ”tänka högt” eller att testledaren ställer frågor under genomförandet av en uppgift. Baserat på insikterna från pilotstudien vidareutvecklades testupplägget, och både en kvalitativ såväl som kvantitativ metod för datainsamling och analys togs fram. Testupplägget och de två metoderna utvädrades genom ett användbarhetstest där två olika klockradios testades. Resultaten från testerna som genomförts i projektet visar att man med kvalitativ analys av eye tracking data kan samla in detaljerade data på hur en person letar efter information vid utförande av en given uppgift. Genom att titta på ögonens rörelsemönster kan man få indikationer på brister i informationslayouten på en viss produkt. Med hjälp av eye tracking kan man förstå varför en person misslyckas med en uppgift genom att se om testpersonen såg den önskade informationen utan att tolka den eller om personen helt missade den information som var nödvändig för att klara uppgiften. Den kvantitativa analysen av eye tracking data kunde inte påvisa några skillnader mellan de produkter som testades för att indikera skillnader i användbarhet. Slutsatsen är att en kvalitativ analys är det effektivaste sättet att nyttja eye tracking vid användbarhetstester av konsumentprodukter.

Die Physikalisch-Technische Bundesanstalt (PTB) unterstützt vielfältig die Gesellschaft, Wirtschaft und Wissenschaft. Eine ihrer Kernkompetenzen als das nationale Metrologie-Institut der Bundesrepublik Deutschland ist die Messtechnik. In diesem Sinne kalibriert die Arbeitsgruppe „Solarzellen“ der PTB i. d. R. den Kurzschlussstrom unter Standardtestbedingungen (I_STC) von Referenzsolarzellen. Der I_STC von Referenzsolarzellen ist in Photovoltaik-Kalibrierketten bei der Bestimmung der Bestrahlungsstärke von zentraler Bedeutung und fließt signifikant in die Berechnung der Wirkungsgrad von Solarzellen und Solarmodulen ein. Um den I_STC einer Solarzelle mit geringster Messunsicherheit zu bestimmen, wurde die Differential Spectral Responsivity (DSR)-Methode verwendet. Sie basiert auf der Messung der differentiellen spektralen Empfindlichkeit bei unterschiedlichen Bestrahlungsstärken. Anhand dieser kann die absolute spektrale Empfindlichkeit s(λ) unter Standardtestbedingungen sowie der I_STC berechnet werden. Da jedoch die Umgebungsbedingungen meistens von den STC abweichen, reichen letztere nicht zum umfassenden Vergleich der Wirkungsgrade in der Praxis aus. Um Einflussfaktoren (Temperatur, Bestrahlungsstärke, Winkelabhängigkeit,...) genauer untersuchen zu können, wurde im Rahmen dieser Arbeit an der PTB ein neuer Laser-basierter DSR-Messplatz aufgebaut und charakterisiert. Mit dem neuen Messplatz wurden c-Si Referenzsolarzellen, organische Solarzellen auf Basis kleiner Moleküle sowie Farbstoffsolarzellen umfassend untersucht. Unter anderem wurden die elektrischen Leistungsparameter einer organischen Solarzelle (aktive Schicht: DCV5T-Me:C60) mit denen einer c-Si Solarzelle verglichen. Es zeigt sich, dass der Wirkungsgrad der organischen Solarzelle mit zunehmender Bestrahlungsstärke sinkt und mit zunehmender Temperatur steigt, während die c-Si Solarzelle ein gegensätzliches Verhalten aufweist. Darüber hinaus wurde u.a. die Winkelabhängigkeit der zweiten organischen Solarzelle (aktive Schicht: C60:DCV5T-Me(3,3)) untersucht und mit den Resultaten einer c-Si Solarzelle verglichen. Diese Untersuchungen haben ergeben, dass die Winkelabhängigkeit des Kurzschlussstroms der organischen Solarzelle im Vergleich zu einer c-Si Solarzelle insbesondere zwischen 20° < ϑ < 60° eine „Super-Kosinus-Anpassung“ aufweist. Ergänzend wurde an der PTB im Rahmen dieser Arbeit ein mobiler Messplatz für Outdoormessungen aufgebaut. Mit diesem konnten die mittels Indoor-Untersuchungen erhaltenen spektralen Empfindlichkeiten mit Outdoor-Messungen verglichen werden. Des Weiteren wurden spektrale Charakterisierungen der Himmelshalbkugel durchgeführt und Methoden für Korrekturen von Sekundärkalibrierungen untersucht.

Syfte Syftet är att undersöka Per-Olof och Irma Åstrands tillvägagångssätt vid skapandet av det submaxirnala cykelergometertest som kallas "Åstrandstestet" samt att reflektera övertestets validitet och reliabilitet. Metod Studien är baserad på litteraturstudier samt en djupintervju med Per-Olof Åstrand. Samtal har förts med Sture Malmgren, en av författarna till boken Konditionstest på cykel samt med Per-Olof Åstrand för att undvika oklarheter. Resultat Vårt huvudfynd visar att vid den ursprungliga utformningen och framtagningen av det submaximala cykelergometertest som kallas Åstrandstestet, genomfördes flera submaximala tester där resultaten från försökspersonernas första test exkluderades. Alla personer som testas submaximalt med hjälp av Åstrandstestet så som det används idag, då resultaten från det första testet används, kan få ett felaktigt värde, I dagsläget finns inga studier som visar hur stort felet kan bli eftersom olika människor påverkas olika av exempelvis nervositet. Därför är det svårt för författarna till detta examensarbete att bedöma vilken betydelse exkluderingen av det första testet har för testets noggrannhet. Slutsats Om Åstrandstestet ska användas som metod för att uppskatta en persons maximala syreupptagningsförmåga är det av största vikt att det används på ett sätt som minskar felmarginalerna. För att uppnå detta bör man låta försökspersonen göra ett förtest för att vänja sig vid metod, utrustning och försöksledare.

In order to contribute to reducing the CO2 emissions related to heating in housing buildings, PVT+GSHP systems appear to be interesting solutions and therefore need to be further investigated to optimise their design and increase their deployment on the field. This thesis focused on building PVT model, using the ISO9806:2017, to be integrated in a PVT+GSHP model and determining optimal PVT design parameters for this system. The most determining coefficient being the peak collector efficiency η0 it seems important to maximize it, which would mean a higher quality of solar energy collected by the collector.  The mentioned different coefficients need to be determined using labratory tests detailed in the ISO standard. The choice of the test conditions is important in order to increase the accuracy of the results, mainly when it comes to choosing the mass flow rate which should be clolse to the use conditions. If the PVT module is to be used with another mass flow rate, a correction factor would need to be applied to the coefficients to reflect the behaviour of the PVT in the use conditions.  Finding the optimal PVT array mass flolw rate is important as it enables greater energy saves. In the case presented in the thesis, a mass flow of about 60 l/(h.m²) seems to be the optimal value. A PVT oriented to the South would also guarantee higher saves. / För att bidra till att minska koldioxidutsläppen i samband med uppvärmning av bostadshus verkar PVT+GSHP-system vara intressanta lösningar och behöver därför undersökas ytterligare för att optimera deras utformning och öka deras användning på fältet. Denna avhandling fokuserade på att bygga en PVT-modell, med hjälp av ISO9806:2017, som ska integreras i en PVT+GSHP-modell och bestämma optimala PVT-designparametrar för detta system. Den mest avgörande koefficienten är den maximala solfångareffektiviteten η0 och det verkar viktigt att maximera den, vilket skulle innebära en större mängd solenergi som samlas in av solfångaren.  De olika koefficienterna måste bestämmas med hjälp av laboratorietester som beskrivs i ISO-standarden. Valet av testförhållanden är viktigt för att öka resultatens noggrannhet, främst när det gäller att välja massflödeshastigheten som bör ligga nära användningsförhållandena. Om PVT-modulen ska användas med ett annat massflöde måste en korrigeringsfaktor tillämpas på koefficienterna för att återspegla PVT-modulens beteende under användningsförhållandena.  Det är viktigt att hitta det optimala massflödet för PVT-modulen eftersom det möjliggör större energibesparingar. I det fall som presenteras i avhandlingen verkar ett massflöde på cirka 60 l/(h.m²) vara det optimala värdet. En PVT som är orienterad mot söder skulle också garantera högre besparingar.

Die Physikalisch-Technische Bundesanstalt (PTB) unterstützt vielfältig die Gesellschaft, Wirtschaft und Wissenschaft. Eine ihrer Kernkompetenzen als das nationale Metrologie-Institut der Bundesrepublik Deutschland ist die Messtechnik. In diesem Sinne kalibriert die Arbeitsgruppe „Solarzellen“ der PTB i. d. R. den Kurzschlussstrom unter Standardtestbedingungen (I_STC) von Referenzsolarzellen. Der I_STC von Referenzsolarzellen ist in Photovoltaik-Kalibrierketten bei der Bestimmung der Bestrahlungsstärke von zentraler Bedeutung und fließt signifikant in die Berechnung der Wirkungsgrad von Solarzellen und Solarmodulen ein. Um den I_STC einer Solarzelle mit geringster Messunsicherheit zu bestimmen, wurde die Differential Spectral Responsivity (DSR)-Methode verwendet. Sie basiert auf der Messung der differentiellen spektralen Empfindlichkeit bei unterschiedlichen Bestrahlungsstärken. Anhand dieser kann die absolute spektrale Empfindlichkeit s(λ) unter Standardtestbedingungen sowie der I_STC berechnet werden. Da jedoch die Umgebungsbedingungen meistens von den STC abweichen, reichen letztere nicht zum umfassenden Vergleich der Wirkungsgrade in der Praxis aus. Um Einflussfaktoren (Temperatur, Bestrahlungsstärke, Winkelabhängigkeit,...) genauer untersuchen zu können, wurde im Rahmen dieser Arbeit an der PTB ein neuer Laser-basierter DSR-Messplatz aufgebaut und charakterisiert. Mit dem neuen Messplatz wurden c-Si Referenzsolarzellen, organische Solarzellen auf Basis kleiner Moleküle sowie Farbstoffsolarzellen umfassend untersucht. Unter anderem wurden die elektrischen Leistungsparameter einer organischen Solarzelle (aktive Schicht: DCV5T-Me:C60) mit denen einer c-Si Solarzelle verglichen. Es zeigt sich, dass der Wirkungsgrad der organischen Solarzelle mit zunehmender Bestrahlungsstärke sinkt und mit zunehmender Temperatur steigt, während die c-Si Solarzelle ein gegensätzliches Verhalten aufweist. Darüber hinaus wurde u.a. die Winkelabhängigkeit der zweiten organischen Solarzelle (aktive Schicht: C60:DCV5T-Me(3,3)) untersucht und mit den Resultaten einer c-Si Solarzelle verglichen. Diese Untersuchungen haben ergeben, dass die Winkelabhängigkeit des Kurzschlussstroms der organischen Solarzelle im Vergleich zu einer c-Si Solarzelle insbesondere zwischen 20° < ϑ < 60° eine „Super-Kosinus-Anpassung“ aufweist. Ergänzend wurde an der PTB im Rahmen dieser Arbeit ein mobiler Messplatz für Outdoormessungen aufgebaut. Mit diesem konnten die mittels Indoor-Untersuchungen erhaltenen spektralen Empfindlichkeiten mit Outdoor-Messungen verglichen werden. Des Weiteren wurden spektrale Charakterisierungen der Himmelshalbkugel durchgeführt und Methoden für Korrekturen von Sekundärkalibrierungen untersucht.