<p>Parallell barn- och föräldrabehandling är idag det vanligast praktiserade sättet att bedriva behandlingsarbete med barn och familjer. Det har sin grund i ett psykoanalytiskt förhållningssätt där man traditionellt betonar arbetet med barnet, med en möjlig risk att föräldraarbetet och föräldrarnas roll i barnets terapi kommer i skymundan. Följande studie lyfter fram föräldrarnas egna berättelser kring att medverka och vara en del av en parallell behandling tillsammans med sitt barn. Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av delaktighet i sina barns terapier när familjen deltagit i en parallell barn- och föräldrabehandling. Det är en kvalitativ intervjustudie med en tolkande ansats ur ett psykodynamiskt och systemiskt perspektiv. Resultatet visade att föräldrarna överlag upplevde det som att de fått tillräcklig inblick och att de känt sig delaktiga i behandlingen, dock framkom en aspekt av ambivalens i att de både velat och inte velat ha mer inblick och insikt i barnets behandling. Det visade sig vidare att föräldrarnas behov av inblick och insikt i barnets terapi var relaterat till upplevelsen av tillit till behandlingen. Författarens slutsatser är att tillit, inblick och insikt är tre viktiga interagerande aspekter av föräldrarnas upplevelse av delaktighet i barnets behandling.</p>

Parallell barn- och föräldrabehandling är idag det vanligast praktiserade sättet att bedriva behandlingsarbete med barn och familjer. Det har sin grund i ett psykoanalytiskt förhållningssätt där man traditionellt betonar arbetet med barnet, med en möjlig risk att föräldraarbetet och föräldrarnas roll i barnets terapi kommer i skymundan. Följande studie lyfter fram föräldrarnas egna berättelser kring att medverka och vara en del av en parallell behandling tillsammans med sitt barn. Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av delaktighet i sina barns terapier när familjen deltagit i en parallell barn- och föräldrabehandling. Det är en kvalitativ intervjustudie med en tolkande ansats ur ett psykodynamiskt och systemiskt perspektiv. Resultatet visade att föräldrarna överlag upplevde det som att de fått tillräcklig inblick och att de känt sig delaktiga i behandlingen, dock framkom en aspekt av ambivalens i att de både velat och inte velat ha mer inblick och insikt i barnets behandling. Det visade sig vidare att föräldrarnas behov av inblick och insikt i barnets terapi var relaterat till upplevelsen av tillit till behandlingen. Författarens slutsatser är att tillit, inblick och insikt är tre viktiga interagerande aspekter av föräldrarnas upplevelse av delaktighet i barnets behandling.

Syftet med denna kvantitativa studie var att kartlägga förekomsten av mäns kollektiva skuld gentemot kvinnor i arbetslivet och dess eventuella samvarians med mäns attityd till könsbaserad ojämlikhet på arbetsplatsen. Även skillnader i kollektiv skuld och attityd till könsbaserad ojämlikhet mellan unga (18–41 år) och äldre (42–65 år) män undersöktes. En enkät delades ut till manliga anställda på ett internationellt telekombolag. Enkäten bestod av frågor översatta från Branscombe Collective Guilt Scale (BCGS) som mätte grad av kollektiv skuld samt frågor från Men´s Polarized Gender Thinking Questionnaire (MPGQ) som mätte mäns attityd till könsbaserad ojämlikhet på arbetsplatsen. Resultatet visade att kollektiv skuld hos män förekommer. En signifikant korrelation uppmättes mellan MPGQ och BCGS. Unga män rapporterade signifikant högre grad av kollektiv skuld jämfört med äldre män. Ingen signifikant skillnad uppmättes i attityd mellan grupperna. Denna studie belyser förekomsten av kollektiv skuld, dess koppling till attityd samt ålders inverkan på kollektiv skuld. / The purpose of this study was to examine the occurrence of collective guilt among men against women in working life and its possible correlation with men's attitude towards gender-based inequality at the workplace. Differences in collective guilt and attitude towards gender-based inequality between young (18-41 years) and elder (42-65 years) men was studied. A survey was distributed to an international telecom company. The survey was based on the Branscombe Colletive Guilt Scale (BCGS) which measured the level of collective guilt and the Men´s Polarized Gender Thinking Questionnaire (MPGQ) which measured men's attitude towards gender-based inequality in the workplace. The result demonstrated that collective guilt in men occurred. A significant correlation was measured between MPGQ and BCGS. Young men reported significantly higher levels of collective guilt compared to older men. This study illustrates the existence of collective guilt, its link to attitude, as well as the age's impact on collective guilt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur chefer och medarbetare upplevde organisationens målarbete samt hur de ansåg att den kunde förbättras, för att på så vis stärka arbetsmotivationen hos medarbetarna. Elva enskilda intervjuer genomfördes och materialet analyserades med hjälp av en induktiv tematisk analys. Detta resulterade i två huvudteman: Målarbetet och dess olika nivåer samt Faktorer som främjar arbetsmotivationen. Resultatet visade på ett fungerande och aktivt målarbete där medarbetarna gavs utrymme för självbestämmande och delaktighet. Förslag på förbättringsområden för att främja arbetsmotivationen inom målarbetet var uppföljning, utvärdering och kontinuerlig feedback.

Studiens syfte var att undersöka chefers upplevelser av krav, kontroll och stöd i sitt arbete under distansarbete. Studien baserades på en kvalitativ metod med en deduktiv ansats, teman till studien hämtades från krav-kontroll-stöd-modellen. Data samlades in via sju semistrukturerade intervjuer från en organisation. Deltagarna var kvinnor i olika åldrar med erfarenhet av ledarskap i en chefsposition och hade minst 50% av arbetstiden på distans. Data analyserades genom en tematisk deduktiv analys utifrån tre huvudteman: krav, kontroll och stöd, med tillhörande förutbestämda underteman utifrån Job Content Questionnaire (JCQ). Resultatet visade att chefer på den aktuella organisationen upplevde krav i ledarskapet, de behövde ständigt vara tillgängliga, lösa komplexa problem och de krav som försvårades under distansarbetet var att upprätthålla arbetsmiljöansvaret samt ett tydligt ledarskap. Kontroll erhölls i ledarskapet via ett mångsidigt arbetsinnehåll, planering, nytt lärande och beslutsfrihet. Stödet erhölls genom en uppmärksam chef, ett gott samarbete och hjälpsamhet bland kollegor. Denna studie går i linje med tidigare forskning om att individer som upplever krav, kontroll och stöd i sitt arbete befinner sig i ett aktivt tillstånd utifrån krav-kontroll-stöd-modellen. / The purpose of the present study was to examine leader´s experience of demands, control and support in their leadership during remote-work. The study was based on a qualiative method with a deductive approach, the themes in the approach were retrieved from the demand-control-support-model. The data was collected through seven semi-structrued interviwes from an organization, where the participants were women in different ages with leadership experience in a managerial position, and had at least 50% of their working hours through remote-work. The collected data was analyzed through a thematic deductive analysis based on three predetermined subthemes: demand, control and support. The main themes contained predetermined subthemes, wich were selected from the Job Content Questionnaire (JCQ). The result showed that leaders in the current organization experienced demands in their leadership, where they constantly had to be avalible and solve complex problems. The demands wich were perceived as the most difficult were to maintain "work enviroment responsibility" and a clear leadership. Control was obtained through versatile work content, new learning, planning and decision freedom. Support was obtained through an attentive boss, good cooperation and helpfulness among colleagues. This study is in line with previous reasearch that individuals who experience higher demands, control and support in their work are in an active state based on the demand-control-support-model.

Inledning: Syftet med den här uppsatsen att undersöka hur fem psykodynamiskt inriktade privatpraktiserande psykoterapeuter definierar begreppet det psykoterapeutiska kontraktet, hur de arbetar med det psykoterapeutiska kontraktet och vilka effekter de anser att detta arbete ger. Frågeställningar: Hur definierar du begreppet psykoterapeutiskt kontrakt? Hur arbetar du praktiskt med det psykoterapeutiska kontraktet? Vilka effekter ser du av ditt arbete med det psykoterapeutiska kontraktet? Metod: En kvalitativ induktiv analys har använts. Fem psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter har intervjuats med semistrukturerade frågor. Därefter har materialet kodats, tematiserats, analyserats och sammanställts. Resultat: Det psykoterapeutiska kontraktet som begrepp har inte upplevts som vedertaget av de intervjuade. Samtliga använder sig dock av ett psykoterapeutiskt kontrakt på olika sätt. Samtliga intervjuade upplever fördelar av att arbeta med det psykoterapeutiska kontraktet under förutsättning att det används på rätt sätt. Diskussion: Det psykoterapeutiska kontraktet tolkas och tillämpas på varierande sätt beroende på teoretisk inriktning. Utifrån uppsatsens ramar kan slutas att psykodynamisk psykoterapi tolkas och utövas på olika sätt beroende på hur psykoterapeuten förhåller sig till det psykoterapeutiska kontraktet. / Introduction: The purpose of this paper to examine how five psychodynamic oriented private practice psychotherapists define the concept of the psychotherapeutic contract, how they work with the psychotherapeutic contract and what effects they think this work provides. Issues: How do you define the concept of psychotherapeutic contract? How do you work practically with the psychotherapeutic contract? What impact do you see your work with the psychotherapeutic contract? Method: A qualitative inductive analysis has been used. Five psychodynamic oriented psychotherapists were interviewed with semi-structured questions. The material has thereafter been encoded, thematized, analyzed and compiled. Results: The psychotherapeutic contract terms have not been perceived as acknowledged by those interviewed. All uses, however, a psychotherapeutic contract in different ways. All interviewees are experiencing the benefits of working with the psychotherapeutic contract provided it is used correctly. Discussion: The psychotherapeutic contract is interpreted and applied in various ways depending on the theoretical orientation. Based on the frames of the essay it can be concluded that psychodynamic psychotherapy is interpreted and practiced in different ways depending on how the psychotherapist relate to the psychotherapeutic contract.

Stress is both a health risk and an economic risk for our society. Employers search for ways to offer possible stress reducers for their employees. Mindfulness as a stress reducer is a fairly new research area but with a good amount of research papers suggesting that mindfulness programmes over several weeks are successful in reducing subjective perceived stress as well as physiological stress, such as blood pressure and cortisol levels. This study aims to examine whether mindfulness could show positive effects on stress at work, after only one mindfulness session, compared to being on an extended break. Measurements includes the Shirom-Melamed Burnout Questionnaire (SMBQ), blood pressure and pulse. The results show that engaging in one single mindfulness session does have an effect on lowering blood pressure as well as lowering perceived tension, which is one of four parts of the SMBQ.

The aim of the research was to study if social media usage had any influence on women between the ages of 18 – 25. The research questions answered were: How does Social Media influence young women? How do young women perceive their usage of SM related to their interaction with people? The study was qualitative and made five deep one-on-one interviews, held with semi-structured questions and used convenience sampling. The literature consisted of five articles related to the topic and the theoretical framework used was the social constructionist theory and the top-down, bottom-up factors theory. The results found in the study were that these women were influenced by SM on how they look upon their bodies. Further, news and companies influence the participants through SM in negative manners, but at the same time they experience SM as a great tool of communication. Thematic analysis was used when analysing.

No description available.

Inledning: En utlandstjänstgöring i försvarsmaktens regi är ingen enskild angelägenhet för den försvarsanställde utan påverkar hela familjen. Det finns forskning som visar att när föräldern lämnar ett barn för militär utlandstjänstgöring, är barnets mående och förmåga att hantera en period av separation till stor del beroende på hur barnet har det för övrigt. Utifrån förförståelse och tolkning av tidigare forskning, undersöks möjligheterna kring hur det gestaltar sig för dessa barn att leva ett liv tillsammans med pappa efter militärt utlandsuppdrag. Går relation att reparera helt, återanknytas och återgå till de roller som familjesystemet en gång haft, eller utgör det större komplikationer? Frågeställningen är hur gestaltar sig möjligheten för unga vuxna att leva ett liv tillsammans med pappa efter militärt utlandsuppdrag? Metod som har använts för genomförandet av semistrukturerade intervjuer är kvalitativ metod, där sex respondenter varav fyra män och två kvinnor har deltagit. Det insamlade materialet har analyserats med tematisk analys med induktiv ansats. Det som beskrivs är det fenomen som undersöks; respondenternas tankar, upplevelser och känslor kring den egna subjektiva erfarenheten och dess mening i deras livsvärld. Resultatet knyts till tre huvudteman; separation från föräldern, systemets påverkan av utlandsuppdrag och återanknytning med föräldern samt åtta underteman som sammanfattningsvis redogör för respondenternas subjektiva upplevelse. Respondenterna upplever en avsaknad av dialog och kommunikation mellan pappa och den hemmavarande föräldern i anslutning till pappas utlandsuppdrag som militär. Respondentens upplevelse är en brist på öppenhet i dialogen, vilket har reglerat och undantryckt dennes dåvarande känsla, fantasi men även åsikt om det militära uppdrag och verksamhet pappan deltog i. Separationen har berört respondenterna varierande, men en generell uppfattning är att det uppstått anknytningsbrott. Respondenterna menar även att pappans beslut att åka på militärt utlandsuppdrag har påverkat hela familjesystemet. Rollförändringar och friktioner har uppstått och pappans roll till övriga familjemedlemmar har förskjutits och respondenternas roll som barn i familjen har behövt revideras. Diskussion tar upp de relationella problemen som är följder av tidigare anknytningsskador och anknytningsbrott. Återupprättad kommunikation med pappa möjliggör att återanknytningen förbättrar relationen, samtidigt som behovet av en ökad förmåga hos pappan till känslomässig bearbetning är en förutsättning för förändring. När kommunikationen i vuxen ålder förbättrades fick respondenten möjlighet att uttrycka de känslor som varit förknippande med separationen och livet utan pappa, vilket tycks ha haft en läkande effekt på relationen och anknytningen till pappa. / Introduction: An overseas service in the defense forces is no single concern of the defense staff, but affects the entire family. Research shows that when parents leave the children for military service abroad, the child's mood and ability to cope with a period of separation greatly depending on how the child’s life is in general. Based on the understanding and interpretation of previous research, this study will see into how it’s manifested for these children to continue to live a life with their father after military foreign missions. Is it possible for the relationship to repair completely, re-attach and return to the roles that the family system once had, or is there more complications? Question: How is life portrayed for young adults to live with their father after his military missions abroad? Method used in this research for carrying out semi-structured interviews are qualitative approach, where six respondents, three men two women participated. The collected data were analyzed with thematic analysis with inductive approach. What is described is the phenomenon; respondents' thoughts, experiences and feelings about their own subjective experience and its meaning in their life. The results are linked to the three main themes: separation from the parent, the impact of military missions abroad to the system and re-attachment with the father. There are also eight sub-themes that collectively describe the respondents' subjective experience. Respondents perceive a lack of openness in the dialogue and communication between their father and themselves regarding the subject of the father's international assignment as military. The separation has touched the respondents in varied way, but the general opinion is that respondents also believe that the father's decision to go on military assignments abroad affected the entire family system, not least, the role changes and frictions that arise as a consequence.  Discussion: The relational problems are consequences of previous attachment failures. Repairing the communication to their father enables re-attachment, which can improve the relational difficulties between the father and the young adult. When communication in adulthood increased the respondents had the opportunity to express the emotions associated with the separation that can act as a healing effect on the relationship and association with their father.