Research within positive psychology has shown that spending money on other people (prosocial spending) makes you happier than spending it on yourself (proself spending). The present study tested and extended this idea. Also, how an active or a passive choice in spending affect happiness has been tested. Lastly, this study is the first one to test the effect of nudging on happiness by examining the role of choice, defaults in spending. Three measures of subjective well-being (SWB) was used before and after the manipulation. The web experiment consisted of 788 people recruited from a web-based research company that were randomized to five conditions. Participants played a game and won money, of which some could be donated to a charity organization - representing prosocial spending. The results show that prosocial spending makes people happier than proself spending and that active choices elicit significantly more negative affects than passive choices. A default effect was also found, in so that more people chose proself spending when this was the default. Lastly, the greatest effect on happiness is to change from a default, compared to following a default or doing an active choice without a default. The results are in line with findings in positive psychology as well as theories suggesting that people feel less satisfied and happy when making decisions.

No description available.

No description available.

Inledning: Att undersöka hur psykoterapeuterarbetar kliniskt med patienter som har svårigheter med mentalisering kan ge en tydligare uppfattning om vad som är hjälpsamt i skapandet av behandlingsallians. Psykoterapiforskning har visat att olika typer av interventioner kan vara verksamma i fråga om att skapa behandlingsallians. I denna studie undersöks vilka interventionstyperfem psykoterapeuter beskriver sig använda i försök att skapa behandlingsallians med patienter som har svårigheter med mentalisering. Frågeställningar: Vilka interventionstyperuppleverpsykodynamiskt orienterade psykoterapeuter är till hjälp för att skapa behandlingsallians med patienter som har svårt att mentalisera? Metod: I undersökningen tillämpades en kvalitativ, deskriptiv metod där data samlades in med hjälp av ljudinspelade, semistrukturerade intervjuer. Bearbetningsmetoden som används är tematisk analys. Resultat: Studien visar terapeuters olika syn på vad som är till hjälp när det handlar omatt skapa behandlingsallians hos personer som har svårt att mentalisera. Trots skillnader i teoretiska förhållningssätt trädde fyra gemensamma teman fram. De fyra centrala temanasom trädde fram i bearbetningen av intervjuerna var affekter, transparens, samarbete samt överföring. Diskussion: De beskrivna interventionstypernaochhur interventioner regleras efter reflektionsförmågadiskuteras. Vilka interventiontypersom upplevsverksamma jämförs med aktuell teoribildningi ämnet. Det framkommer olika teoretiska referensramar angående hur interventionstyperna skapas. Trotsolikateoretiska referensergår det att utkristalliseragemensamma interventionstyper.

No description available.

In this paper, binaural beats were used as stimuli to induce Gamma neural activity in the brains of 18 participants with the purpose to see if the effect enhanced memory and/or speech perception. Participants conducted a word-list recall task, followed by a speech-in-noise task under three conditions: before Gamma stimulus, after Gamma stimulus, and after a placebo stimulus. The results showed that the method works to boost Gamma neural activity, but that neither memory nor speech-perception was significantly affected by the stimulus. The conclusion is that binaural beats is unreliable as a method to enhance memory and speech-perception in humans.

Everyday people seek pleasant experiences, acting in ways they believe will lead to emotional gratification. By engaging with the world people learn about which actions lead to certain outcomes and use this information to navigate their environment. Ultimately, this knowledge helps people to improve their decision-making in order to increase positive emotions.This paper seeks to investigate this process of learning about and seeking out pleasant experiences. To understand the choices people make, I propose a theoretical framework of decision-making based on two components: learning and emotions. Reinforcement learning provides a computational model for how agents receive information from the environment about the outcome of different actions. This form of learning is coupled with psychological theories of emotion, explaining how affect plays an important role in shaping decisions.The paper describes research conducted to empirically test the validity of this approach. In the experiment, participant affect was measured during a gambling task in which participants made decisions under uncertainty. Results from the study suggest that people do in fact have affective responses to choice outcomes, and that they are able to utilize this information to improve decision-making.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka kvinnliga mellanchefers upplevelser av arbetstillfredsställelse, lojalitet mot organisationen och betydelsefulla faktorer för att vilja stanna kvar i en mansdominerad gruvindustri. Studien utgick från en kvalitativ metod och sju semistrukturerade intervjuer genomfördes. Insamlade data analyserades genom induktiv tematisk analys. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna upplevde stark arbetstillfredsställelse, där betydelsefulla faktorer tolkades vara en bra chef, goda medarbetare, att passa in, känslan av att bidra, meningsfulla arbetsuppgifter, tillit, respekt, kompetensutveckling, att få uppskattning samt en positiv bild av en mansdominerad kultur. Samtliga faktorer förutom kompetensutveckling tolkades också vara betydelsefulla för varför respondenterna stannar inom gruvindustrin. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna upplevde starkast lojalitet mot sitt yrke, några mot arbetsplatsen, få mot organisationen, men ingen kände lojalitet mot gruvindustrin. Faktorer som tolkades påverka respondenternas lojalitet var att de relaterade till organisationens värderingar, hade meningsfulla arbetsuppgifter samt upplevde en känsla av förpliktelse till sociala relationer. / The purpose of the study was to examine how female middle managers perceived their job satisfaction, their organizational commitment and important factors to want to stay in a male-dominated mining industry. The purpose was examined by a qualitative method where data was collected from seven semi-structured interviews. Data was analyzed by using an inductive thematic analysis. The result showed that the majority of the participants experienced a strong job satisfaction. Important factors to experience a strong job satisfaction was perceived to be a good manager, great co-workers, to fit in, a sense of contributing, meaningful task assignments, trust, respect, competence development, to get appreciation and a positive idea of a male-dominated culture. All of the above-named factors except competence development was perceived to be important for why the respondents stay in the mining industry. The result showed that the majority of the participants experienced the strongest loyalty towards their profession, a few felt loyalty towards the workplace, very few towards the organization but none experienced loyalty towards the mining industry. Factors which impacted the loyalty of the participants was to relate to the values of the organization, having meaningful task assignments and the sense of obligation towards social relations.

Mötesögonblicket har av The Boston Process of Change Study Groups beskrivits som den huvudsakliga förändrande faktorn i psykoterapiprocessen. Åtta psykoanalytiskt utbildade psykoterapeuter intervjuades om sina upplevelser av fenomenet mötesögonblick. Materialet analyserades med en kvalitativ metod, (Interpretative Phenomenological Analysis), (IPA), i syfte att undersöka både gemensamma och individuella upplevelser av fenomenet och dess betydelse i den psykoterapeutiska processen. Från resultatet framkommer mötesögonblicket som en stund då patient och terapeut upplevs vara på samma plats som inringas av en fördjupad närvaro kring vad som sker mellan och inom dem både och ett mer sant och öppet utbyte.  Terapeuten kommer nära men ändå vara sig själv, bli en motpart i patientens själsliv.   Mötesögonblicket, den fördjupade närvaron och utbytet, väcker kontakt med och stärker förbindelser fler aspekter av patientens personlighet: fler sidor hos patienten gör erfarenhet av att få äga rum i relation till terapeuten. Mötesögonblicken kan därför tjäna som knutpunkter i den terapeutiska processen, genom att knyta ihop aspekter av det föregående arbetet till en igenkännbar gestalt, något som för första gången går att tala om, vilket blir ett fönster eller ingång till ett fortsatt arbete. I diskussionen tecknas den gemensamma platsen som ett intersubjektivt landskap av ömsesidigt inflytande och en gradvis mognande igenkännandeprocess där patient och terapeut genom att försätta sig i resonans kan gestalta, synliggöra, uppmärksamma och bemöta fler aspekter av patienten.

Denna studie är en del av ett forskningsprojekt inom Katastrofmedicinskt centrum (KMC) som gårut på att undersöka hur arbetet med omvärldsanalys av samhällsviktig verksamhet utförs av engrupp inom KMC . Ett antal befattningshavare inom KMC med uppdrag att göraomvärldsbevakning och omvärldsanalys intervjuades. Intervjuerna spelades in ochtranskriberade s. Datamängden bestående av transkriberingar analyserades med hjälp av tematiskanalys och förutbestämda teman för att kartlägga data kopplat till dessa teman.En verksamhetsteoretisk ansats tillämpades och ett aktivitetssystempopulerades baserat påresul tatet av den tematiska analysen. Aktivitetssystemet beskrev vilka intressenter, processer ocharbetssätt som framkommit via intervjuerna och ökade förståelsen för hur omvärldsbevakning ochomvärldsanalys görs inom KMC.Studiens resultat kommer attanvändas inom forskningsprojektet som en första ansats i arbetet medkunskapsinhämtningen om processen omvärldsbevakning och omvärldsanalys inom KMC. / This study is part of a research project within the Center for Disaster Medicine and Traumatology (KMC) which aims to investigate the process of intelligence analysis in traumatology of vital societal functions within KMC. A number of employees within KMC with assignments to conduct intelligence analysis in traumatology were interviewed. The interviews were recorded and transcribed. The data set consisting of transcripts was analysed using thematic analysis and predefined themes to find and map data related to these themes.An activity theory approach was applied and an activity system was created based on the results of the thematic analysis. The activity system described the stakeholders, processes and working methods that emerged through the interviews and increased the understanding of how intelligence analysis is done within KMC.The results of the study will be used in the research project as a first approach in the work to increase the knowledge about the process of external monitoring and external analysis within KMC.