Margaret Atwoods dystopiska roman Tjänarinnans berättelse (The Handmaid’s Tale) från år 1985 fick åter uppmärksamhet år 2017 när teveseriens första säsong, baserad på romanen, hade premiär. I berättelsen skildras tjänarinnan Offreds liv i republiken Gilead, före detta USA, där infertilitet är ett av de stora problemen. Det föds sällan barn i landet och av de som föds är endast tre av fyra barn friska. Kvinnor med låg social status, men med fungerande livmoder, utses till tjänarinnor och enligt republiken har de en ärofylld uppgift; att föda friska barn åt aristokratiska makar. Republiken legitimerar tjänarinnornas avsaknad av frihet genom att hänvisa till Bibelns texter, främst till Genesisberättelsen om Bilha, Rakel och Jakob. Bilhas uppdrag i hushållskonstellationen är att förse patriarken Jakob med avkommor och på liknande sätt fungerar Offreds roll i romanens handling. Denna uppsats undersöker den bibliska intertextualiteten i romanen. Det förekommer både uppenbara citat och mindre tydliga allusioner. Genom att tillämpa Lina Sjöbergs system om markör, sätt och effekt analyseras bibelreferenserna på tre nivåer. Den första nivån identifierar referensen som citat, refererat, allusion eller tema. Den andra nivån undersöker på vilket sätt intertextualiteten sker och den tredje nivån beskriver vilken effekt bibelreferensen får hos läsaren.  Bibeln har länge inspirerat olika kulturyttringar och sedan den senare halvan av 1900-talet har den allmänna populärkulturen studerats ur ett bibelvetenskapligt perspektiv. Trots sekulariseringsteorier går det inte att avfärda bibelberättelsers inflytande i moderna verk. Bibeln har länge varit en del av vår kultur och många känner till de klassiska gammaltestamentliga berättelserna om Adam och Eva, Noa och flodvågen, Abrahams söner, Jobs olycka och Jona i valfisken. Detta bibliotek av böcker, med spridda stilar, har på många olika sätt influerat modern skönlitteratur och Tjänarinnans berättelse är en av dessa.

This qualitative study aims to examine the differences between Margaret Atwood’s novel and Bruce Miller’s adapted version of The Handmaid’s Tale by the application of adaptation, as well as, feminist theory. An additional aim is to investigate the didactic potential of using both the original version and the TV series adaptation in the EFL-classroom, this in relation to the Curriculum for English at upper secondary level. The two research questions addressed in this study were: What are the main differences between the adapted version and the original version? and, in relation to the EFL-classroom and the subject English 7, what can be gained by working comparatively with the original version and the TV series adaptation? The essay is examined by using adaptation theory and feminist theory. The findings of the analysis presented in this study show for example that the television adaptation features a more feminist portrayal of the female characters than the original story. In addition, the findings of this study suggests that by using both texts in the EFL-classroom, one can get the opportunity to highlight prominent themes within the two media which were discovered in this study. For example, discrimination based on gender or sexual orientation. Therefore, by comparing the two texts, students may become aware of differences between how the two texts are able to portray such indifferences as mentioned above. In an educational setting this is useful since by working with questions which aims to compare both texts in the EFL-classroom, students also get the chance to deal with various living conditions and attitudes in relation to both the historical and contemporary English-speaking world (Skolverket 2011, p. 4).

This essay shows how Margaret Atwood’s novel The Handmaid’s Tale (1985) functions as a critique of patriarchal society as it depicts a dystopic, dismantled society where women are divided into societal groups on biological grounds. Based on socialist feminist literary theory, an analysis is carried out of two of the female characters, Offred and Serena Joy, who are both oppressed by a patriarchal, totalitarian government; an oppression that is manifested in different ways. Offred is used as a tool to provide children and Serena Joy is confined within the home. The focus of the analysis is on the oppression of these two characters by the patriarchal government through the removal of their rights due to their gender. Red and blue, the two colors used to mark their different societal groups, are analyzed to show how they affect the reader’s perception of these characters and how the novel demonstrates the division of women visually. / Denna uppsats visar hur Margaret Atwoods roman Tjänarinnans berättelse (1985) fungerar som en kritik mot ett patriarkalt samhälle. Denna kritik tar sig uttryck genom en dystopisk skildring av ett samhälle där kvinnor delas in i sociala grupper baserat på deras biologiska förutsättningar. Med utgångspunkt i socialistisk feministisk litteraturteori görs en karaktärsanalys av två av de kvinnliga karaktärerna, Offred och Serena Joy. De är båda förtryckta av det patriarkala, totalitära styret, ett förtryck som tar sig uttryck på olika sätt. Offred används som ett verktyg för att öka barnafödandet och Serena Joy är isolerad i hemmet. Analysen fokuserar på förtryckandet av de två karaktärerna baserat på borttagandet av deras tidigare rättigheter på grund av deras kön. Röd och blå, två färger som används för att markera deras sociala grupp, analyseras för att påvisa hur de påverkar läsarens uppfattning av karaktärerna och hur romanen rent visuellt kategoriserar kvinnor i olika grupper.