I denna kunskapsöversikt presenterar vi resultat från internationell forskning om den matematikundervisning som har sitt ursprung i Singapores skolsystem. Vårt syfte är främst att vinna kunskap om de specifika metoder som används i undervisningen men vi har även som målsättning att kartlägga eventuella vetenskapliga belägg för Singaporemetodikens fördelar. Dessutom har vi granskat den forskningsmetodik som man använt och vi diskuterar även alternativa förklaringar till Singapores framgångar i TIMSS. För att uppnå syftet i vår kunskapsöversikt valdes följande frågeställningar: Vilken effekt har implementeringen av Singaporemetodiken på elevernas matematikprestationer, enligt de kartlagda studierna? Vilka metoder anses vara effektiva vid matematisk problemlösning, enligt de vetenskapliga studier vi kartlagt? I resultatdelen har vi sammanställt studiernas individuella resultat i två underrubriker. I första resultatdelen presenteras resultatet som besvarar vår första frågeställning där det redovisas att tre av fyra studiers resultat påvisade positiva effekter efter implementeringen av Math in Focus (MIF). I andra resultatdelen presenteras resultatet som besvarar vår andra frågeställning där resultaten visade att flertalet metoder som undersökts i samband med matematisk problemlösning bidrog till positiva effekter för elevernas matematikprestationer.

Blockmodellen är en metod som används i matematikundervisning för att utveckla elevers matematiska kompetens. Den är en del av Singaporemetoden som togs fram i Singapore på 1980-talet. Till följd av blockmodellens framgång har den fått en stor spridning internationellt och används även i den svenska skolan. Blockmodellen består av ritade rektangulära block som kan användas som ett stöd inom flera matematiska områden. Det är en visuell metod som hjälper eleverna att lättare se vad som finns, vad som saknas och vad som söks i olika typer av matematiska problem och textuppgifter. Den här litteraturstudien kommer undersöka hur blockmodellen används i matematikundervisningen, samt vilka utmaningar som finns förknippade med den. Syftet med denna studie är att beskriva vad matematikdidaktiska studier säger om vad som krävs av läraren för att blockmodellen ska bli användbar i matematikundervisningen i grundskolan. Materialet som undersökts är elva internationella vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att blockmodellen generellt är en effektiv metod att använda i undervisningen, men att det finns flertalet utmaningar kring den, som exempelvis att rita blocken korrekt.

En utgångspunkt för denna studie har varit att flera svenska elever har svårigheter att lösa matematiska textuppgifter. I ett försök att utveckla elevers förmågor att lösa matematiska textuppgifter har Singaporemetoden blivit allt mer populär. I Singaporemetoden används blockmodellen för att visualisera textuppgifter. Syftet med följande uppsats är att, utifrån ett sociokulturellt perspektiv, synliggöra hur fem lärare uppfattar att blockmodellen kan stötta elever i att utveckla problemlösningsförmågan när de löser textuppgifter. Uppsatsen syftar även till att synliggöra vilka erfarenheter lärarna har av att arbeta med blockmodellen i matematikundervisningen för årskurserna 1–6. Studien utgår från en kvalitativ metod där syftet besvaras genom fem enskilda semistrukturerade intervjuer med grundlärare som undervisar utifrån blockmodellen i matematikämnet. Studien har utgångspunkt i Vygotskijs sociokulturella teori och har inspirerats av en tematisk metodanalys. Resultatet visar att lärare uppfattar att det finns såväl fördelar som nackdelar med att använda blockmodellen i matematikundervisningen. Lärarna uppfattar att blockmodellen främst är stöttande genom att modellen strukturerar textuppgifter och stödjer elever och lärare att ta sig an textuppgifter. Med stöd av blockmodellen visualiseras dessutom matematiska områden och elever ges möjlighet att utveckla matematisk förståelse. Modellen kan även hjälpa lärare att skapa samtalssituationer för att låta elever utvecklas i den proximala utvecklingszonen. I samtalen får elever möjlighet att utveckla problemlösnings-, begrepps-, resonemangs- och kommunikationsförmåga. Resultatet visar även att främsta utmaningen är att modellen innehåller många steg som kräver att rita och skriva vilket inte passar för alla elever. Blockmodellen ger dessutom upphov till utmaningar när det gäller att differentiera undervisningen, eftersom arbetet oftast sker gemensamt med uppgifter på en specifik svårighetsgrad. Slutsatsen är att blockmodellen kan stötta elever i att utveckla problemlösningsförmågan i textuppgifter i kombination med lärarens kompetens. / The premise for this study has been that swedish upper primary- and lower secondary pupils have been shown to have difficulties in solving textual tasks in mathematics. In an attempt to develop pupils’ abilities in solving these textual tasks, the Singapore model has become increasingly popular. The Singapore model utilizes what is known as the bar model, which is used to visualize the text within these tasks. The purpose of this study is to highlight how five teachers perceive that the bar model can support pupils in developing problem-solving skills in textual tasks, from a socio-cultural perspective. The study also aims to highlight the experiences the teachers have gained from working with the bar model in mathematics teaching for grades 1-6. The study's purpose has been answered through five individual, qualitative and semi-structured interviews, with primary teachers who teach mathematics with the support of the the bar model. The study uses Vygotskij’s sociocultural theory and has been further inspired by a thematic method analysis to present and understand the results. The results show that teachers perceive both advantages and disadvantages in using the bar model in mathematics teaching. The teachers expressed that the bar model is primarily supportive in that the model structures textual tasks and supports pupils and teachers when approaching textual tasks. With the support of the bar model, abstract areas are also visualized and the pupils gain an increased mathematical understanding. The model can also contribute to creating conversational situations in order for pupils to develop in regards to the proximal development zone. In these conversations, pupils are given the opportunity to develop problem-solving, conceptual, reasoning and communicational skills. The results also show that the main challenge is that the model contains many elements that require drawing and writing, which are not suitable for all pupils. The bar model also gives rise to challenges in regard to differentiating the teaching, since the work usually takes place jointly with tasks at a specific degree of difficulty. The conclusion is that the bar model can support pupils in developing problem-solving skills in textual tasks in combination with teacher competence.