Temperature regulation in buildings can be tricky and expensive. A common problem when heating buildings is that an unnecessary amount of energy is supplied. This waste of energy is often caused by a faulty regulation system. This thesis presents a machine learning ap- proach, using time series data, to predict the energy supply needed to keep the inside tem- perature at around 21 degrees Celsius. The machine learning models LSTM, Ensemble LSTM, AT-LSTM, ARIMA, and XGBoost were used for this project. The validation showed that the ensemble LSTM model gave the most accurate predictions with the Mean Absolute Error of 22486.79 (Wh) and Symmetric Mean Absolute Percentage Error of 5.41 % and was the model used for comparison with the current system. From the performance of the different models, the conclusion is that machine learning can be a useful tool to pre- dict the energy supply. But on the other hand, there exist other complex factors that need to be given more attention to, to evaluate the model in a better way. / Temperaturreglering i byggnader kan vara knepigt och dyrt. Ett vanligt problem vid upp- värmning av byggnader är att det tillförs onödigt mycket energi. Detta energispill orsakas oftast av ett felaktigt regleringssystem. Denna rapport studerar möjligheten att, med hjälp av tidsseriedata, kunna träna olika maskininlärningmodeller för att förutsäga den energitill- försel som behövs för att hålla inomhustemperaturen runt 21 grader Celsius. Maskininlär- ningsmodellerna LSTM, Ensemble LSTM, AT-LSTM, ARIMA och XGBoost användes för detta projekt. Valideringen visade att ensemble LSTM-modellen gav den mest exakta förut- sägelserna med Mean Absolute Error på 22486.79 (Wh) och Symmetric Mean Absolute Percentage Error på 5.41% och var modellen som användes för att jämföra med det befint- liga systemet. Från modellernas prestation är slutsatsen att maskininlärning kan vara ett an- vändbart verktyg för att förutsäga energitillförseln. Men å andra sidan finns det andra kom- plexa faktorer som bör tas hänsyn till så att modellen kan evalueras på ett bättre sätt.

Sports events, festivals, construction sites, and film sites are examples of cases where power is required temporarily and often away from the power grid. Temporary Power Installations refer to systems set up for a limited amount of time with power typically generated on-site. Most load forecasting research has centered around settings with a permanent supply of power (such as in residential buildings). On the contrary, this work proposes machine learning approaches to accurately forecast load for Temporary Power Installations. In practice, these systems are typically powered by diesel generators that are over-sized and consequently, operate at low inefficient load levels. In this thesis, a ‘Pre-Event Forecasting’ approach is proposed to address this inefficiency by classifying a new Temporary Power Installation to a cluster of installations with similar load patterns. By doing so, the sizing of generators and power generation planning can be optimized thereby improving system efficiency. Load forecasting for Temporary Power Installations is also useful whilst a Temporary Power Installation is operational. A ‘Real-Time Forecasting’ approach is proposed to use monitored load data streamed to a server to forecast load two hours or more ahead in time. By doing so, practical measures can be taken in real-time to meet unexpected high and low power demands thereby improving system reliability. / Sportevenemang, festivaler, byggarbetsplatser och film platser är exempel på fall där kraften krävs Tillfälligt eller och bort från elnätet. Tillfälliga Kraft Installationer avser system som inrättats för en begränsad tid med Vanligtvis ström genereras på plats. De flesta lastprognoser forskning har kretsat kring inställningar med permanent eller strömförsörjning (zoals i bostadshus). Tvärtom föreslår detta arbete maskininlärning metoder för att noggrant prognos belastning under Tillfälliga anläggningar. I praktiken är thesis Typiskt system drivs med dieselgeneratorer som är överdimensionerad och följaktligen arbetar ineffektivt vid låga belastningsnivåer. I denna avhandling är en ‘Pre-Event Casting’ Föreslagen metod för att ta itu med denna ineffektivitet genom att klassificera ett nytt tillfälligt ström Installation till ett kluster av installationer med liknande lastmönster. Genom att göra så, kan dimensioneringen av generatorer och kraftproduktion planering optimeras därigenom förbättra systemets effektivitet. Load prognoser för Tillfälliga Kraft installationer är ook användbar Medan en tillfällig ström Installationen är i drift. En ‘Prognoser Real-Time’ Föreslagen metod är att använda övervakade lastdata strömmas till en server att förutse belastningen två timmar eller mer i förväg. Genom att göra så, kan praktiska åtgärder vidtas i realtid för att möta oväntade höga och låga effektbehov och därigenom förbättra systemets tillförlitlighet.

This thesis focuses on addressing the challenges of resource management in cloud environments, specifically in the context of running resource-optimized applications on Kubernetes. The scale and growth of cloud services, coupled with the dynamic nature of workloads, make it difficult to efficiently manage resources and control costs. The objective of this thesis is to explore the proactive autoscaling of virtual resources based on traffic demand, aiming to improve the current reactive approach, the Horizontal Pod Autoscaler (HPA), that relies on predefined rules and threshold values. By enabling proactive autoscaling, resource allocation can be optimized proactively, leading to improved resource utilization and cost savings. The aim is to strike a balance between resource utilization and the risk of Service Level Agreement (SLA) violations while optimizing resource usage for microservices. The study involves generating predictions and assessing resource utilization for both the current HPA implementation and the proposed solution. By comparing resource utilization and cost implications, the economic feasibility and benefits of adopting the new approach can be determined. The analysis aims to provide valuable insights into resource utilization patterns and optimization opportunities. The analysis shows significant improvements in CPU utilization and resource consumption using the proposed approach compared to the current HPA implementation. The proactive strategy allows for handling the same number of requests with fewer replicas, resulting in improved efficiency. The proposed solution has the potential to be applied to any type of service running on Kubernetes, with low computational costs. In conclusion, the analysis demonstrates the potential for resource optimization and cost savings through the proposed approach. By adopting proactive strategies and accurately predicting resource needs, organizations can achieve efficient resource utilization, system robustness, and compliance with SLA. Further research and enhancements can be explored based on the findings of this analysis. / Denna avhandling fokuserar på att adressera utmaningarna med resurshantering i molnmiljöer, specifikt i kontexten att köra resursoptimerade applikationer på Kubernetes. Skalan och tillväxten av molntjänster, tillsammans med arbetsbelastningarnas dynamiska natur, gör det svårt att effektivt hantera resurser och kontrollera kostnader. Syftet med denna avhandling är att utforska proaktiv autoskalning av virtuella resurser baserat på trafikbehov, med målet att förbättra den nuvarande reaktiva metoden, Horizontal Pod Autoscaler (HPA), som förlitar sig på fördefinierade regler och tröskelvärden. Genom att möjliggöra proaktiv autoskalning kan resurstilldelningen optimeras i förväg, vilket leder till förbättrad resursanvändning och kostnadsbesparingar. Målet är att hitta en balans mellan resursanvändning och risken för överträdelser av Service Level Agreements (SLA) samtidigt som resursanvändningen för mikrotjänster optimeras. Studien innefattar att generera förutsägelser och bedöma resursanvändning för både den nuvarande HPA-implementeringen och den föreslagna lösningen. Genom att jämföra resursanvändning och kostnadsimplikationer kan den ekonomiska genomförbarheten och fördelarna med att anta det nya tillvägagångssättet bestämmas. Analysen syftar till att ge värdefulla insikter i mönster för resursanvändning och möjligheter till optimering. Analysen visar betydande förbättringar i CPU-användning och resursförbrukning med den föreslagna metoden jämfört med den nuvarande HPA-implementeringen. Den proaktiva strategin möjliggör hantering av samma antal förfrågningar med färre replikor, vilket resulterar i förbättrad effektivitet. Den föreslagna lösningen har potential att tillämpas på alla typer av tjänster som körs på Kubernetes, med låga beräkningskostnader. Sammanfattningsvis visar analysen potentialen för resursoptimering och kostnadsbesparingar genom det föreslagna tillvägagångssättet. Genom att anta proaktiva strategier och noggrant förutsäga resursbehov kan organisationer uppnå effektiv resursanvändning, systemets robusthet och uppfyllnad av SLA:er. Vidare forskning och förbättringar kan utforskas baserat på resultaten av denna analys.

The user experience offered by a video streaming service plays a fundamental role in customer satisfaction. This experience can be degraded by poor playback quality and buffering issues. These problems can be caused by a user demand that is higher than the video streaming service capacity. Resource scaling methods can increase the available resources to cover the need. However, most resource scaling systems are reactive and scale up in an automated fashion when a certain demand threshold is exceeded. During popular live streaming content, the demand can be so high that even by scaling up at the last minute, the system might still be momentarily under-provisioned, resulting in a bad user experience. The solution to this problem is proactive scaling which is event-based, using content-related information to scale up or down, according to knowledge from past events. As a result, proactive resource scaling is a key factor in providing reliable video streaming services. Users viewing habits heavily affect demand. To provide an accurate model for proactive resource scaling tools, these habits need to be modelled. This thesis provides such a forecasting model for user views that can be used by a proactive resource scaling mechanism. This model is created by applying machine learning algorithms to data from both live TV and over-the-top streaming services. To produce a model with satisfactory accuracy, numerous data attributes were considered relating to users, content and content providers. The findings of this thesis show that user viewing demand can be modelled with high accuracy, without heavily relying on user-related attributes but instead by analysing past event logs and with knowledge of the schedule of the content provider, whether it is live tv or a video streaming service. / Användarupplevelsen som erbjuds av en videostreamingtjänst spelar en grundläggande roll för kundnöjdheten. Denna upplevelse kan försämras av dålig uppspelningskvalitet och buffertproblem. Dessa problem kan orsakas av en efterfrågan från användare som är högre än videostreamingtjänstens kapacitet. Resursskalningsmetoder kan öka tillgängliga resurser för att täcka behovet. De flesta resursskalningssystem är dock reaktiva och uppskalas automatiskt när en viss behovströskel överskrids. Under populärt livestreaminginnehåll kan efterfrågan vara så hög att även genom att skala upp i sista minuten kan systemet fortfarande vara underutnyttjat tillfälligt, vilket resulterar i en dålig användarupplevelse. Lösningen på detta problem är proaktiv skalning som är händelsebaserad och använder innehållsrelaterad information för att skala upp eller ner, enligt kunskap från tidigare händelser. Som ett resultat är proaktiv resursskalning en nyckelfaktor för att tillhandahålla tillförlitliga videostreamingtjänster. Användares visningsvanor påverkar efterfrågan kraftigt. För att ge en exakt modell för proaktiva resursskalningsverktyg måste dessa vanor modelleras. Denna avhandling ger en sådan prognosmodell för användarvyer som kan användas av en proaktiv resursskalningsmekanism. Denna modell är skapad genom att använda maskininlärningsalgoritmer på data från både live-TV och streamingtjänster. För att producera en modell med tillfredsställande noggrannhet ansågs ett flertal dataattribut relaterade till användare, innehåll och innehållsleverantörer. Resultaten av den här avhandlingen visar att efterfrågan på användare kan modelleras med hög noggrannhet utan att starkt förlita sig på användarrelaterade attribut utan istället genom att analysera tidigare händelseloggar och med kunskap om innehållsleverantörens schema, vare sig det är live-tv eller tjänster för videostreaming.

Electricity spot prices are difficult to predict since they depend on different unstable and erratic parameters, and also due to the fact that electricity is a commodity that cannot be stored efficiently. This results in a volatile, highly fluctuating behavior of the prices, with many peaks. Machine learning algorithms have outperformed traditional methods in various areas due to their ability to learn complex patterns. In the last decade, deep learning approaches have been introduced in electricity spot price prediction problems, often exceeding their predecessors. In this thesis, several deep learning models were built and evaluated for their ability to predict the spot prices 10-days ahead. Several conclusions were made. Firstly, it was concluded that rather simple neural network architectures can predict prices with high accuracy, except for the most extreme sudden peaks. Secondly, all the deep networks outperformed the benchmark statistical model. Lastly, the proposed LSTM and CNN provided forecasts which were statistically, significantly superior and had the lowest errors, suggesting they are the most suitable for the prediction task. / Elspotspriser är svåra att förutsäga eftersom de beror på olika instabila och oregelbundna faktorer, och också på grund av att elektricitet är en vara som inte kan lagras effektivt. Detta leder till ett volatilt, fluktuerande beteende hos priserna, med många plötsliga toppar. Maskininlärningsalgoritmer har överträffat traditionella metoder inom olika områden på grund av deras förmåga att lära sig komplexa mönster. Under det senaste decenniet har djupinlärningsmetoder introducerats till problem inom elprisprognostisering och ofta visat sig överlägsna sina föregångare. I denna avhandling konstruerades och utvärderades flera djupinlärningsmodeller på deras förmåga att förutsäga spotpriserna 10 dagar framåt. Den första slutsatsen är att relativt simpla nätverksarkitekturer kan förutsäga priser med hög noggrannhet, förutom för fallen med de mest extrema, plötsliga topparna. Vidare, så övertränade alla djupa neurala nätverken den statistiska modellen som användes som riktmärke. Slutligen, så gav de föreslagna LSTM- och CNN-modellerna prognoser som var statistiskt, signifikant överlägsna de andra och hade de lägsta felen, vilket tyder på att de är bäst lämpade för prognostiseringsuppgiften.

Federated learning faces a challenge when dealing with highly heterogeneous data and it can sometimes be inadequate to adopt an approach where a single model is trained for usage at all nodes in the network. Different approaches have been investigated to succumb this issue such as adapting the trained model to each node and clustering the nodes in the network and train a different model for each cluster where the data is less heterogeneous. In this work we study the possibilities to improve the local model performance utilizing the hierarchical setup that comes with clustering the participating clients in the network. Experiments are carried out featuring a Long Short-Term Memory network to perform time series forecasting to evaluate different approaches utilizing the hierarchical setup and comparing them to standard federated learning approaches. The experiments are done using a dataset collected by Ericsson AB consisting of handovers recorded at base stations in an European city. The hierarchical approaches didn’t show any benefit over common two-level approaches. / Federated Learning står inför en utmaning när det gäller att hantera data med en hög grad av heterogenitet och det kan i vissa fall vara olämpligt att använda sig av en approach där en och samma modell är tränad för att användas av alla noder i nätverket. Olika approacher för att hantera detta problem har undersökts som att anpassa den tränade modellen till varje nod och att klustra noderna i nätverket och träna en egen modell för varje kluster inom vilket datan är mindre heterogen. I detta arbete studeras möjligheterna att förbättra prestandan hos de lokala modellerna genom att dra nytta av den hierarkiska anordning som uppstår när de deltagande noderna i nätverket grupperas i kluster. Experiment är utförda med ett Long Short-Term Memory-nätverk för att utföra tidsserieprognoser för att utvärdera olika approacher som drar nytta av den hierarkiska anordningen och jämför dem med vanliga federated learning-approacher. Experimenten är utförda med ett dataset insamlat av Ericsson AB. Det består av "handoversfrån basstationer i en europeisk stad. De hierarkiska approacherna visade inga fördelar jämfört med de vanliga två-nivåapproacherna.

Cette thèse envisage un ensemble de méthodes permettant aux algorithmes d'apprentissage statistique de mieux traiter la nature séquentielle des problèmes de gestion de portefeuilles financiers. Nous débutons par une considération du problème général de la composition d'algorithmes d'apprentissage devant gérer des tâches séquentielles, en particulier celui de la mise-à-jour efficace des ensembles d'apprentissage dans un cadre de validation séquentielle. Nous énumérons les desiderata que des primitives de composition doivent satisfaire, et faisons ressortir la difficulté de les atteindre de façon rigoureuse et efficace. Nous poursuivons en présentant un ensemble d'algorithmes qui atteignent ces objectifs et présentons une étude de cas d'un système complexe de prise de décision financière utilisant ces techniques. Nous décrivons ensuite une méthode générale permettant de transformer un problème de décision séquentielle non-Markovien en un problème d'apprentissage supervisé en employant un algorithme de recherche basé sur les K meilleurs chemins. Nous traitons d'une application en gestion de portefeuille où nous entraînons un algorithme d'apprentissage à optimiser directement un ratio de Sharpe (ou autre critère non-additif incorporant une aversion au risque). Nous illustrons l'approche par une étude expérimentale approfondie, proposant une architecture de réseaux de neurones spécialisée à la gestion de portefeuille et la comparant à plusieurs alternatives. Finalement, nous introduisons une représentation fonctionnelle de séries chronologiques permettant à des prévisions d'être effectuées sur un horizon variable, tout en utilisant un ensemble informationnel révélé de manière progressive. L'approche est basée sur l'utilisation des processus Gaussiens, lesquels fournissent une matrice de covariance complète entre tous les points pour lesquels une prévision est demandée. Cette information est utilisée à bon escient par un algorithme qui transige activement des écarts de cours (price spreads) entre des contrats à terme sur commodités. L'approche proposée produit, hors échantillon, un rendement ajusté pour le risque significatif, après frais de transactions, sur un portefeuille de 30 actifs. / This thesis considers a number of approaches to make machine learning algorithms better suited to the sequential nature of financial portfolio management tasks. We start by considering the problem of the general composition of learning algorithms that must handle temporal learning tasks, in particular that of creating and efficiently updating the training sets in a sequential simulation framework. We enumerate the desiderata that composition primitives should satisfy, and underscore the difficulty of rigorously and efficiently reaching them. We follow by introducing a set of algorithms that accomplish the desired objectives, presenting a case-study of a real-world complex learning system for financial decision-making that uses those techniques. We then describe a general method to transform a non-Markovian sequential decision problem into a supervised learning problem using a K-best paths search algorithm. We consider an application in financial portfolio management where we train a learning algorithm to directly optimize a Sharpe Ratio (or other risk-averse non-additive) utility function. We illustrate the approach by demonstrating extensive experimental results using a neural network architecture specialized for portfolio management and compare against well-known alternatives. Finally, we introduce a functional representation of time series which allows forecasts to be performed over an unspecified horizon with progressively-revealed information sets. By virtue of using Gaussian processes, a complete covariance matrix between forecasts at several time-steps is available. This information is put to use in an application to actively trade price spreads between commodity futures contracts. The approach delivers impressive out-of-sample risk-adjusted returns after transaction costs on a portfolio of 30 spreads.

Predicting the behavior of financial markets is largely an unsolved problem. The problem hasbeen approached with many different methods ranging from binary logic, statisticalcalculations and genetic algorithms. In this thesis, the problem is approached with a machinelearning method, namely the Long Short-Term Memory (LSTM) variant of Recurrent NeuralNetworks (RNNs). Recurrent neural networks are artificial neural networks (ANNs)—amachine learning algorithm mimicking the neural processing of the mammalian nervoussystem—specifically designed for time series sequences. The thesis investigates the capabilityof the LSTM in modeling financial market behavior as well as compare it to the traditionalRNN, evaluating their performances using various measures. / Prediktion av den finansiella marknadens beteende är i stort ett olöst problem. Problemet hartagits an på flera sätt med olika metoder så som binär logik, statistiska uträkningar ochgenetiska algoritmer. I den här uppsatsen kommer problemet undersökas medmaskininlärning, mer specifikt Long Short-Term Memory (LSTM), en variant av rekurrentaneurala nätverk (RNN). Rekurrenta neurala nätverk är en typ av artificiellt neuralt nätverk(ANN), en maskininlärningsalgoritm som ska efterlikna de neurala processerna hos däggdjursnervsystem, specifikt utformat för tidsserier. I uppsatsen undersöks kapaciteten hos ett LSTMatt modellera finansmarknadens beteenden och jämförs den mot ett traditionellt RNN, merspecifikt mäts deras effektivitet på olika vis.

No description available.

Abstracts in English, Afrikaans and Northern Sotho / More time series forecasting methods were researched and made available in recent years. This is mainly due to the emergence of machine learning methods which also found applicability in time series forecasting. The emergence of a variety of methods and their variants presents a challenge when choosing appropriate forecasting methods. This study explored the performance of four advanced forecasting methods: autoregressive integrated moving averages (ARIMA); artificial neural networks (ANN); support vector machines (SVM) and regression models with ARIMA errors. To improve their performance, bagging was also applied. The performance of the different methods was illustrated using South African air passenger data collected for planning purposes by the Airports Company South Africa (ACSA). The dissertation discussed the different forecasting methods at length. Characteristics such as strengths and weaknesses and the applicability of the methods were explored. Some of the most popular forecast accuracy measures were discussed in order to understand how they could be used in the performance evaluation of the methods. It was found that the regression model with ARIMA errors outperformed all the other methods, followed by the ARIMA model. These findings are in line with the general findings in the literature. The ANN method is prone to overfitting and this was evident from the results of the training and the test data sets. The bagged models showed mixed results with marginal improvement on some of the methods for some performance measures. It could be concluded that the traditional statistical forecasting methods (ARIMA and the regression model with ARIMA errors) performed better than the machine learning methods (ANN and SVM) on this data set, based on the measures of accuracy used. This calls for more research regarding the applicability of the machine learning methods to time series forecasting which will assist in understanding and improving their performance against the traditional statistical methods / Die afgelope tyd is verskeie tydreeksvooruitskattingsmetodes ondersoek as gevolg van die ontwikkeling van masjienleermetodes met toepassings in die vooruitskatting van tydreekse. Die nuwe metodes en hulle variante laat ʼn groot keuse tussen vooruitskattingsmetodes. Hierdie studie ondersoek die werkverrigting van vier gevorderde vooruitskattingsmetodes: outoregressiewe, geïntegreerde bewegende gemiddeldes (ARIMA), kunsmatige neurale netwerke (ANN), steunvektormasjiene (SVM) en regressiemodelle met ARIMA-foute. Skoenlussaamvoeging is gebruik om die prestasie van die metodes te verbeter. Die prestasie van die vier metodes is vergelyk deur hulle toe te pas op Suid-Afrikaanse lugpassasiersdata wat deur die Suid-Afrikaanse Lughawensmaatskappy (ACSA) vir beplanning ingesamel is. Hierdie verhandeling beskryf die verskillende vooruitskattingsmetodes omvattend. Sowel die positiewe as die negatiewe eienskappe en die toepasbaarheid van die metodes is uitgelig. Bekende prestasiemaatstawwe is ondersoek om die prestasie van die metodes te evalueer. Die regressiemodel met ARIMA-foute en die ARIMA-model het die beste van die vier metodes gevaar. Hierdie bevinding strook met dié in die literatuur. Dat die ANN-metode na oormatige passing neig, is deur die resultate van die opleidings- en toetsdatastelle bevestig. Die skoenlussamevoegingsmodelle het gemengde resultate opgelewer en in sommige prestasiemaatstawwe vir party metodes marginaal verbeter. Op grond van die waardes van die prestasiemaatstawwe wat in hierdie studie gebruik is, kan die gevolgtrekking gemaak word dat die tradisionele statistiese vooruitskattingsmetodes (ARIMA en regressie met ARIMA-foute) op die gekose datastel beter as die masjienleermetodes (ANN en SVM) presteer het. Dit dui op die behoefte aan verdere navorsing oor die toepaslikheid van tydreeksvooruitskatting met masjienleermetodes om hul prestasie vergeleke met dié van die tradisionele metodes te verbeter. / Go nyakišišitšwe ka ga mekgwa ye mentši ya go akanya ka ga molokoloko wa dinako le go dirwa gore e hwetšagale mo mengwageng ye e sa tšwago go feta. Se k e k a le b a k a la g o t šwelela ga mekgwa ya go ithuta ya go diriša metšhene yeo le yona e ilego ya dirišwa ka kakanyong ya molokolokong wa dinako. Go t šwelela ga mehutahuta ya mekgwa le go fapafapana ga yona go tšweletša tlhohlo ge go kgethwa mekgwa ya maleba ya go akanya. Dinyakišišo tše di lekodišišitše go šoma ga mekgwa ye mene ya go akanya yeo e gatetšego pele e lego: ditekanyotshepelo tšeo di kopantšwego tša poelomorago ya maitirišo (ARIMA); dinetweke tša maitirelo tša nyurale (ANN); metšhene ya bekthara ya thekgo (SVM); le mekgwa ya poelomorago yeo e nago le diphošo tša ARIMA. Go kaonafatša go šoma ga yona, nepagalo ya go ithuta ka metšhene le yona e dirišitšwe. Go šoma ga mekgwa ye e fepafapanego go laeditšwe ka go šomiša tshedimošo ya banamedi ba difofane ba Afrika Borwa yeo e kgobokeditšwego mabakeng a dipeakanyo ke Khamphani ya Maemafofane ya Afrika Borwa (ACSA). Sengwalwanyaki šišo se ahlaahlile mekgwa ya kakanyo ye e fapafapanego ka bophara. Dipharologanyi tša go swana le maatla le bofokodi le go dirišega ga mekgwa di ile tša šomišwa. Magato a mangwe ao a tumilego kudu a kakanyo ye e nepagetšego a ile a ahlaahlwa ka nepo ya go kwešiša ka fao a ka šomišwago ka gona ka tshekatshekong ya go šoma ga mekgwa ye. Go hweditšwe gore mokgwa wa poelomorago wa go ba le diphošo tša ARIMA o phadile mekgwa ye mengwe ka moka, gwa latela mokgwa wa ARIMA. Dikutollo tše di sepelelana le dikutollo ka kakaretšo ka dingwaleng. Mo k gwa wa ANN o ka fela o fetišiša gomme se se bonagetše go dipoelo tša tlhahlo le dihlo pha t ša teko ya tshedimošo. Mekgwa ya nepagalo ya go ithuta ka metšhene e bontšhitše dipoelo tšeo di hlakantšwego tšeo di nago le kaonafalo ye kgolo go ye mengwe mekgwa ya go ela go phethagatšwa ga mešomo. Go ka phethwa ka gore mekgwa ya setlwaedi ya go akanya dipalopalo (ARIMA le mokgwa wa poelomorago wa go ba le diphošo tša ARIMA) e šomile bokaone go phala mekgwa ya go ithuta ka metšhene (ANN le SVM) ka mo go sehlopha se sa tshedimošo, go eya ka magato a nepagalo ya magato ao a šomišitšwego. Se se nyaka gore go dirwe dinyakišišo tše dingwe mabapi le go dirišega ga mekgwa ya go ithuta ka metšhene mabapi le go akanya molokoloko wa dinako, e lego seo se tlago thuša go kwešiša le go kaonafatša go šoma ga yona kgahlanong le mekgwa ya setlwaedi ya dipalopalo. / Decision Sciences / M. Sc. (Operations Research)