Utgångspunkten för denna studie har varit Singaporemodellens undervisningssätt i en svensk kontext i förhållande till frasen En skola för alla med fokus på inkludering av alla elever i matematikundervisningen. Syftet med studien har varit att med hjälp videoobservationer undersöka Singaporemodellens inkluderande arbetssätt i praktisk verksamhet utifrån de tre inkluderingsbegreppen dynamisk inkludering, innehållsinkludering och deltagande inkludering. Studien har utgått från tre frågeställningar. Hur ser organisationen av undervisningen ut ur ett inkluderingsperspektiv i samband med matematiklektioner som utgår från Singaporemodellen? Hur representeras och bearbetas det matematiska innehållet ur ett inkluderingsperspektiv i samband med matematiklektioner som utgår från Singaporemodellen? Hur ser deltagandet ut ur ett inkluderingsperspektiv i samband med matematiklektioner som utgår från Singaporemodellen?  Studien inleds med en beskrivning av frasen En skola för alla följt av en generell beskrivning av inkluderingsbegreppet. Sedan beskrivs olika aspekter av inkludering i matematikundervisningen, följt av en beskrivning av Singaporemodellen. Vidare beskrivs och diskuteras kulturella skillnader mellan Singapore och västvärlden. De som har deltagit i observationerna är tre skolklasser i årskurs 1-3. Resultatet visade att Singaporemodellen lägger stor vikt vid muntlig undervisning med stöd av konkreta och visuella representationer. Slutsatsen av studien  utifrån den undervisning som observerades är att Singaporemodellen är en modell att utgå ifrån vad gäller inkludering av alla elever i matematikundervisningen men att ytterligare lösningar utanför Singaporemodellens ram kan behövas för att tillgodose alla elevers behov. En annan slutsats är att lärarens förmåga att fånga elevernas intresse spelar stor roll för Singaporemodellen som inkluderande modell. / This study departs from the Singapore model's teaching method in a Swedish context in relation to the term “A school for all”, focusing on the inclusion of all students in mathematics education. The purpose of the study was to use video observations to examine the Singapore model's inclusive approach in practice based on the three concepts of inclusion: dynamic inclusion, content inclusion and participatory inclusion. The study departed from three research questions: What does the organisation of teaching look like from an inclusion perspective in mathematics lessons based on the Singapore model? How is the mathematical content represented and processed from an inclusion perspective in mathematics lessons based on the Singapore model? What does participation look like from an inclusion perspective in mathematics lessons based on the Singapore model? The study begins with an account of the term “A school for all”, followed by a general description of the concept of inclusion. This is followed by a description of various aspects of inclusion in mathematics education and a description of the Singapore model. Furthermore, cultural differences between Singapore and the western world are described and discussed. The observations included three school classes in grades 1-3. Based on the observations, the study found that the Singapore model places great importance in verbal teaching with the support of concrete and visual presentations. The study concludes that the Singapore model can be assumed from the inclusion of all students in mathematics education, but that further solutions outside the framework of the Singapore model may be needed in order to meet the needs of all students. Another conclusion is that the teacher's ability to capture students' interest plays a significant role for the Singapore model as an inclusive model.

Blockmodellen är en visuell problemlösningsstrategi som kommer från Singapore och som används för att lösa matematiska problemlösningsuppgifter. Modellen används i allt fler svenska skolor men trots det saknas svensk forskning inom området. Syftet med denna studie är att ge en bild av hur svenska mellanstadieelever, som är bekanta med Blockmodellen, använder den i problemlösning. Detta syfte besvaras med följande två forskningsfrågor: På vilka olika sätt använder elever i åk 5 Blockmodellen och vilka svårigheter framträder? På vilka olika sätt beskriver elever i åk 5 att Blockmodellen är till stöd för dem vid problemlösning? Studien genomförs genom att 36 elever i åk 5, som i skolans undervisning använder sig av Blockmodellen, gör ett skriftligt test med problemlösningsuppgifter och därefter intervjuas åtta av dessa elever individuellt. För att analysera materialet användes meningskategorisering som metod. Resultatet visar att de svårigheter som framträder är: svårigheter med att rita en modell, problem med översättning mellan modellen och beräkningar och att flera elever tror att de ska dividera med det totala antalet block för att räkna ut värdet av ett block. I studien framkommer det att elever beskriver att Blockmodellen hjälper dem att urskilja den viktiga informationen i textuppgiften och att de uppritade blocken hjälper dem att förstå problemet på ett bättre sätt. En slutsats som dragits av denna studie är att undervisningen behöver ge eleverna en djup förståelse för Blockmodellen för att de ska kunna använda den framgångsrikt i problemlösning. / The Bar Model is a visual problem-solving strategy that comes from Singapore and that is used to solve mathematical problem-solving tasks. The model is becoming more frequent in Swedish schools but despite this there is a lack of Swedish research in the area. The purpose of this study is to provide a picture of how Swedish intermediate school students, who are familiar with the Bar Model, use it in problem solving. This purpose is answered with the following two research questions: In what different ways do students in grade 5 use the Bar Model and what difficulties appear? In what different ways do students in grade 5 describe that the Bar Model is a support for them in problem solving? The study is conducted by having 36 students in grade 5, who use the Bar model in school teaching, conduct a written test with problem-solving tasks and then eight of these students are then interviewed individually. To analyze the material, sentence categorization was used as a method. The results show that the difficulties that emerge are: difficulties in drawing a model, problems with translation between the model and calculations and that several students think that they should divide by the total number of blocks to calculate the value of one block. The study shows that students describe that the Bar Model helps them to distinguish the important information in the text task and that the drawn blocks help them to understand the problem in a better way. A conclusion drawn from this study is that teaching needs to give students a deep understanding of the Bar Model for them to be able to use it successfully in problem solving.