No description available.

Kommunikation och ett förhållningssätt som är målinriktat och intellektuellt, är begrepp som är betydelsefulla för vårdgivaren i mötet med patient. Omvårdnad bör ske genom att skapa en relation mellan vårdgivare och patient, där sjuksköterskan bör vara professionell i sitt förhållningssätt. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att belysa faktorer som påverkar kommunikationen mellan vårdgivare och patienter med afasi. Resultatet visar att vårdgivarens emotionella resurser, icke-verbal kommunikation, vårdgivarens kunskap och miljön påverkar kommunikationen mellan vårdgivare och patienter som har afasi. Att se patienten som en unik individ, ge uppmuntran, trygghet och stöd underlättar kommunikationen. Genom beröring, ansiktsuttryck och ögonkontakt kan vårdgivaren och patienten kommunicera på ett icke-verbalt sätt. Genom utbildning som ger kunskap hur vårdgivaren kommunicerar med patienter som har afasi kan kommunikationen underlättas. Stress, tid och även atmosfären och stämningen har en inverkan på kommunikationen mellan vårdgivare och patient med afasi. Resultatet har stor betydelse för att förhindra vårdlidande hos patienter med afasi, där kommunikationen är en svårighet. Det bidrar även till att vårdgivare kan känna mindre stress och mer säkerhet i kommunikationen med patienter som har afasi.

Depression är idag ett av de största folkhälsoproblemen. Antalet insjuknade i depression ökar ständigt. Ungefär 25 % av alla kvinnor och 15 % av alla män beräknas någon gång få en depression som kräver behandling. Som sjuksköterskor kommer vi i vården att möta patienter med depression och för att kunna ge en så adekvat vård som möjligt behövs kunskap om hur patienten upplever sin situation och vården som erhålls. Ges inte rätt och passande behandling finns risk för försämring. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av vård vid depression. Studien utfördes som en litteraturstudie där elva kvalitativa artiklar valdes ut till att ingå i resultatet. Resultatet påvisade att patienterna upplevde stöd som en betydelsefull faktor i vården. I de fall där patienterna mötte personal som var oförstående upplevde patienterna sig kränkta och hade svårare att acceptera sjukdomen och ta till sig behandlingen. Patienterna ansåg att en anpassad och tillräcklig information var av stor vikt för att kunna hantera sin depression. Information innebar även att patienten kunde vara delaktig i beslutsprocessen och ta kontroll över situationen. Vidare forskning inom området hade varit önskvärd för att kunna utveckla vårdarbetet och för att kunna möta patienterna på bästa sätt.

Background: A trauma is a potential life threatening state which demands special resources and optimal care. Trauma doesn't just mean physical violence against the body, it can also put the patient in a psychological crisis. The trauma care in the emergency department is a short and intensive assessment between the patient and the emergency staff, where there is a risk that the patient may feel exposed and uncomfortable. For the nurse to be able to provide security and meet the patients' needs of well-being during the trauma care, the nurse has to try to understand the patients' needs and experiences. Aim: The aim of this study was to illuminate the patient's experiences during trauma care in the emergency department. Method: The study is implemented as a literature review where nine earlier studies were analyzed for the purpose to investigate knowledge which is available in this area. The results of the patient's experiences were divided in to themes and subthemes. Result: Three themes emerged from the result. Communication with subthemes I receive no information and I relieve information. Relatives' with the subtheme my relatives are present. I got taken care of with subtheme they touch me, they see me, the room is full of people and I am being examined. Conclusion: There were similarities and differences in the patients' experiences. Patients found it important to receive information and they felt secure when the trauma team were with them and showed them compassion. Experiences of family presence during trauma care showed differences between men and female patients. The experiences that have emerged in this study still show patterns that can give nurses more understanding and awareness for the patient experiences. It's hard to draw any reliable conclusions about the results. This is because of the lack of research in this area.

SammanfattningSyftet med denna studie, var att undersöka hur patienter föredrog att vara delaktiga i sin egen omvårdnad inom sluten somatisk vård, samt om det överensstämde mellan vad de önskade och hur de uppfattade delaktigheten. Metod: Denna studie var en tvärsnittsstudie, enkät studie. Patienterna i studien fick svara på elva frågeområden inom omvårdnad, dels hur de föredrog att vara delaktiga och sedan hur de upplevde att det egentligen var.Resultat: Resultatet som denna studie kommit fram till visade att majoriteten av patienterna ville vara passiva i sin delaktighet inom de flesta av de elva områdena, samt att de även upplevde att de fick vara det. Det kan dock utläsas av det statistiska testet som användes att patienterna i studien upplevde sig vara mer passiva, än vad de föredrog att vara. Detta resultat gällde på alla de elva frågeområdena. Detta visar också att vår H1 hypotes kan stärkas genom detta statistiska samband. Eftersom p-värdet är > än 0.001 så är sannolikheten att slumpen skulle ha gjort detta liten, det stärker hypotesen att det är en skillnad mellan hur patienterna föredrog samt hur de upplevde att de fick vara delaktiga i planeringen av sin egen omvårdnad. Diskussion: Resultatet påvisar att det finns skillnad mellan hur patienterna ville vara delaktiga med hur de fick vara delaktiga i planeringen av deras omvårdnad inom sluten somatisk vård. Patienterna upplevde att de fick vara mer passiva än vad de önskade.NyckelordDelaktighet, omvårdnad, patient och vårdpersonal. KeywordParticipation, nursing, patient and nursingstaff.

<p>Information ska ses som en integrerad del i god omvårdnad av den patient som befinner sig i det akuta skedet av en hjärtinfarkt och är en förutsättning för en god vård. Sjuksköterskans bemötande och kommunikation är en viktig del i omvårdnaden av patienten. Det är av betydelse att sjuksköterskan har en förmåga att förmedla kunskap, förståelse under de stressade förhållanden som ibland kan råda på en akutmottagning. På så sätt ges förutsättningar för att patienten att kunna vara delaktig och ha inflytande över sin egen vård och behandling. Syftet med studien är att belysa informationens betydelse för patienten i den akuta fasen av en hjärtinfarkt. Metoden som använts är en litteraturstudie och resultatet består av 12 artiklar, 10 kvalitativa och 2 kvantitativa. I resultatet finns fem kategorier: patientens upplevelse av information, sjuksköterskans roll vid information, kommunikation mellan sjuksköterska och patient, sjuksköterskans stöd till patienten samt patientens oro och rädsla. Resultatet i litteraturstudien belyser att bra information som talas i klartext minskar patientens oro, reducerar ångest och ökar patientens förståelse för sin sjukdom. Patienter som får relevant och individuell information känner även tillfredställelse med vården och upplever ökat välbefinnande.</p> / <p>Information should be seen as an integrated part in caring for patients´ that suffer from acute myocardial infarction. The nurse´s support and communication is an important part in caring for the patient. It is of significance that the nurse has an ability to provide knowledge and understanding under busy conditions in the emergency ward. In that way the patient can participate and have ability to take part in their own care and treatment.The aim with the study is to elucidate the information's importance for the patient at the acute phase of his myocardial infarction. The method that has been used is a literature study and the result comprizes in 12 articles, 10 qualitative and 2 quantitative. In the result, five categories has shown. These are: The patient´s experience of the information, the nurse´s roll when giving information, communication between the nurse and the patient, the nurses support to the patient and the patient´s anxiety and fear. The result in the literature study shows that good information in plain language reduces the patient´s worries and anxiety and increases the patient´s understanding of his/her condition. Patients who are given relevant and individual information feel satisfaction with the care and experience an increased well-being.</p>

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2009. / Härtill 4 uppsatser.

Thèse d'exercice : Chirurgie dentaire : Université de Nantes : 2005. / Bibliogr. f. 114-123 [77 réf.].

Thèse d'exercice : Médecine. Médecine générale : Université de Nantes : 2005. / Bibliogr. f. 67-68 [12 réf.].

Thèse d'exercice : Médecine. Médecine générale : Université de Nantes : 2003. / Bibliogr. f. 91-96 [88 réf.].