Utgångspunkten för denna studie har varit Singaporemodellens undervisningssätt i en svensk kontext i förhållande till frasen En skola för alla med fokus på inkludering av alla elever i matematikundervisningen. Syftet med studien har varit att med hjälp videoobservationer undersöka Singaporemodellens inkluderande arbetssätt i praktisk verksamhet utifrån de tre inkluderingsbegreppen dynamisk inkludering, innehållsinkludering och deltagande inkludering. Studien har utgått från tre frågeställningar. Hur ser organisationen av undervisningen ut ur ett inkluderingsperspektiv i samband med matematiklektioner som utgår från Singaporemodellen? Hur representeras och bearbetas det matematiska innehållet ur ett inkluderingsperspektiv i samband med matematiklektioner som utgår från Singaporemodellen? Hur ser deltagandet ut ur ett inkluderingsperspektiv i samband med matematiklektioner som utgår från Singaporemodellen?  Studien inleds med en beskrivning av frasen En skola för alla följt av en generell beskrivning av inkluderingsbegreppet. Sedan beskrivs olika aspekter av inkludering i matematikundervisningen, följt av en beskrivning av Singaporemodellen. Vidare beskrivs och diskuteras kulturella skillnader mellan Singapore och västvärlden. De som har deltagit i observationerna är tre skolklasser i årskurs 1-3. Resultatet visade att Singaporemodellen lägger stor vikt vid muntlig undervisning med stöd av konkreta och visuella representationer. Slutsatsen av studien  utifrån den undervisning som observerades är att Singaporemodellen är en modell att utgå ifrån vad gäller inkludering av alla elever i matematikundervisningen men att ytterligare lösningar utanför Singaporemodellens ram kan behövas för att tillgodose alla elevers behov. En annan slutsats är att lärarens förmåga att fånga elevernas intresse spelar stor roll för Singaporemodellen som inkluderande modell. / This study departs from the Singapore model's teaching method in a Swedish context in relation to the term “A school for all”, focusing on the inclusion of all students in mathematics education. The purpose of the study was to use video observations to examine the Singapore model's inclusive approach in practice based on the three concepts of inclusion: dynamic inclusion, content inclusion and participatory inclusion. The study departed from three research questions: What does the organisation of teaching look like from an inclusion perspective in mathematics lessons based on the Singapore model? How is the mathematical content represented and processed from an inclusion perspective in mathematics lessons based on the Singapore model? What does participation look like from an inclusion perspective in mathematics lessons based on the Singapore model? The study begins with an account of the term “A school for all”, followed by a general description of the concept of inclusion. This is followed by a description of various aspects of inclusion in mathematics education and a description of the Singapore model. Furthermore, cultural differences between Singapore and the western world are described and discussed. The observations included three school classes in grades 1-3. Based on the observations, the study found that the Singapore model places great importance in verbal teaching with the support of concrete and visual presentations. The study concludes that the Singapore model can be assumed from the inclusion of all students in mathematics education, but that further solutions outside the framework of the Singapore model may be needed in order to meet the needs of all students. Another conclusion is that the teacher's ability to capture students' interest plays a significant role for the Singapore model as an inclusive model.

Blockmodellen är en visuell problemlösningsstrategi som kommer från Singapore och som används för att lösa matematiska problemlösningsuppgifter. Modellen används i allt fler svenska skolor men trots det saknas svensk forskning inom området. Syftet med denna studie är att ge en bild av hur svenska mellanstadieelever, som är bekanta med Blockmodellen, använder den i problemlösning. Detta syfte besvaras med följande två forskningsfrågor: På vilka olika sätt använder elever i åk 5 Blockmodellen och vilka svårigheter framträder? På vilka olika sätt beskriver elever i åk 5 att Blockmodellen är till stöd för dem vid problemlösning? Studien genomförs genom att 36 elever i åk 5, som i skolans undervisning använder sig av Blockmodellen, gör ett skriftligt test med problemlösningsuppgifter och därefter intervjuas åtta av dessa elever individuellt. För att analysera materialet användes meningskategorisering som metod. Resultatet visar att de svårigheter som framträder är: svårigheter med att rita en modell, problem med översättning mellan modellen och beräkningar och att flera elever tror att de ska dividera med det totala antalet block för att räkna ut värdet av ett block. I studien framkommer det att elever beskriver att Blockmodellen hjälper dem att urskilja den viktiga informationen i textuppgiften och att de uppritade blocken hjälper dem att förstå problemet på ett bättre sätt. En slutsats som dragits av denna studie är att undervisningen behöver ge eleverna en djup förståelse för Blockmodellen för att de ska kunna använda den framgångsrikt i problemlösning. / The Bar Model is a visual problem-solving strategy that comes from Singapore and that is used to solve mathematical problem-solving tasks. The model is becoming more frequent in Swedish schools but despite this there is a lack of Swedish research in the area. The purpose of this study is to provide a picture of how Swedish intermediate school students, who are familiar with the Bar Model, use it in problem solving. This purpose is answered with the following two research questions: In what different ways do students in grade 5 use the Bar Model and what difficulties appear? In what different ways do students in grade 5 describe that the Bar Model is a support for them in problem solving? The study is conducted by having 36 students in grade 5, who use the Bar model in school teaching, conduct a written test with problem-solving tasks and then eight of these students are then interviewed individually. To analyze the material, sentence categorization was used as a method. The results show that the difficulties that emerge are: difficulties in drawing a model, problems with translation between the model and calculations and that several students think that they should divide by the total number of blocks to calculate the value of one block. The study shows that students describe that the Bar Model helps them to distinguish the important information in the text task and that the drawn blocks help them to understand the problem in a better way. A conclusion drawn from this study is that teaching needs to give students a deep understanding of the Bar Model for them to be able to use it successfully in problem solving.

En utgångspunkt för denna studie har varit att flera svenska elever har svårigheter att lösa matematiska textuppgifter. I ett försök att utveckla elevers förmågor att lösa matematiska textuppgifter har Singaporemetoden blivit allt mer populär. I Singaporemetoden används blockmodellen för att visualisera textuppgifter. Syftet med följande uppsats är att, utifrån ett sociokulturellt perspektiv, synliggöra hur fem lärare uppfattar att blockmodellen kan stötta elever i att utveckla problemlösningsförmågan när de löser textuppgifter. Uppsatsen syftar även till att synliggöra vilka erfarenheter lärarna har av att arbeta med blockmodellen i matematikundervisningen för årskurserna 1–6. Studien utgår från en kvalitativ metod där syftet besvaras genom fem enskilda semistrukturerade intervjuer med grundlärare som undervisar utifrån blockmodellen i matematikämnet. Studien har utgångspunkt i Vygotskijs sociokulturella teori och har inspirerats av en tematisk metodanalys. Resultatet visar att lärare uppfattar att det finns såväl fördelar som nackdelar med att använda blockmodellen i matematikundervisningen. Lärarna uppfattar att blockmodellen främst är stöttande genom att modellen strukturerar textuppgifter och stödjer elever och lärare att ta sig an textuppgifter. Med stöd av blockmodellen visualiseras dessutom matematiska områden och elever ges möjlighet att utveckla matematisk förståelse. Modellen kan även hjälpa lärare att skapa samtalssituationer för att låta elever utvecklas i den proximala utvecklingszonen. I samtalen får elever möjlighet att utveckla problemlösnings-, begrepps-, resonemangs- och kommunikationsförmåga. Resultatet visar även att främsta utmaningen är att modellen innehåller många steg som kräver att rita och skriva vilket inte passar för alla elever. Blockmodellen ger dessutom upphov till utmaningar när det gäller att differentiera undervisningen, eftersom arbetet oftast sker gemensamt med uppgifter på en specifik svårighetsgrad. Slutsatsen är att blockmodellen kan stötta elever i att utveckla problemlösningsförmågan i textuppgifter i kombination med lärarens kompetens. / The premise for this study has been that swedish upper primary- and lower secondary pupils have been shown to have difficulties in solving textual tasks in mathematics. In an attempt to develop pupils’ abilities in solving these textual tasks, the Singapore model has become increasingly popular. The Singapore model utilizes what is known as the bar model, which is used to visualize the text within these tasks. The purpose of this study is to highlight how five teachers perceive that the bar model can support pupils in developing problem-solving skills in textual tasks, from a socio-cultural perspective. The study also aims to highlight the experiences the teachers have gained from working with the bar model in mathematics teaching for grades 1-6. The study's purpose has been answered through five individual, qualitative and semi-structured interviews, with primary teachers who teach mathematics with the support of the the bar model. The study uses Vygotskij’s sociocultural theory and has been further inspired by a thematic method analysis to present and understand the results. The results show that teachers perceive both advantages and disadvantages in using the bar model in mathematics teaching. The teachers expressed that the bar model is primarily supportive in that the model structures textual tasks and supports pupils and teachers when approaching textual tasks. With the support of the bar model, abstract areas are also visualized and the pupils gain an increased mathematical understanding. The model can also contribute to creating conversational situations in order for pupils to develop in regards to the proximal development zone. In these conversations, pupils are given the opportunity to develop problem-solving, conceptual, reasoning and communicational skills. The results also show that the main challenge is that the model contains many elements that require drawing and writing, which are not suitable for all pupils. The bar model also gives rise to challenges in regard to differentiating the teaching, since the work usually takes place jointly with tasks at a specific degree of difficulty. The conclusion is that the bar model can support pupils in developing problem-solving skills in textual tasks in combination with teacher competence.

Denna studie utgår från en tes om framgångsrik undervisning som baseras på Hatties m.fl. (2017) och Grevholms (2012) forskning. Uppsatsen är en jämförande studie som utgår från tre undervisningsmodeller i matematik, traditionell undervisningsmodell, montessorimodellen och singaporemodellen. Fokus är på matematikundervisning i årskurs 1-3, svensk skola. Studien omfattar dels en mindre litteraturstudie, dels en intervjustudie med tre lärare som arbetar enligt de tre modellerna. Jag utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, undervisning och kunskap. Analyserna baseras på en riktad kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar på för och nackdelar med de tre undervisningsmodellerna och hur väl de uppfyller kraven enligt tesen för en framgångsrik undervisning. I resultatet tydliggörs genom lärarnas utsagor problematiken med de olika undervisningsmodellerna. / The proposal in this study define successful teaching from Hattie et al. (2017) and Grevholm (2012) research results. This is a comparative study with three teaching models in mathematics, Traditional model, Montessori model and Singapore model. The focus is on mathematics teaching in primary school, in Sweden.  The study embrace a minor literature study and an interview study with three teachers, who work according the three models in their teaching. I use a socio-cultural perspective on learning, teaching and knowledge. A directed qualitative content analyze is used to analyze both the literature and the interviews.  The results show the pros and cons of the three teaching models, according to the requirements of the proposed ideas of successful teaching. The results of the teachers´ statements clarify and problematize the differences between the three educational models in practice.