Frågan om det finns något sätt att förutsäga hög arbetsprestation hos individer är på många sätt relevant i organisationssammanhang. Tidigare forskning har visat att personlighet och arbetsengagemang relaterar till prestation, för vad är det egentligen som bidrar till hög individuell arbetsprestation? Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av en enkätundersökning undersöka vilken roll personlighet och arbetsengagemang spelar för individuell arbetsprestation. Studiens hypoteser handlade om vilken prediktor, arbetsengagemang eller ett specifikt personlighetsdrag som kunde förklara mest av variationen i individuell arbetsprestation. En kvantitativ studie genomfördes med hjälp av en webbaserad enkätundersökning som baserades på mätinstrument för individuell arbetsprestation (Individual Work Performance Questionnaire), arbetsengagemang (Utrecht Work Engagement Scale) samt personlighet (Mini International Personality Item Pool-6). Kriterierna för att få delta var att vara över 18 år samt besitta en arbetslivserfarenhet över 6 månader. Studiens deltagande uppgick till 162 personer (ålder: M = 35.8, SD = 14.5). Resultaten från regressionsanalysen överensstämde med studiens hypoteser där arbetsengagemang var den överlag starkaste prediktorn för att kunna förutsäga individuell arbetsprestation. Av personlighetsdragen hade conscientiousness störst samband för uppgiftsbaserad prestation samt kontextuell prestation, medan neuroticism hade störst samband för kontraproduktivt arbetsbeteende. Studiens slutsats var att det mest effektiva sättet att mäta individuell arbetsprestation på var genom mätinstrumentet Utrecht Work Engagement Scale (UWES-9) som mäter arbetsengagemang. / The question of whether there is a way of forecasting high individual work performance is in many ways relevant in organizational contexts. Previous research has shown that personality and work engagement relate to work performance but what part exactly is it that contributes to high individual work performance? The purpose of this paper was to conduct a survey to investigate the relevance between personality and work engagement variables and their correlation to individual work performance. The hypotheses of the study concerned which predictor, work engagement or a specific personality trait could explain most of the variation in individual work performance. A quantitative study was conducted using a web-based survey based on measuring instruments for individual work performance (Individual Work Performance Questionnaire), work engagement (Utrecht Work Engagement Scale) and personality (Mini International Personality Item Pool-6). To participate you had to be over the age of 18 and exceeded 6 months of work experience. 162 participants were involved in this study (M = 35.8, SD = 14.5). The results show that work engagement was the strongest predictor to forecast high individual work performance. In regard to task-based and contextual performance the results show a correlation with the personality trait conscientiousness, while counterproductive work behaviour had a strong correlation with neuroticism. The study shows that the most effective way to estimate individual work performance was through Utrecht Work Engagement Scale (UWES-9), which measures work engagement.

Bakgrund. Forskning har visat att personlighetsdimensionerna Honesty-humility från HEXACO samt Agreeableness från Big Five är viktiga indikatorer på oönskat beteende på arbetsplatsen. Det finns mycket forskning kring Honesty-humility respektive Agreeableness, dock är sambandet mellan dessa två personlighetsdimensioner, så vitt vi vet, sparsamt utforskat. Syftet med denna studie var att undersöka hur sambandet mellan Honesty-humility och Agreeableness ser ut. Material och metod. Enkäten Riks-SOM från 2018 användes för att studera sambandet mellan Honesty-humility och Agreeableness. 3500 personer i åldersspannet 16-85 blev slumpmässigt utvalda ur registret för totalbefolkningen. Multipel regressionsanalys med 5000 bootstrapiterationer användes för att studera sambandet under kontroll för bakgrundsvariabler, med ett underlag om 1635 personer. Resultat och slutsats. Studien visade på ett positivt samband mellan Honesty-humility och Agreeableness även efter att sambandet kontrollerats för ålder, kön och utbildning. / Background. Research has shown that the personality dimensions Honesty-humility from HEXACO and Agreeableness from the Big Five are important indicators of Counterproductive workplace behavior (CWB). There is a lot of research on Honesty-humility and Agreeableness, however, as far as we know the relationship between these two personality dimensions is sparsely explored. The purpose of this study was to research the relationship between Honesty-humility and Agreeableness. Material and method. The Riks-SOM survey from 2018 was used to study the relationship between Honesty-humility and Agreeableness. 3500 people between the ages of 16-85 were randomly selected from the register for the total population. Multiple regression analysis with 5000 bootstrap iterations was used to study the relationship while controlling for background variables, with a sample of 1635 subjects. Result and conclusions. The study showed a positive relationship between Honesty-humility and Agreeableness even after controlling for age, sex, and education.

Titel: Leder du dina medarbetare på bästa sätt? En kvantitativ undersökning av föredragen ledarskapsstil baserat på personlighet hos medarbetaren. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Ludvig Friman och Wilma Söderberg Handledare: Lars-Johan Åge Datum: Juni 2023 Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka medarbetares föredragna ledarskapsstil utifrån CPE-modellen relaterat till personlighetsdrag utifrån The Big Five. Metod: Studien bygger på en kvantitativ forskningsmetodologi med ett deduktivt tillvägagångssätt. Med teorin kring det identifierade forskningsgapet som bakgrund kunde hypoteser produceras. Dessa hypoteser testades mot det empiriska materialet som samlats in genom en enkätundersökning. Genom en analys av det empiriska materialet lyckades lösningar till problemformuleringen utvecklas. Resultat & slutsats: Resultatet visar på flera korrelationer mellan föredragen ledarskapsstil och medarbetarens personlighet. Några av korrelationerna är i enlighet med hypoteserna men andra korrelationer visar på motsägande eller ej förutsedda samband. Därmed kan studien presentera en slutsats som bygger på en kumulativ grund och empiriska resultat. Examensarbetets bidrag: Studiens bidrag, är att ge en ökad förståelse och kunskap till vilken slags ledarskapsstil som föredras av svenska fastighetsmäklare i Stockholms kommun. Målet är att förbättra ledarskapet inom mäklarbranschen och minska personalomsättningen. Då ledarskap är en av anledningarna till att mäklare slutar (Högskolan i Gävle, 2020) ses denna undersökning som en viktig pusselbit för att förbättra ledarskapet inom branschen. Förslag till fortsatt forskning: Ett av våra förslag till vidare forskning är bland annat att det vore intressant att replikera föreliggande studie och göra den generaliserbar och utföra studien på alla registrerade fastighetsmäklare i hela Sverige. Sedan jämförs båda studiernas resultat. Vidare vore det intressant att utföra en kvalitativ undersökning med samma syfte som föreliggande studie. Nyckelord: Föredraget ledarskap, Ledarskapsstil, CPE-modellen, Personlighetsdrag, The Big Five. / Title: Do you lead your team in the best way? A quantitative study on preferred leadership and personality among employees. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Authors: Ludvig Friman and Wilma Söderberg Supervisor: Lars-Johan Åge Date: June 2023 Aim: The purpose of the present study is to investigate employees' preferred leadership style based on the model CPE related to personality traits based on The Big Five. Method: The study is based on a quantitative research methodology with a deductive approach. With the theory surrounding the identified research gap as a background, hypotheses could be produced. These hypotheses were tested against the empirical material collected through a questionnaire survey. Through an analysis of the empirical material, solutions to the theoretical problem were successfully developed. Result & conclusion: The results show several correlations between preferred leadership style and the employee's personality. Some of the correlations are in accordance with the hypotheses, but other correlations show contradictory or unanticipated relationships. Thus, the study can present a conclusion based on a cumulative basis and empirical results. Contribution of the thesis: This study's contribution is to provide an increased understanding and knowledge of what kind of leadership style is preferred by Swedish real estate agents in Stockholm municipality. The goal is to improve leadership within the brokerage industry and reduce staff turnover. Since leadership is one of the reasons why brokers quit (Högskolan i Gävle, 2020), this survey is seen as an important piece of the puzzle to improve leadership within the industry. Suggestions for future research: One of our suggestions for further research is, among other things, that it would be interesting to replicate the current study and make it generalizable and carry out the study on all registered real estate agents throughout Sweden. Then compare the results of both studies. Furthermore, it would be interesting to carry out a qualitative investigation with the same aim as the present study. Key words: Preferred leadership, Leadership style, CPE-model, Personality traits, The Big Five.

I denna studie kommer jag gå igenom hur man kan gå till väga för att förmedla personlighet till icke-levande objekt genom 3D-animation. Syftet med studien är att få en bättre förståelse för animation, samt hur man kan få icke-levande objekt att kännas mer levande genom att ge dem personlighet som förmedlas genom 3D-animation. Studien ska ses som ett första steg för de som är intresserade inom animation och vill lära sig mer om hur man kan förmedla personligheter till olika karaktärer genom animation. Sättet som jag har valt att utföra denna undersökning är att gestalta en kortfilm där karaktären man följer är en mjölpåse som försöker överkomma sin rädsla för höjder med hjälp av sin vän som hejar på. Det jag hoppas på att åstadkomma med min undersökning är att uppmuntra personer som är intresserade inom animation, men som inte har någon grund i ämnet, till att ta första steget och börja animera. Det finns mycket till animation och att ha en bättre förståelse för personligheter i animation underlättar. Personligheter i karaktärer är en viktig del inom spelbranschen samt filmbranschen. Utan personligheter blir det svårt för användarna att bli investerade i det man vill försöka förmedla. Resultatet kommer gå djupare in på hur man kan förmedla personlighet genom känslor, samt om en intervju med en animerare för att få inblick i spelbranschen. / In this article, I will go through how to go about conveying personality to non-living objects using 3D-animation. The purpose of the article is to get a better understanding of animation and to make 3D-objects feel alive by giving them a personality conveyed by animation. This article should be seen as a first step for those who are interested in animation and want to learn more about how to convey personalities to different characters through animation. The way I have chosen to go with this study is to make a short film where the character you follow is a flour bag who tries to overcome his fear of heights with the help of his friend who cheers for him. What I hope with my research is to encourage people who are interested in animation, but who have no basis in the subject or do not dare to take the first step, to make their first animation. Personalities in characters are an important part of the gaming industry and the film industry. Without personalities, it will be difficult for users to be invested in what is conveyed. The result will go deeper into how to convey personality through emotions as well about an interview with an animator to get insight in the gaming industry.

When looking for a future partner, both attractiveness and personality play a part. The purpose of this study was to expand previous findings and investigate the difference between face and body choice and the ratings of body parts importance depending on if a person is considering a long- or short-term relationship. The similarity between self and an ideal partner’s extraversion, agreeableness and conscientiousness personality traits was also investigated. An additional question researched associations between the choice of body part for women and men and the two types of relationship (short- and long-term). The method was an online survey in two versions: one which asked questions about participant considering a long- and the other short- term relationship. Seventy-seven university students took a part and were randomly assigned to one of the two surveys. After exclusion of three participants, 38 participants were included in the long-term group (18 women and 20 men, mean age 22.66) and 36 in the short-term survey (17 women and 19 men, mean age 21.86). The results revealed that although face was more frequently chosen than body overall there was no significant association between choice of body part and relationship type. This association was not significant either for males or females when gender was analyzed separately. In addition, individuals rated face higher than body in both the long- and short-term relationship groups, and the ratings of face and body did not differ between the two groups. For the long-term relationships, positive and significant correlations between self and ideal partner personality were found for the three traits (agreeableness, extraversion, and conscientiousness), suggesting a similarity between a person and their ideal partner’s personality for these factors. For the short-term the traits agreeableness and conscientiousness were positive and significantly correlated between self and ideal personality, while extraversion was positive, but it did not reach statistical significance. The traits that survived correction for multiple comparisons in this study were long- and short-term agreeableness and long-term extraversion. In sum, the choice of face or body did not depend on the relationship considered (long- or short- term partner). The personality traits between self and ideal partner were similar and significant besides short-term extraversion. / När man letar efter sin framtida partner spelar både attraktion och personlighet roll. Syftet med denna studie var att utöka tidigare forskning och undersöka skillnaden mellan ansikts- och kroppsval samt hur stor betydelse olika kroppsdelar har beroende på om en person överväger en lång- eller kortvarig relation. Likheten mellan själv och en ideal partners extraversion, behaglighet och samvetsgrannhet undersöktes också. En ytterligare fråga utredde samband mellan val av kroppsdel för kvinnor och män med anseende på de två typerna av relationer (kort- och långvarig). Metoden var en webbenkät i två versioner: den ena ställde frågor om hur deltagaren valde sin partner i en långvarig relation och den andra kortvarig relation. Sjuttio-sju universitetsstudenter deltog och de tilldelades slumpmässigt till en av de två enkäter. Efter uteslutning av tre deltagare, 38 deltagare i långtidsgruppen (18 kvinnor och 20 män, medelåldern 22,66) och 36 i korttidsundersökningen (17 kvinnor och 19 män, medelålder 21,86) deltog i studien. Resultaten avslöjade att även om ansikte valdes oftare än kroppen, fanns det inget signifikant samband mellan val av kroppsdel och relationstyp. Detta samband var inte heller signifikant vare sig för män eller kvinnor när kön analyserades separat. Dessutom bedömde individer ansikte högre än kropp i både lång- och kortsiktiga relationsgrupper, och betygen av ansikte och kropp skilde sig inte mellan de två grupperna. För de långtidrelationerna fann man positiva och signifikanta korrelationer mellan själv och den ideala partners personlighet för de tre egenskaperna (behaglighet, extraversion och samvetsgrannhet). Detta tyder på en likhet mellan en person och deras ideala partners personlighet för dessa faktorer. För korttidsförhållanden var egenskaperna behaglighet och samvetsgrannhet positiva och signifikant korrelerade mellan själv och den ideala personligheten, medan extraversion var positiv, men detta nådde inte statistisk signifikans. De egenskaper som har överlevt korrigering för flera jämförelser i denna studie var lång- och kortvarig behaglighet och långvarig extraversion. Valet av ansikte eller kropp berodde inte på vilken relation som ansågs (lång- eller korttidspartner). Personlighetsdragen för sig själv och ideal partner var lika och signifikanta förutom kortvarig extraversion.

How does personality develop with age? Although this question has attracted considerable interest in research, uncertainty remains about the exact development of personality with age. The present dissertation unites two articles that address heterogeneous findings regarding the influence of age on different concepts of stability and change in the Big Five personality traits. Article 1 examines stability and change in the rank order across age, which relates to the consistency of interindividual differences over time. This article supports a developmental pattern of rank-order stability in personality resembling an inverted U-shape and provides evidence for health-related processes to account for the decline in stability in older age. Article 2 investigates the influence of age on stability and change in the mean levels of personality, that is, the average developmental trajectories. This publication found, for young adulthood, mean-level changes of personality to be in accordance with development toward greater psychological maturity, but it also showed that single items can change differently with age, even when they pertain to the same personality dimension. Beyond, Article 1 and Article 2 highlight how methodological aspects affect the developmental trajectories, thereby providing an account for inconsistent previous findings regarding the influence of age on stability and change in personality.:General Introduction 2 Concepts of Personality Development 2 Outline of Article 1: The Development of the Rank-Order Stability of the Big Five Across the Life Span 5 Outline of Article 2: Using Within-Person Change in Three Large Panel Studies to Estimate Personality Age Trajectories 8 References 12 Article 1: The Development of the Rank-Order Stability of the Big Five Across the Life Span 19 Article 2: Using Within-Person Change in Three Large Panel Studies to Estimate Personality Age Trajectories 89 Appendix 177 / Wie entwickelt sich die Persönlichkeit mit dem Alter? Obwohl diese Frage in der Forschung großes Interesse erlangt hat, besteht weiterhin Unsicherheit über die genaue Altersentwicklung der Persönlichkeit. Die vorliegende Dissertation umfasst zwei Artikel, die sich mit heterogenen Befunden zum Einfluss des Alters auf verschiedene Konzepte von Stabilität und Veränderung der Big-Five-Persönlichkeitseigenschaften befassen. Artikel 1 untersucht Stabilität und Veränderung in der Rangordnung mit dem Alter, die sich auf die Konsistenz interindividueller Unterschiede über die Zeit bezieht. Dieser Artikel belegt ein Entwicklungsmuster in der Rangordnungsstabilität der Persönlichkeit, das einer umgekehrten u-Form gleicht, und liefert Evidenz dafür, dass gesundheitliche Prozesse die Abnahme der Stabilität im höheren Alter erklären. Artikel 2 behandelt den Einfluss des Alters auf die Stabilität und Veränderung in den Mittelwerten der Persönlichkeit, also den durchschnittlichen Entwicklungsverläufen. In dieser Publikation wurde festgestellt, dass im jungen Erwachsenenalter Mittelwertsveränderungen in der Persönlichkeit mit einer Entwicklung hin zu höherer psychologischer Reife übereinstimmen. Es zeigte sich jedoch auch, dass sich individuelle Items mit dem Alter unterschiedlich verändern können, selbst wenn sie zur selben Persönlichkeitsdimension gehören. Darüber hinaus zeigen Artikel 1 und Artikel 2, wie sich methodologische Aspekte auf die Entwicklungsverläufe auswirken, und liefern somit eine Erklärung für inkonsistente vorherige Ergebnisse zum Einfluss des Alters auf Stabilität und Veränderung der Persönlichkeit.:General Introduction 2 Concepts of Personality Development 2 Outline of Article 1: The Development of the Rank-Order Stability of the Big Five Across the Life Span 5 Outline of Article 2: Using Within-Person Change in Three Large Panel Studies to Estimate Personality Age Trajectories 8 References 12 Article 1: The Development of the Rank-Order Stability of the Big Five Across the Life Span 19 Article 2: Using Within-Person Change in Three Large Panel Studies to Estimate Personality Age Trajectories 89 Appendix 177

The present study aims to predict which individual factors may influence strategy-choices in wayfinding situations, specifically when participants are faced with ambiguous instructions in unfamiliar environments. Individual differences were measured with self-report forms of the Big Five personality traits and the Santa Barbara sense of direction scale (SBSOD). The study was conducted in a web-based survey format with a n=104 (65 female, and 39 male). A regression analysis concluded that the trait conscientiousness was the only factor that had predictive value in determining choice of strategy. SBSOD had some predictive values towards strategy-choice, but needs further investigation before any general conclusion can be drawn. Future studies should focus on a more goal-oriented task with more realistic stimulus. / Föreliggande studie har undersökt vilka individuella faktorer som kan påverka val av strategi i olika navigations-scenarion, specifikt när deltagare möts av oklara instruktioner i obekanta miljöer. Individuella skillnader mättes med själv-utvärdering av Big Five personlighetsdrag och Santa Barbara sense of direction scale (SBSOD). Studien utfördes i ett web-baserat enkätformat med ett deltagarantal på totalt 104 (65 kvinnor och 39 män). En regressionsanalys fastslog att personlighetsdraget samvetsgrannhet var den enda faktorn som kunde predicera strategival. SBSOD hade viss produktionskraft mot strategival, med detta behöver utforskas mer innan några generella slutsatser kan dras. Framtida studier bör fokusera på en mer målinriktad uppgift med mer naturtrogna stimuli.

Eftersom studenter ständigt står inför olika prestationsmoment avser denna studie att mäta huruvida det finns ett samband mellan personlighetsdragen ur Big Five-teorin och prestationsångest hos universitets- och högskolestudenter i Sverige, för att vidare kunna undersöka om olika personlighetsdrag är mer eller mindre känsliga för prestationsångest. Studien fick 86 svar på en webbenkät där studenterna först fick svara på bakgrundsvariablerna; kön, ålder, antal studieår, studietakt och om de arbetade parallellt med studierna. Vidare mätte enkäten Big Five’s personlighetsdrag med The Big Five Inventory (BFI) samt prestationsångest, som operationaliseras med Fear of Failure (FF) och mättes med The Performance Failure Appraisal Inventory (PFAI). Vi fann en signifikant positiv relation mellan generell FF och personlighetsdraget neuroticism samt en signifikant positiv relation mellan generell FF och kvinnor. Mycket talar för att alla upplever FF men att vissa har förmågan att vända det till något positivt på grund av en stark passion och motivering för att lyckas nå sina mål. / Students is a group that constantly is facing different elements of performance and therefore, this study aims to measure whether there is a correlation between the personality traits of the Big Five theory and performance anxiety for university and college students in Sweden, to further investigate if different personality traits are more or less sensitive to performance anxiety. The study received 86 answers from a web-poll where students first responded to background variables such as; gender, age, number of academic years, study-pace and if they worked during their studies. Furthermore, the survey measured Big Five's personality traits with The Big Five Inventory (BFI) and performance anxiety, got operationalized with Fear of Failure (FF), measured with The Performance Failure Appraisal Inventory (PFAI). The study found a significantpositive relationship between general FF and the personality trait neuroticism and a significantpositiverelationship between general FF and women.Much suggests that everyone experiences some degree of FF but that some have the ability to turn it to something positive due to a strong passion and motivation to succeed in achieving their goals.

Tidigare forskning menar att det äldsta syskonet anses vara mer auktoritärt, det mellersta barnet minst familjeorienterat och det yngsta barnet mer socialt. Uppväxten kan påverka individens KASAM. Studien undersöker om syskonplacering samverkar med människors KASAM, personlighet utifrån femfaktormodellen samt ser till eventuella könsskillnader. Urvalet bestod av högskolestudenter, varav 145 kvinnor och 80 män. Enkätens material analyserades med tvåvägs variansanalyser. Studien uppvisade ingen signifikant skillnad mellan de tre syskonplaceringarna. En tendens till signifikant interaktion visades mellan könen, där kvinnliga mellanbarn har lägre KASAM än de manliga. Studien visade två signifikanta könsskillnader mellan kvinnor och män. Kvinnorna var mer neurotiska och samvetsgranna än männen. Resultatet uppvisade en tendens till signifikans, gällande att kvinnor hade högre grad av personlighetfaktorn öppenhet än männen. Slutligen konstaterades att syskonplaceringen inte samverkar med individens personlighet eller KASAM, men att det finns vissa personlighetsskillnader mellan könen. Resultatet kan bero på brister i studien, som att familjekonstellation inte tillfrågades deltagarna.

Thèse numérisée par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal.