No description available.

The aim of this study was to investigate the comparative effects of mindful meditation and cyclic hyperventilation with retention upon interoceptive ability and heart rate variability (HRV). Further studies comparing meditation and breathwork contribute to a greater understanding of their potential benefits and have the potential to enhance overall well-being in the general population. A pre-post randomized controlled trial design was employed. Interoceptive accuracy was assessed through heartbeat detection task. Interoceptive sensibility was measured through confidence judgments, and interoceptive awareness by the correlation between accuracy and sensibility. Participants were randomly assigned to perform mindful meditation or cyclic hyperventilation with retention once per day for 21 consecutive days. No differences in interoceptive capacity and HRV was observed between the groups, but a tendency towards improved accuracy and increased confidence for both groups. However, the mindful meditation group exhibited a stronger positive association between HRV and interoceptive accuracy after the intervention, while the opposite was true for the cyclic hyperventilation group. Additionally, interoceptive awareness remained stable throughout the study. Mindful meditation demonstrated an enhancement in parasympathetic activity, as evidenced by higher RMSSD values. In contrast, cyclic hyperventilation with retention resulted in a substantial reduction in parasympathetic activity. This study highlights the complexity of interoception and emphasizes the need for further investigation in the context of mindfulness-based and breathwork interventions. / Syftet med denna studie var att undersöka de jämförande effekterna av medveten meditation och cyklisk hyperventilation med bibehållande på interoceptiv förmåga och hjärtfrekvensvariabilitet (HRV). Fler studier som jämför meditation och andningsövningar leder till en ökad förståelse av dess potentiella fördelar och står att gynna det övergripande välbefinnandet i den breda befolkningen. En pre-post randomiserad försöksdesign användes. Interoceptiv noggrannhet bedömdes genom en uppgift för att känna hjärtslag. Interoceptiv känslighet mättes genom konfidenskattningar och interoceptiv medvetenhet genom korrelationen mellan noggrannhet och känslighet. Deltagarna tilldelades slumpmässigt medveten meditation eller cyklisk hyperventilation en gång om dagen i 21 dagar. Inga skillnader i interoceptiv förmåga och HRV observerades mellan grupperna, men det fanns en tendens till förbättrad noggrannhet och ökad sensibilitet för båda grupperna. Likväl visade medveten meditation en starkare positiv association mellan HRV och interoceptiv noggrannhet efter interventionen, medan det motsatta var sant för cyklisk hyperventilation. Dessutom förblev interoceptiv medvetenhet stabil under hela studien. Medveten meditation visade en förbättring av parasympatisk aktivitet, vilket bevisades av högre RMSSD-värden. Å andra sidan resulterade cyklisk hyperventilation med bibehållande en betydande minskning av parasympatisk aktivitet. Denna studie belyser interoceptionens komplexitet och betonar behovet av ytterligare undersökning inom ramen för interventioner baserade på mindfulness och andningsarbete.

Minnet är av största relevans inom vittnespsykologiska sammanhang och kan vara avgörande för utfallet i rättsliga utredningar. Tidigare forskning visar att individer som har sett en effekt av en händelse kan tendera att minnas att de sett orsaken till händelsen. Detta kan förklaras genom bakåtriktade slutsatsfel, att man drar en slutsats om vad som borde ha orsakat effekten, och omedvetet skapar ett minne av orsaken. Syftet med denna studie är att undersöka individers benägenhet att skapa ett falskt minne av att de sett en brottshändelse om de sett effekten av brottet. Studien undersöker även om denna tendens förändras beroende på gärningsmannens etniska ursprung. Deltagare (N=92) minnestestades efter att de sett en film som antingen visade både orsak (en väskstöld) och effekt (väskan försvunnen), eller bara effekten. I varje betingelse hade gärningsmannen antingen ursprung från Skandinavien eller Mellanöstern. En envägs oberoende ANOVA och χ² test visade inte någon tendens till bakåtriktade slutsatsfel oavsett gärningsmannens etniska ursprung. Detta kan förklaras genom begränsningar med studien eller att bakåtriktade slutsatsfel inte är ett förekommande fenomen. Vidare forskning skulle gynnas av ett längre uppehåll mellan filmvisning och minnestest eftersom bakåtriktade slutsatsfel kan uppstå över tid.

Handel- och besöksnäringen har problem med hög personalomsättning som påverkar anställda och organisationer negativt. Krav- och resursmodellen beskriver att det finns arbetsresurser och arbetskrav som kan påverka motivationen. Denna undersökning kommer att fokusera på arbetsresurser i form av autonomi, kompetens och social tillhörighet som beskrivs som tre psykologiska behov inom Self-Determination Theory. Syftet med denna undersökning är att undersöka om det finns ett samband mellan de psykologiska behoven autonomi, kompetens respektive social tillhörighet och vilja att stanna kvar på arbetsplatsen respektive organisationsengagemang hos butiksanställda inom handel- och besöksnäring. En enkät besvarades av 199 personer inom handel- och besöksnäring. Resultatet från den hierarkiska multipla regressionsanalysen visade att de psykologiska behoven kompetens, autonomi och social tillhörighet inte var signifikanta prediktorer för vilja att stanna kvar men däremot var kompetens och autonomi signifikanta prediktorer för organisationsengagemang för anställda inom handel- och besöksnäring.

Människan agerar i sin vardag för att stärka den bild denne har av sig själv, det vill säga sin identitet. Dessa identiteter kan vara mer eller mindre framträdande, men någon klarhet om hur relationen mellan dessa ser ut saknas i forskningen. Med utgångspunkt i detta var syftet med denna studie att undersöka hur olika identiteter, nämligen yrkesidentiteten, föräldraidentiteten och relationsidentiteten, samt deras framträdandegrader, hänger ihop med varandra och med flera bakgrundsfaktorer. En enkät besvarades av 136 yrkesverksamma individer, och utifrån svarsdata testades fem hypoteser med hjälp av korrelationsberäkningar och multipla linjära regressionsanalyser. Resultatet visade inget signifikant samband mellan vare sig yrkesidentitet och familjesituation, yrkesidentitet och arbetslivserfarenhet eller föräldraidentitet och yngsta barnets ålder. Däremot erhölls signifikanta samband mellan föräldraidentitet och huruvida man hade hemmaboende barn samt relationsidentitet och relationsstatus. Resultaten belyser vikten av att förstå hur identiteter utvecklas och styr individens beteendeval. Utifrån detta föreslås att vidare forskning undersöker mindre utforskade identiteter såsom föräldraidentiteten och relationsidentiteten, samt huruvida olika livsförutsättningar kan bidra till framträdandegraden av identiteter och motivera individer att agera på ett visst sätt.

No description available.

Agency and communality have previously emerged as gender stereotypes in theinterplay of leadership evaluations. Within an experimental vignette design, data from385 participants who answered an online survey was used to determine to what extenta leader's value orientation influences perceived competence and effectivenesscompared to male and female leaders. The first two hypotheses tested if a communalleader received higher ratings of competence and leadership effectiveness comparedto agentic leaders and if a male leader received higher ratings than female leaders. Thethird hypothesis tested a backlash effect for women in a way that the effect of lowerratings of perceived competence and leadership effectiveness for agentic leaders isstronger for female leaders compared to male leaders. Each participant randomlyreceived one vignette about a leader with one of the four conditions (male-communal/female-communal/ male-agentic/ female-agentic) and was asked to evaluate the leaderon perceived competence and effectiveness. The results showed that communal leadersreceived higher ratings of competence compared to agentic leaders, and likewise,female leaders were better evaluated than male leaders for competence andeffectiveness. Additionally, the interaction effect could not provide support for thehypothesis that there might be a backlash effect for women. A backlash effect wouldmean that the effect of lower ratings of perceived competence/leadership effectivenessfor agentic leaders is stronger for female leaders compared to male leaders. Limitationsand practical implications are discussed.

This study bridges cognitive and organizational psychology, focusing on how cognitive processes, particularly global and local processing, interact with perceived distance to influence judgments, attributions, and moral evaluations in workplace scenarios. By administering a questionnaire,  data from 213 participants were collected and analyzed to understand how cognitive processes interact with moral questionability, attribution, and psychological distance within the workplace. During this research, we sought to confirm six hypotheses. The first two concerned attributions, focusing on whether local processing could influence people to resort to situational attribution, while global processing could favor dispositional attribution. Hypotheses three and four tested whether global processing made the behaviours perceived as morally objectionable and psychologically more distant than local processing. With hypothesis five, we wanted to investigate whether high psychological distance was associated with high moral questionability. The sixth hypothesis examined whether cognitive processing's impact on moral blame is partially mediated by perceived psychological distance. The findings revealed that individuals in the local processing condition were inclined to attribute behaviour more to dispositional factors, whereas those in the global processing condition tended to attribute it more to situational factors. Furthermore, people in the local processing condition perceived behaviours as more morally questionable and psychologically distant. Further analysis of Hypotheses 5 and 6 regarding the influence of perceived psychological distance on moral questionability and the mediating role of psychological distance between cognitive processes and moral questionability showed that there is a positive relationship between psychological distance and moral questionability and that perceived psychological distance has a mediating role between cognitive processes and moral questionability.

Förtret och höjdpunkter hanterar alla människor dagligen. Effekten det egentligen har på individens känsla av sammanhang (KASAM) och mening i livet (MIL) är däremot relativt outforskat i Sverige. Forskning har indikerat att dagliga höjdpunkter och förtret har en korrelation till KASAM där förtret påvisat en starkare korrelation, samt att individens KASAM bör vara mer statiskt än MIL. Denna studie undersökte huruvida den tidigare forskningen hade stöd samt om dagliga höjdpunkter och förtret hade större påverkan än negativa och positiva livshändelser. I studien ingick 141 universitetsstudenter, 101 kvinnor och 40 män. Datainsamlingen skedde genom en enkätundersökning bestående av tre etablerade skalor. En korrelationsanalys samt regressionsanalyser visade att differensen mellan höjdpunkter och förtret har betydelse, samt är en signifikant prediktor, för graden av KASAM och MIL. Denna studie kan vara av värde för framtida forskning som underlag eller inspiration till att fylla den rådande kunskapsluckan, framför allt kring vikten av dagliga höjdpunkter.

Previous findings suggest that gratitude is related to a multitude of benefits, such as improved psychological well-being, decreased psychological distress and more positive social relationships. The interest in gratitude as a research topic for psychological science is relatively new, and as such, there are many aspects of gratitude that need to be studied more. One of these areas is gender differences in trait gratitude. The main purpose of this study was to investigate possible gender differences in trait gratitude and in positive- and negative affect. In addition, a possible relationship between trait gratitude and affect is investigated, as well as cultural differences between Swedish students and international students studying in Sweden. This study was unable to find any differences in trait gratitude, however, a gender difference was found in experienced negative affect and cultural differences were found inboth positive- and negative affect. A positive relationship between trait gratitude and positive affect, as well as a negative relationship between trait gratitude and negative affect, were also found.