Global forskning visar på att 60 procent av världens ekosystemtjänster i dagslget försämras, 2,6miljarder människor i världen saknar förbättrad sanitet, 2 miljarder människor är undernärda och 800miljoner människor saknar säkert dricksvatten. Allt detta är direkt har en direkt koppling tillvattensäkerhet.Sverige är ett av de länder med en av de mest långtgående standarderna för avloppsvatten i världen.Avloppsreningsverk infördes så tidigt som på 1930-talet. Det finns omkring 700 000 enskilda avlopp iSverige som är anslutna till en vattentoalett, men inte till något kommunalt reningsverk. Ungefär 26 %av dessa avloppsanläggningar använder endast någon slags slamavskiljning som behandlingsmetod,något som inte uppfyller lagkraven.Syftet med denna studie är få en grundlig bild av begreppet enskilt avlopp, och målet är att undersökavilka tekniker och vilken lagstiftning som finns gällande ämnet, för att likställa den informationen medtillståndsärenden från Östersunds kommun.Enskilda avlopp anses vara miljöfarliga verksamheter, av den orsaken att avloppsvatten kan bestå avsmittämnen, som virus och bakterier, och skadliga kemikalier. Därför måste man ansöka om tillstånd,eller anmäla enskilda avlopp till miljö- och samhällsnämnden på kommunen.I Sverige saknas bestämda lagar som reglerar enskilda avlopp. Däremot finns det flera regler somberör området. Lagen fastställer alltså inte några specifika krav gällande vilken teknik som skaanvändas för att rena avloppsvatten, eller hur bra reningen ska vara, utan snarare att det ska behandlaspå ett sådant sätt att det ger skydd till miljön och människors hälsa, och därtill även hushåller mednaturresurser. Hur hårda kraven är beror bland annat på hur känslig närmiljön är, samt antaletnärliggande avloppsanläggningar.Rapporten visar att den teknik som tycks vara den vanligast förekommande i Östersunds kommun ärinfiltration, utifrån det faktum att majoriteten av de valda tillståndsansökningarna i kommunen gällerden tekniken. / Global research shows that 60 percent of the world's ecosystem services are currently deteriorating,2.6 billion people in the world lack improved sanitation, 2 billion people are malnourished and 800million people lack safe drinking water. All of this is directly related to water safety.Sweden is one of the countries with one of the most far-reaching standards for wastewater in theworld. Sewage treatment plants were introduced as early as the 1930s. There are about 700,000individual sewers in Sweden that are connected to a water toilet, but not to a municipal treatmentplant. Approximately 26% of these sewage treatment plants use only some kind of sludge separationas a treatment method, something that does not meet the legal requirements.The purpose of this study is to get a thorough picture of the concept of individual sewers, and the goalis to investigate what techniques and what legislation exists regarding the subject, to equate thatinformation with permit applications from Östersund municipality.Individual sewages are considered to be an environmentally hazardous activity, for the reason thatwastewater can consist of infectious substances, such as viruses and bacteria, and harmful chemicals.Therefore, you must apply for a permit, or report individual sewers to the environment and communitycommittee at the municipality.In Sweden, there are no specific laws that regulate individual sewers. However, there are several rulesthat affect the area. The law thus does not lay down any specific requirements regarding whattechnology should be used to purify wastewater, or how good the treatment should be, but rather that itshould be treated in such a way that it provides protection for the environment and human health, andin addition also housekeepers natural resources. How strict the requirements are depends, among otherthings, on how sensitive the local environment is, as well as the number of nearby sewage plants.The report shows that the technology that seems to be the most common in Östersund municipality isinfiltration, based on the fact that all of the majority of the applications in the municipality apply tothat technology. / <p>2021-06-04</p>

<p>This study is a comparison of Swedish and Danish legislation on recycling of MSWI (Municipal Solid Waste Incineration) residues for construction purposes. The aim has been to look for differences and figure out whether these could be a reason for the minor use of MSWI ashes in Sweden compared to Denmark. To do this, text analysis has been performed on Swedish and Danish environmental legislation with focus on recycling of incineration ashes for constructions. </p><p>In Denmark, use of incineration ashes was very common and large amounts were recycled during the 1980’s and 1990’s. The new legislation, more similar to the Swedish in terms of an increased need for assessments along with tightened limits for hazardous substances, has diminished the use. </p><p>This shows that changes in Danish legislation towards the Swedish complicate the use of incineration ashes. Thereby the minor use of ashes from MSWI in Sweden could, at least partially, be explained by differences in Danish and Swedish legislation.</p>

Naturreservat är en form av områdesskydd som kan användas för att ge värdefulla naturområden ett långsiktigt skydd. När ett naturreservat bildas är tanken att det ska finnas kvar mycket länge och att upphäva ett reservat kräver väldigt starka skäl. Naturreservat är den vanligaste formen av naturskydd i Sverige. Antalet reservat och den totala skyddade ytan har stigit mycket under de senaste årtiondena och anledningen till detta är att man inom miljö- och naturvårdspolitiken har satt upp tydliga mål som ska uppfyllas samt att lagstiftningen som finns är praktiskt tillämpbar. Att bilda ett naturreservat är en process med många steg. Syftet med denna uppsats är att utreda denna bildandeprocess, och jämföra tillvägagångssättet hos kommunerna och hos länsstyrelsen. Denna jämförelse begränsar sig till Stockholms län och reservat som vunnit laga kraft under de senaste tre åren. I undersökningen har skillnader i reservatens storlek, utformning, syften samt tidsåtgång noterats. De kommunala reservaten som ingår i undersökningen är större än länsstyrelsens. De kommunala reservaten är också mer spridda i sin utformning och har flikigare gränser. Tidsåtgången för en bildandeprocess varierar, naturreservaten som har bildats under de senaste tre åren i Stockholms län har tagit från drygt 1 år till 18,5 år att bilda. För de reservat som ingår i undersökningen har länsstyrelsens reservat i genomsnitt tagit längre tid att bilda än vad kommunernas reservat har tagit. Naturreservat kan bildas på fastigheter som ägs av andra än staten, då kan värdering och förhandling om marken bli ett tidskrävande moment. Tidsåtgången kan därför påverkas kraftigt av vem som äger marken som man ska bilda naturreservat på. En annan faktor för tiden det tar att bilda ett reservat är resursbrist, detta har framgått tydligast för reservaten bildade av länsstyrelsen där flera av reservatsärendena legat vilande under någon period på grund av personalbrist. / Establishing nature reserves is a long-term way of protecting valuable environments. A nature reserve is meant to last for a very long time and revoking one takes strong and valid reasons. Nature reserves are the most occurring type of nature protection in Sweden. The amount of reserves and the areal of protected estates have been increasing for the latest decades, due to clear goals and programs from the political field and a practically applicable legislature. The creating of a nature reserve is a multistep procedure. The purpose with this thesis is to investigate this procedure and to compare the method used by the municipalities and by the County Administrative Board. This comparison is limited to reserves that have won legal force during the past three years. In the comparison we have seen differences in the reserves size, shape, purposes and timescale. The nature reserves constituted by municipalities are larger than those created by the County Administrative Board. They are also more fragmented and uneven when it comes to shape and boundaries. The time that passes during the process can vary, for example the reserves in our review have taken from just over 1 year to 18.5 years to finish. The average timespan for the making of the nature reserves has been larger in the County Administrative Boards reserves than in the municipalities’. Nature reserves can be constituted on estates owned by others than the Government. When that is the case, valuing the property and negotiating with the owner may take a lot of time. The timescale can thus be largely influenced by who owns the land that is to be protected. Another factor of the timescale is lack of assets. This is most clear with the County Administrative Board, where several matters have been resting some time during the procedure, due to shortage of human resources.

This study is a comparison of Swedish and Danish legislation on recycling of MSWI (Municipal Solid Waste Incineration) residues for construction purposes. The aim has been to look for differences and figure out whether these could be a reason for the minor use of MSWI ashes in Sweden compared to Denmark. To do this, text analysis has been performed on Swedish and Danish environmental legislation with focus on recycling of incineration ashes for constructions. In Denmark, use of incineration ashes was very common and large amounts were recycled during the 1980’s and 1990’s. The new legislation, more similar to the Swedish in terms of an increased need for assessments along with tightened limits for hazardous substances, has diminished the use. This shows that changes in Danish legislation towards the Swedish complicate the use of incineration ashes. Thereby the minor use of ashes from MSWI in Sweden could, at least partially, be explained by differences in Danish and Swedish legislation.

Urbanisering och klimatförändringar i form av intensivare nederbörd är idag tvåproblemområden som båda påverkar hur samhället hanterar dagvatten, särskilt när dekombineras. Syftet med denna uppsats är därmed att undersöka hur dessa aspekter påverkar dagvattenhanteringen och vad som händer när det går fel vid planering och byggnation. Utöver det är målet att försöka identifiera områden som riskerar översvämmas på grund av detta. Till hjälp har en litteraturstudie gjorts samt platsbesök, intervjuer och analysering av flertalet kartor. Arbetet handlar om och utgår från Gustavslund, ett område i Vallentuna kommun. Här har det kommit fram att vid byggnation har dagvattnet inte hanterats korrekt och lett till översvämningar på äldre fastigheter. Dagvattensystemet och dess utloppspunkter är i grunden det störstaproblemet. Det beror delvis på felaktig planering från början i samband med lösningar som inte fungerat, men även dåligt ansvarstagande från kommunens sida. Vid planeringen utgicks det från att vardera fastighet skulle ta hand om vattnet själva med hjälp av lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), men detta har inte genomförts. Dagvattnet leds till ett fåtal fastigheter där det i dagsläget har svårt att föras vidare. Detta är på grund av klena trummor under närliggande väg som lutar fel samt ett pumpsystem och diken med dålig kapacitet. Även ledningar, både privata och gemensamma, med dålig prestanda bidrar till problematiken. Baserat påGustavslund kan ett par slutsatser dras i ett försök att identifiera liknande riskområden.Indikationer kan innebära bland annat att privata ledningar finns som inte kan hantera mängden vatten eller att stora höjdskillnader förekommer och leder till naturliga vattensamlingar ibostadsområden. Förhoppningarna med denna rapport är att snabbare hitta problemområden och åtgärda dessa innan problem med översvämningar uppstår. / Urbanization and climate change in the shape of more intense rainfall are today two problematic areas that both affect how society handles stormwater, especially when they are combined. The purpose of this essay is to examine how these two aspects contribute to stormwatermanagement and what happens when it goes poorly when planning and building. On top of that the goal is to identify areas that risk flooding because of this. To help with this a literature study has been done as well as a site visit, interviews and analysis of several maps. This study isabout and based upon Gustavslund, an area within Vallentuna municipality. It’s been known that the stormwater treatment when building here has not been done correctly which has led tofloodings at older properties. The system for run-off water and its outlet points is mainly the biggest problem. This is partly due to poor planning in combination with solutions that did not work, but also bad responsibility taking from the municipality. When planning it was assumedthat each household was to handle the run-off water on their own, but this has not been done. The water ends up on a few properties where it can barely keep going. This is because of feeble road drums turned the wrong way but also a pump system and ditches with low capacity. Also pipelines, both private and communal, with poor dimensions contribute to the problem. Based on Gustavslund, a few conclusions can be drawn to try and identify similar areas at risk.Indications can for instance involve private pipes that cannot handle the amount of water or big height differences in the terrain that leads to places where water gathers naturally in residential areas. Hopefully this report will help find these problematic areas faster and remedy thesebefore problems with flooding occur.