<p> </p><p>Syftet med studien är att undersöka några elevers uppfattning av sin studiegång på det individuella programmet (IV). Samt belysa i vilken utsträckning utbildningen individanpassas<strong>. </strong>En kvalitativ forskningsmetod användes. Sju elever intervjuades som går sitt första år på det individuella programmet. Undersökningen belyser hur eleverna trivs på IV och vad de tycker om sin utbildning. En annan aspekt var att ta reda på hur eleverna tänker kring sin egen insats beträffande utbildningen. Resultatet visar att eleverna trivs och de har mål med sin utbildning. Samtidigt har eleverna åsikter om förbättringar när det gäller klassrumssituationen, lärare och individuella samtal. Undersökningen visar att elevens påverkan av sin studiegång är begränsad. Vår slutsats är att eleverna inte får den individuella utbildning de har rätt till.</p>

Syftet med studien är att undersöka några elevers uppfattning av sin studiegång på det individuella programmet (IV). Samt belysa i vilken utsträckning utbildningen individanpassas. En kvalitativ forskningsmetod användes. Sju elever intervjuades som går sitt första år på det individuella programmet. Undersökningen belyser hur eleverna trivs på IV och vad de tycker om sin utbildning. En annan aspekt var att ta reda på hur eleverna tänker kring sin egen insats beträffande utbildningen. Resultatet visar att eleverna trivs och de har mål med sin utbildning. Samtidigt har eleverna åsikter om förbättringar när det gäller klassrumssituationen, lärare och individuella samtal. Undersökningen visar att elevens påverkan av sin studiegång är begränsad. Vår slutsats är att eleverna inte får den individuella utbildning de har rätt till.

Utbildning blir allt viktigare. För dem som saknar en gymnasial utbildning har det blivit svårareatt få ett jobb. Läsåret 2009/2010 var 88,2 procent behöriga till gymnasieskolans nationellaprogram. För den som är obehörig är Individuella programmet ett alternativ, där elever under ettår kan skaffa sig behörighet. Det har visat sig att elever som går ett år på det Individuellaprogrammet (IV) och sedan studerar på ett nationellt program i högre grad än andra, görstudieavbrott. Vi har träffat elever som går emot statistiken och faktiskt fortsätter sina studier.Syftet med denna uppsats var att undersöka vad som motiverat elever som studerat på detIndividuella programmet att ta sig vidare in på ett nationellt program på gymnasiet. Enkvalitativ undersökning gjordes, där sex elever på två orter intervjuades. Av våra respondentervar fem av sex obehöriga till gymnasiestudier. Samtligas mål var att komma in på en vissutbildning, vilket de också hade lyckats med. Hälften av respondenterna upplevde att de undersin tid på IV motiverats av skolfaktorer, så som lärare. En av eleverna upplevde att IV inte varen plats för henne. Samtliga har motiverats av andra faktorer, främst av sina egna uppsatta mål,att de klarade av studierna på IV samt påverkan av vänner och familj. / Education gets more and more important. For those who don’t have an education at uppersecondary school it has become harder to get a job. During the school year 2009/2010 88,2percent of the students were qualified to the national programs at the upper secondary school.For those who don’t are qualified, the Individual programme is an alternative, where the studentduring a year can study to get the qualification. By those who study a year at the Individualprogramme (IV) and then continue at a national programme, more students drop out fromschool. We have met students who as an opposite to the statistics actually continue their studiesall the way. The purpose with this paper was to view what it is that motivates students from anIndividual programme and then continue at a national programme. A qualitative research wasmade where we met six students in two cities for an interview. Five of the six students were notqualified to studies at a national programme. Everybody had a goal, to get qualified and startstudy at a certain national programme, which they also succeeded. Three of the studentsexperienced that they during their time at the Individual programme was motivated by theschool from the teachers. One experienced that the Individual programme wasn’t a place forher. All of the students were motivated by other factors, mostly by their own goals, that they didwell with their studies and influences by their friends and family.

Individuella programmet är ett program inom gymnasieskolan avsett för elever som inte läser något av de nationella programmen. Syftet med vår studie är att belysa det pedagogiska arbete som bedrivs inom det individuella programmet och dess betydelse för elever som inte kommer in på något av gymnasieskolans nationella program. För att få svar på syftet kommer kulturen på utvald skola att belysas, vilken påverkan har denna på elevernas skolgång? Vi vill även undersöka hur eleverna upplever sin skolgång på den studerade skolan, samt jämföra dessa upplevelser mot tidigare skolor eleverna studerat på. Baserat i ett antagande att eleverna kan uppfatta sig själva som avvikare på grund av individuella svårigheter i skolan kommer vi att undersöka hur eleverna definierar sig själv på skolan i fråga, samt tidigare skolor de studerat på. De sociala banden mellan skolledning och elever kommer även att belysas, och undersökas. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med rektorn, två lärare, fem elever på skolan i studien samt på två stycken deltagande observationer på skolan. Resultatets utfall visar att skolan i studien är bättre lämpad för de elever som studerar där tack vare den stödjande kulturen, förekomsten av vänner samt en trygghet på skolan till skillnad mot elevernas tidigare erfarenheter från skolor de studerat på. På grund av sina speciella karaktärer (samtliga elever i studien har koncentrationssvårigheter eller har en problematisk bakgrund av något slag) kräver eleverna mer uppmärksamhet av och nära relationer till lärarna på skolan, vilket, som resultatet visar, existerar på skolan i studien - till skillnad från tidigare skolor eleverna studerat på. / The individual program is a program in high schools, or secondary schools, intended for students who do not study any of the national programs. The purpose of this study is to illustrate the pedagogical work of the Individual Action Plan and its importance for students who can not get into any of the secondary school national programs. In order to find an answer to the purpose, the culture of the selected school will be illuminated, what impact has the culture on pupils' schooling? We also want to investigate how students perceive their education at the studied school and compare the experiences of the student’s experiences at previous schools. Based on an assumption that students may perceive themselves as deviants based on individual difficulties in school, we will examine how students define themselves at the school in question and previous schools they studied. The social bonds between school administration and students will also be discussed, and examined. The study is based on qualitative interviews with the principal, two teachers, five students and two participant observations at the school. The result shows that the school in the study is better suited for the students who study there, thanks to a supportive, supportive culture and the presence of friends, in comparison to their previous school experience. Because of the students' special characters, (most students in the research have difficulty concentrating or have a problematic background of some kind), they require more attention and close relationships with teachers at the school. This kind of relationship does, according to the results, exist at the school in the study compared to any previous schools that the student’s have attended.

Darbe atlikta teorinė žemesniųjų lavinamųjų klasių mokinių psichosocialinės raidos, veiklos ypatumų, veiklos priemonių – žaislų bei elektronikos ugdymo svarbos ir turinio parinkimo ypatumų analizė. Iškelta hipotezė, kad mokinių gebėjimas saugiai eksploatuoti jų aplinkoje sutinkamus elektroninius prietaisus bei prietaisus su elektronikos elementais sudaro optimalias prielaidas vaikų psichosocialinei raidai, o dažniausiai vaikų aplinkoje sutinkami elektroniniai daiktai yra žaislai bei buitiniai prietaisai. Anketinės apklausos metodu buvo atliktas tyrimas, kurio tikslas - ištirti ko ir kaip pedagogai moko ketvirtų lavinamųjų klasių mokinius ugdydami jų elektronikos pradmenų gebėjimus. Parengtos darbų programos plėtotei rekomendacinės elektronikos pradmenų ugdymo temos, pravestas eksperimentinis mokymas, įvertinti mokinių gebėjimai tinkamai eksploatuoti elektronikos prietaisus iki eksperimentinio mokymo ir po jo. Tyrime dalyvavo 30 specialiosios mokyklos žemesniųjų lavinamųjų klasių mokinių technologijų mokytojų ir 50 ketvirtų lavinamųjų klasių mokinių. Empirinėje dalyje nagrinėjamas mokytojų suvokimas apie lavinamųjų klasių mokinių gebėjimą tinkamai eksploatuoti elektronikos prietaisus, nustatomi trys mokinių gebėjimų lygiai: gebančių naudoti elektronikos prietaisus savarankiškai, gebančių naudoti su pagalba ir negebančių naudoti. Nustatomi gebėjimų skirtumai tarp berniukų ir mergaičių. Svarbiausios empirinio tyrimo išvados: 1. Pedagogai nurodo ugdantys mokinių... [toliau žr. visą tekstą] / Analysis of scientific literature reveals that scientists actively discuss issues, regarding what electronic means and devices should children be familiar with, teach how to use them, so that there would be optimal possibilities for their adaptation in society. This motivates to change task program for schoolchildren with extensive and extremely extensive educational needs of fourth grade by including topics, regarding formation of this skills in this field. It is possible to hypothesize that ability to safely behave with electronic toys and house appliances could increase children motivation to play social roles’ games and the suggested topics for development of a program, regarding involvement of basics of electronics into the program, will not only meet children needs, wishes and interests, but will also allow for adequate communication with social environment. Research participants constituted of 30 crafts teachers of lower training grades in special schools and 50 schoolchildren with extensive and extremely extensive educational needs in specials schools. Most significant conclusions from empirical research are: ● Data from teachers’ questionnaire reveal that all of them follow the task program prepared by Kaukenaite for children with extensive and extremely extensive educational needs and two thirds of respondents indicate that they introduce these students to electronic devices and methods, even though these topics are not included into the program. ● Research on... [to full text]