<p>Personlighet och dess betydelse för beteende har under lång tid varit ett lika aktuellt som välundersökt forskningsområde. Denna studie syftar undersöka sambandet mellan personlighetsdrag enligt Five Factor Model och musikpreferenser i en svensk population. Resultaten förväntas ligga i linje med tidigare studiers, vilka funnit vissa positiva samband bl. a. mellan Extraversion och konventionell musik samt Öppenhet för erfarenheter och traditionell, komplex musik. Deltagarna (107) svarade på ett webbaserat formulär avsett att mäta musikpreferenser    och    personlighetsdrag.    Musikpreferenstestet utgjordes av 22 genrer varav 20 ingick i en analys resulterandes i sex musikdimensioner. Resultaten visade bl.a. att Öppenhet för erfarenheter    korrelerade    positivt    med    musikdimensionerna Amerikansk traditionell och Europeisk traditionell och Extraversion korrelerade positivt med Konventionell musik. Vidare fanns även könsskillnader vad gällde musikpreferenser. Resultaten följde tidigare forskning trots vissa metodologiska skillnader, vilket ger ytterligare tyngd åt kopplingen mellan musikpreferenser och personlighetsdrag.</p>

<p>Studien är en begreppsvalidering av personlighetsformuläret Pers Q som utgår från ”Big Five”-teorin. Pers Q relaterades till ett etablerat personlighetsinstrument, CTI, som utgår från Jungs personlighetstypologi. Vidare undersöktes om det i Pers Q dimensionerna fanns förväntade könsskillnader samt förväntade samband med generell intelligens. Data samlades in från sökande till officersutbildning (N=552 varav 58 kvinnor) och analyserades genom korrelationer, regressionsanalyser samt t-test. Resultatet indikerade att Pers Q mäter delar av CTI vilket delvis kan förklaras av testens teoretiska perspektiv. Vidare visar studien att de skillnader och samband som undersöktes inte fullständigt överensstämmer med de förväntade. För att säkerställa Pers Q dimensionernas egenskaper behöver fler studier utföras enär begreppsvaliditet bör uppfyllas i en serie av prövningar.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka om det nya personlighetsformuläret Pers Q fungerar på ungdomar samt studera eventuella könsskillnader i personlighet. Vidare undersöks om bakgrundsvariablerna årskurs, syskonplacering, sociokulturell bakgrund samt självuppskattad skolprestation har samband med personligheten. Studien är ett led i utprövningen av Pers Q som mäter verifierade personlighetsfaktorer med validitet för arbetskriterier. Respondenterna består av 138 killar och 233 tjejer från gymnasiet (n=371). En explorativ principalkomponentanalys verifierade en tidigare faktorstruktur med sju personlighetsfaktorer: Omtanke om andra (alfa ,87), Noggrannhet (,84), Social förmåga (,84), Kreativitet (,82), Humörinstabilitet (,77), Stresstålighet (,76) samt Självförtroende (,72). Resultatet visar signifikanta könsskillnader i fem av sju faktorindex. Slutresultatet visar att Pers Q är ett snabbt och lätthanterligt personlighetsformulär som fungerar väl på ungdomar.</p>

<p>Vissa människor har mer bestämda åsikter eller radikala övertygelser än andra. Den här studien belyser om fenomenet skiljer sig mellan olika grupper och om det har att göra med personlighet. Totalt 90 personer ur grupperna kristna, kriminella och en kontrollgrupp undersöktes avseende dogmatism och Big Five teorins personlighetsfaktorer. En one-way ANOVA visade att gruppen kriminella var signifikant mer dogmatiska än kontrollgruppen och tenderade att vara mer dogmatiska än kristna personer. En regressionsanalys visade att Big Five teorins personlighetsfaktorer predicerar dogmatism och att känslomässig instabilitet (N) är den enda signifikanta prediktorn med störst vikt. Utbildningsnivå kombinerat med känslomässig instabilitet (N) visades öka prediktionen av dogmatism och utbildningsnivå hade den största prediktionsbetydelsen. En one-way ANOVA relaterade låg utbildningsnivå till dogmatism. Motsatt tidigare forskning hittades även höga värden av vänlighet för gruppen kriminella.</p>

Vissa människor har mer bestämda åsikter eller radikala övertygelser än andra. Den här studien belyser om fenomenet skiljer sig mellan olika grupper och om det har att göra med personlighet. Totalt 90 personer ur grupperna kristna, kriminella och en kontrollgrupp undersöktes avseende dogmatism och Big Five teorins personlighetsfaktorer. En one-way ANOVA visade att gruppen kriminella var signifikant mer dogmatiska än kontrollgruppen och tenderade att vara mer dogmatiska än kristna personer. En regressionsanalys visade att Big Five teorins personlighetsfaktorer predicerar dogmatism och att känslomässig instabilitet (N) är den enda signifikanta prediktorn med störst vikt. Utbildningsnivå kombinerat med känslomässig instabilitet (N) visades öka prediktionen av dogmatism och utbildningsnivå hade den största prediktionsbetydelsen. En one-way ANOVA relaterade låg utbildningsnivå till dogmatism. Motsatt tidigare forskning hittades även höga värden av vänlighet för gruppen kriminella.

Studien är en begreppsvalidering av personlighetsformuläret Pers Q som utgår från ”Big Five”-teorin. Pers Q relaterades till ett etablerat personlighetsinstrument, CTI, som utgår från Jungs personlighetstypologi. Vidare undersöktes om det i Pers Q dimensionerna fanns förväntade könsskillnader samt förväntade samband med generell intelligens. Data samlades in från sökande till officersutbildning (N=552 varav 58 kvinnor) och analyserades genom korrelationer, regressionsanalyser samt t-test. Resultatet indikerade att Pers Q mäter delar av CTI vilket delvis kan förklaras av testens teoretiska perspektiv. Vidare visar studien att de skillnader och samband som undersöktes inte fullständigt överensstämmer med de förväntade. För att säkerställa Pers Q dimensionernas egenskaper behöver fler studier utföras enär begreppsvaliditet bör uppfyllas i en serie av prövningar.

Personlighet och dess betydelse för beteende har under lång tid varit ett lika aktuellt som välundersökt forskningsområde. Denna studie syftar undersöka sambandet mellan personlighetsdrag enligt Five Factor Model och musikpreferenser i en svensk population. Resultaten förväntas ligga i linje med tidigare studiers, vilka funnit vissa positiva samband bl. a. mellan Extraversion och konventionell musik samt Öppenhet för erfarenheter och traditionell, komplex musik. Deltagarna (107) svarade på ett webbaserat formulär avsett att mäta musikpreferenser    och    personlighetsdrag.    Musikpreferenstestet utgjordes av 22 genrer varav 20 ingick i en analys resulterandes i sex musikdimensioner. Resultaten visade bl.a. att Öppenhet för erfarenheter    korrelerade    positivt    med    musikdimensionerna Amerikansk traditionell och Europeisk traditionell och Extraversion korrelerade positivt med Konventionell musik. Vidare fanns även könsskillnader vad gällde musikpreferenser. Resultaten följde tidigare forskning trots vissa metodologiska skillnader, vilket ger ytterligare tyngd åt kopplingen mellan musikpreferenser och personlighetsdrag.

Syftet med studien är att undersöka om det nya personlighetsformuläret Pers Q fungerar på ungdomar samt studera eventuella könsskillnader i personlighet. Vidare undersöks om bakgrundsvariablerna årskurs, syskonplacering, sociokulturell bakgrund samt självuppskattad skolprestation har samband med personligheten. Studien är ett led i utprövningen av Pers Q som mäter verifierade personlighetsfaktorer med validitet för arbetskriterier. Respondenterna består av 138 killar och 233 tjejer från gymnasiet (n=371). En explorativ principalkomponentanalys verifierade en tidigare faktorstruktur med sju personlighetsfaktorer: Omtanke om andra (alfa ,87), Noggrannhet (,84), Social förmåga (,84), Kreativitet (,82), Humörinstabilitet (,77), Stresstålighet (,76) samt Självförtroende (,72). Resultatet visar signifikanta könsskillnader i fem av sju faktorindex. Slutresultatet visar att Pers Q är ett snabbt och lätthanterligt personlighetsformulär som fungerar väl på ungdomar.

Syftet med föreliggande studie var att studera om det fanns något samband mellan stress och personlighet, upplevd kontroll, samt socialt stöd. I studien deltog 135 deltagare, 58 män, 71 kvinnor, och 6 deltagare besvarade inte vilket kön de tillhör. Samtliga deltagare fyllde i frågeformulär om variablerna upplevd stress, personlighet, upplevd kontroll, samt socialt stöd. Resultatet visade att det finns ett positivt samband mellan stress och neuroticism. Det fanns negativa samband mellan stress och extroversion, stress och vänlighet, samt stress och samvetsgrannhet. Vidare förelåg det ett negativt samband mellan kontroll och neuroticism. Ett positivt samband fanns mellan kontroll och öppenhet. Slutligen fanns det ett negativt samband mellan socialt stöd och neuroticism. Det förelåg positiva samband mellan socialt stöd och extroversion, socialt stöd och vänlighet, samt socialt stöd och samvetsgrannhet. Studien visar att socialt stöd, upplevd kontroll, samt personlighetsdimensionerna påverkar hur individer upplever stress. / The purpose with the present study was to study if there were any correlations between stress, personality, perceived control, and social support. In this study 135 people participated, 58 men, 71 women, and 6 participants did not answer which sex they belonged to. All of the participants answered questionnaires about the variables stress, personality, perceived control, and social support. The results showed that there was a positive correlation between stress and neuroticism. There were negative correlations between stress and extroversion, stress and agreeableness, and stress and conscientiousness. There was a negative correlation between control and neuroticism. There was a positive correlation between control and openness. Finally there was a negative correlation between social support and neuroticism. There was positive correlation between social support and extroversion, social support and agreeableness, and social support and conscientiousness. The study shows that social support, perceived control, and the personality-dimensions affects how individuals perceive stress.

Personlighetsfaktorerna har betydelse för hur mycket risker individer tar. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan personlighetsfaktorerna enligt femfaktormodellen och graden av generell riskbenägenhet. Mycket av tidigare forskning har kopplat personlighet till domänspecifikt risktagande som hälsa, ekonomi och arbete, medan denna studie undersöker kopplingen till generell riskbenägenhet i vardagen vilket kan vara att välja ett okänt resmål eller att söka till en ny universitetsutbildning. 189 undersökningsdeltagare i olika åldrar och från olika yrkesgrupper besvarade en enkät bestående av två olika tester, den svenska versionen av the Big Five Inventory (BFI) och en svensk översättning av the Risk Propensity Scale (RPS). Resultatet visar på ett signifikant samband mellan fyra av de fem personlighetsfaktorerna enligt femfaktormodellen och en ökad riskbenägenhet, nämligen Öppenhet, Samvetsgrannhet, Utåtriktning och Vänlighet. Däremot fanns ingen signifikant korrelation mellan personlighetsfaktorn Neuroticism och riskbenägenhet.