Leukemi är en livshotande sjukdom som drabbar cirka tusen vuxna personer i Sverige varje år. Patienter med leukemi behandlas i första hand med cytostatika för att sjukdomen ska gå i remisson och i vissa fall fortgår behandlingen med stamcellstransplantation för att ge möjlighet till förlängt liv eller bot av sjukdomen. Stamcellstransplantation innebär att man slår ut patientens benmärg och ersätter denna med ny benmärg. Syftet med studien var att beskriva upplevelser för och efter stamcellstransplantation hos patienter som diagnostiserats med leukemi. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar att patientens situation är komplex och att patienten tvingas handskas med fysiska, psykiska, sociala och existentiella upplevelser som ofta är påfrestande. Upplevelserna visade sig variera över tid och i intensitet. Mer forskning behövs inom området och då särskilt kvalitativ forskning. Kompetenshöjande utbildning för de sjuksköterskor som möter dessa patienter i sitt arbete skulle kunna bidra till ökad kvalitet på omvårdnaden.

Information ska ses som en integrerad del i god omvårdnad av den patient som befinner sig i det akuta skedet av en hjärtinfarkt och är en förutsättning för en god vård. Sjuksköterskans bemötande och kommunikation är en viktig del i omvårdnaden av patienten. Det är av betydelse att sjuksköterskan har en förmåga att förmedla kunskap, förståelse under de stressade förhållanden som ibland kan råda på en akutmottagning. På så sätt ges förutsättningar för att patienten att kunna vara delaktig och ha inflytande över sin egen vård och behandling. Syftet med studien är att belysa informationens betydelse för patienten i den akuta fasen av en hjärtinfarkt. Metoden som använts är en litteraturstudie och resultatet består av 12 artiklar, 10 kvalitativa och 2 kvantitativa. I resultatet finns fem kategorier: patientens upplevelse av information, sjuksköterskans roll vid information, kommunikation mellan sjuksköterska och patient, sjuksköterskans stöd till patienten samt patientens oro och rädsla. Resultatet i litteraturstudien belyser att bra information som talas i klartext minskar patientens oro, reducerar ångest och ökar patientens förståelse för sin sjukdom. Patienter som får relevant och individuell information känner även tillfredställelse med vården och upplever ökat välbefinnande. / Information should be seen as an integrated part in caring for patients´ that suffer from acute myocardial infarction. The nurse´s support and communication is an important part in caring for the patient. It is of significance that the nurse has an ability to provide knowledge and understanding under busy conditions in the emergency ward. In that way the patient can participate and have ability to take part in their own care and treatment.The aim with the study is to elucidate the information's importance for the patient at the acute phase of his myocardial infarction. The method that has been used is a literature study and the result comprizes in 12 articles, 10 qualitative and 2 quantitative. In the result, five categories has shown. These are: The patient´s experience of the information, the nurse´s roll when giving information, communication between the nurse and the patient, the nurses support to the patient and the patient´s anxiety and fear. The result in the literature study shows that good information in plain language reduces the patient´s worries and anxiety and increases the patient´s understanding of his/her condition. Patients who are given relevant and individual information feel satisfaction with the care and experience an increased well-being.

Depression är ett allvarligt sjukdomstillstånd, som medför lidande för såväl personen med sjukdomen, som övriga familjemedlemmar. Föreställningar kring sjukdom grundas både på föreställningar innan sjukdomen uppstod och på föreställningarna som utvecklats till följd av den. Föreställningar kan ses som en sanning, om den subjektiva verkligheten, som påverkar såväl oss själva som andra. Föreställningarna kan både hindra och hjälpa oss. Idag finns en bristande kunskap kring föreställningar om den egna ohälsan hos personer med depressionssjukdom inom vårdens kontext. Likaså saknas kunskap om familjemedlemmars föreställningar om detsamma. Syftet med de planerade studierna är att utforska vilka olika föreställningar om den egna psykiska ohälsan som förekommer bland personer med depressionssjukdom samt att utforska vilka olika föreställningar om psykisk ohälsa hos den sjuke som förekommer hos familjemedlemmar till personer med depressionssjukdom. Metoden har en fenomenografisk ansats och undersökningarna skall genomföras med halvstrukturerade djupintervjuer.

Bakgrund: Prognosen för lugncancer är dålig, mindre än 15 % av de diagnostiserade överlever efter 5 år. Lungcancer upptäcks ofta i ett sent skede vilket är en bidragande faktor till den låga överlevnadschansen. Upplevelserna bland patienterna kan skilja sig mycket. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser av att drabbade av lungcancer. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie där databaserna Cinahl och PubMed användes för att identifiera artiklarna. Sökningarna identifierade totalt åtta artiklar som samtliga har kvalitetsgranskats. Tre av artiklarna var kvalitativa och fem var kvantitativa. Artiklarna analyserades och tio kategorier identifierades. Resultat: Bland de emotionella upplevelserna var väntan på utgång en stor orohetsfaktor. Oro för sina anhöriga ledde till att patienterna ofta undanhöll sin diagnos. En stor anledning till upplevd oro var att de kände en osäkerhet inför framtiden. Skuldkänslor uppkom på grund av patienterna kände att de själva orsakat sin diagnos. I och med att lungcancer kan förebyggas upplevde många patienter stigmatisering. Samhällets och vårdgivarnas syn på diagnosen inverkade stort på patienterna. Att få behålla sitt dagliga liv var av stor vikt för de drabbade. Kunskapen om sin sjukdom underlättade för en del patienter i deras sjukdomstillstånd. Många kände dock att informationen de gavs var för knappt och detta inverkade på deras välmående. Slutsats: Att leva med lungcancer påverkar patienten både fysiskt och psykiskt. Patienten oroar sig mycket för sina anhörigas upplevelser som kan ha en större inverkan på patienten än dennes egna upplevelser. Eftersom diagnosen är starkt kopplad till rökning känner sig många patienter stigmatiserade. Patienterna strävade efter att få bibehålla sitt vanliga liv så långt som möjligt.

Tvångsvård inom psykiatrin tillämpas runt om i världen när patienter inte bedöms kunna fatta adekvata beslut om sin egen omvårdnad. Tvångsåtgärder är ett mycket känsligt förfarande där patienten lätt utsätts för övergrepp och kränkningar när åtgärder vidtas utan hans eller hennes medgivande. Vi ville belysa patienters erfarenheter av tvångsåtgärder inom psykiatrin och på så vis ta reda på om eller hur vårdpersonal skulle kunna tillämpa denna kunskap för att förbättra vården. Denna systematiska litteraturstudie har gjorts med syftet att ta reda på hur dessa patienter upplever de tvångsåtgärder som de utsatts för. Studien omfattar sju artiklar som berör ämnet och har valts ut från tre databaser, PubMed, PsycInfo och Cinahl, från sökkriterierna ”commitment of mentally ill”, ”psychiatric patients”, ”involuntary commitment” och ”attitude”, beroende på vilka termer databasen rekommenderade. Artiklarna analyserades och fyra gemensamma teman belystes. Resultaten tyder på att många kränkningar sker vid tvångs-omhändertagande, men att flertalet patienter i efterhand accepterar den tvångsvård de utsatts för. De aspekter som påverkar upplevelsen positivt tycks vara god information, goda relationer med personalen samt delaktighet i vården. Just känslan av delaktighet och begriplighet, i linje med begreppet KASAM, framstår enligt resultaten som viktig för patienter som utsätts för tvångsvård.

I Sverige drabbas varje år omkring 100-150 personer av en traumatiskt orsakad ryggmärgsskada. En ryggmärgsskada innebär ofta ett funktionshinder som gör att stora förändringar måste göras i livssituationen, vilket kan vara en svår anpassning. Stress, ångest och depressiva symtom är relativt vanligt bland personer som skadats. Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters erfarenheter av att lära sig leva med en ryggmärgsskada. Studien gjordes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar valdes ut, granskades och analyserades via färgkodning för att finna likheter. Resultatet gav fem teman: bedömningar av skadan, medpatienter som hjälp och tröst, stöd från omgivningen, kämparglöd och hopp om framtiden och finna mening och gå vidare med livet. Det är av vikt att sjuksköterskor som arbetar med dessa patienter känner till hur andra gjort för att gå vidare, för att på så sätt kunna hjälpa och stödja patienter, vid såväl rehabilitering som vid senare vårdtillfällen. Mer forskning behöver göras på hur god omvårdnad kan ges till personer som drabbats av en ryggmärgsskada.

Sammanfattning: Bakgrund: Hjärtsjukdom är den största folksjukdomen i Sverige och hjärtinfarkt drabbar årligen ett stort antal människor. När en människa drabbas av en hjärtinfarkt kan det leda till en stark känslomässig upplevelse och innebär ofta en akut kris där ens egen hälsa ställs i fokus och oro för framtiden uppstår. Begreppet återhämtning kan ses som en process av att lära sig leva på ett nytt sätt efter en livsavgörande akut händelse eller kronisk sjukdom. Människan behöver lära sig att leva med, acceptera sjukdomen och försöka finna harmoni och ny mening med livet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa patienters upplevelse av återhämtning efter en hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudien baseras på tolv vetenskapliga artiklar vilka valts utifrån litteraturstudiens syfte. De vetenskapliga artiklarna granskades och analyserades och resulterade i fyra teman: fysisk återhämtning - upplevelser och förändringar i dagliga livet, emotionell återhämtning – reaktioner och bearbetning, social återhämtning – stöd från närstående och stöd från sjukvårdspersonal. Resultat: Det framkom att en viktig egenskap för återhämtning var engagemang, möjligheten att påverka sin egen hälsa och att återta förlorad kontroll för att på så vis kunna återgå till ett normalt liv. Det framkom även att patienterna upplevde brister rörande den givna informationen från sjukvårdspersonal. Slutsats: Det framkom att information är en viktig del av patientens återhämtningsprocess. Författarna anser att informationen bör ges upprepade gånger över en längre tid. / Background: Heart disease is the largest national disease in Sweden and a large number of people suffer from myocardial infarction every year. When a person suffers a myocardial infarction it can lead to a strong emotional experience and often an acute crisis in which one's own health is the focus and concern for the future arises. The concept of recovery can be seen as a process of learning to live in a new way after a life-changing acute event or chronic disease. People need to learn to live with, accept the disease and try to find harmony and a new purpose in life. Aim: The aim of the literature study was to elucidate patients' experiences of recovery after a myocardial infarction. Method: The study is based on twelve scientific papers, selected on the basis of the aim of the literature study. The scientific articles were examined and analyzed and resulted in four themes: physical recovery – experiences and changes in daily life, emotional recovery- reactions and adaptation, social recovery- support from relatives and support from medical personnel. Result: It was revealed that a major characteristic of the recovery was engagement, the ability to influence their own health and to regain lost control in order to be able to return to normal life. It also showed that patients experienced discrepancies in the information given by medical personnel. Conclusion: It was revealed that information is an important part of the patient's recovery process. The authors believe the information should be given repeatedly and over a longer time.

No description available.

No description available.

No description available.