Utifrån den existerande lagstiftningen är det krav på att alla aktiebolag ska ha en revisor. På revisionsmarknaden föreligger en speciell marknadssituation då 99% av alla revisionsbolag har mindre än tio anställda men samtidigt så har de små revisionsbyråerna en minoritet av marknadsandelen. Detta gör att en stor mängd företag konkurrerar om en relativt sett liten marknad. Den rådande marknadssituationen gör det intressant att undersöka hur små revisionsbyråer använder marknadsföring för att skaffa nya kunder.   Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur små revisionsbolag använder sig av marknadsföring för att rekrytera nya kunder. I studien används ett hermeneutiskt synsätt och en undersökningsmetod bestående av tre kvalitativa intervjuer används för datainsamling. Den s.k. gyllene medelvägen används som angreppssätt.   Den grundläggande teorin i uppsatsen är Grönroos tjänstemarknadsföringstriangel vars tre huvuddelar är extern, intern och interaktiv marknadsföring. Eftersom fokus ligger på den externa markandsföringen används Lovelocks marknadskommunikationsmix bestående av personlig kommunikation, reklam, erbjudanden, publicitet och pr, instruktionsmaterial och företagsdesign.   Efter det att det teoretiska ramverket frasställts utfördes tre kvalitativa intervjuer. Utifrån dessa intervjuer analyseras hur väl empirin överensstämmer med teorin för att slutligen diskutera fram en ny substantiv teori. Målet med den nya teorin är att visa betydelsen av nätverkande för små revisionsbyråer då detta inte framgår i tillräckligt i de existerande teorierna. Det som slutligen konkluderas i studien är att de flesta nya kunder tillkommer från rekommendationer och att de tillfrågade företagen använder sig av aktivt nätverkande för att skaffa nya kunder.

<p>Den första juli 2009 infördes ROT-avdraget, ett avdrag som innebär att privatpersoner har rätt att endast betala halva arbetskostnaden vid arbeten som utförs i deras hem. Detta har således bidragit till att företag som påverkas av detta och kan erbjuda tjänster som är avdragsgilla för privatpersoner får operera på en marknad under stora förändringar den senaste tiden. Denna uppsats kommer att behandla företag som utför hushållsnära tjänster så som hemstädning, fönsterputs och snöskottning med mera. För att lyckas på en marknad som förändras är det viktigt att kunna anpassa sig och differentiera sig gentemot sina konkurrenter och för att göra det så finns det flertalet olika angreppssätt.</p><p> </p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag inom hushållsnära tjänster jobbar med och har för inställning till marknadsföring. Vidare har uppsatsen för avsikt att redogöra för läsaren hur företag inom tjänstesektorn arbetar för att differentiera sig gentemot sina konkurrenter och vilka svårigheter det medför. Som empiriskt underlag har sex stycket företag intervjuats.</p>

<p>Studien syftar att undersöka företags motiv till sponsring, samt se om de skiljer sig åt beroendes på om företagen säljer varor eller tjänster. Vi undersöker sponsring utifrån Grönkvists (2000) motiv till sponsring; associations- och imageöverföring, samhällsansvar,</p><p>exponering, relationer, branschexlusivitet, lanseringar, försäljning och intern marknadsföring samt Grönroos teorier om tjänstemarknadsföringens natur.</p><p>Vi har genomfört en fallstudie studie av golftävlingen SAS Masters och undersökt fyra av fem huvudsponsorer. Fördelningen mellan produkt- och tjänsteföretagen var två av var typ.</p><p>Tjänsteföretagens främsta motiv till sponsring är möjligheten till relationsbyggande och produktföretagens är ökad försäljning samt associations och imageöverföring. Sammantaget var relationsmotivet det viktigaste för företagen. Vi uppfattar motivet till sponsring som ett fenomen med subnivåer där huvudmotivet är avkastning, dit analyserade motiv kan härledas.</p>

<p>Problem</p><p>Arena Personal har upplevt att deras rekryteringstjänst inte används i</p><p>samma utsträckning som deras bemanningstjänst. Detta trots att de</p><p>anser sig kunna erbjuda en bra tjänst inom detta område. Arena</p><p>Personal vet inte säkert vad orsaken till detta är och vill därför ha svar på problemet. Orsaken till ovissheten grundar sig i att de inte har tillräckligt med kunskap om hur kunderna uppfattar dem.</p><p>Syfte</p><p>Uppsatsen syfte är att utvärdera hur kunderna upplever Arena</p><p>Personal. Utifrån undersökningens resultat ges Arena Personal en</p><p>fördjupad inblick i de områden som upplevs som bra och i de områden</p><p>som upplevs som sämre samt svar på varför kunderna inte använder</p><p>rekrytering i samma utsträckning som bemanning.</p><p>Tillvägagångssätt</p><p>Intervjuer med fyra av Arena Personals kunder genomfördes och</p><p>sammanställdes för att få en bild av hur de uppfattade Arena Personal.</p><p>Resultatet av de viktigaste positiva och negativa aspekterna av Arena</p><p>Personal presenterades utifrån de fyra områden som undersökningen</p><p>utgick ifrån. Dessa aspekter analyserades sedan med hjälp av relevant</p><p>teori som förstärkte analysen och möjliggjorde en djupare förståelse av resultatet.</p><p>Uppfattningen om Arena Personal</p><p>Kundernas uppfattning om Arena Personal är att de överlag är ett bra bemanningsföretag. De områden som upplevs som bäst är relationen</p><p>som kunderna har med Arena Personal samt flexibiliteten och</p><p>smidigheten i leveransen av personal. Området som upplevs som sämst</p><p>är kompetensen vid rekryteringar och matchningen av personal.</p>

<p><strong>Bakgrund:                          </strong></p><p>Sverige har idag över tjugosextusen bostadsrättsföreningar och allmännyttan säljer ut allt fler hyresrätter till ombildning. Det är därför märkligt att det trots omfattande litteratur om fastighetsförvaltning, kundorientering och tjänstemarknadsföring inte finns sådan med fokus på kunden bostadsrättsföreningar. Om man har bostadsrättsföreningar som kund hur bör man då arbeta med sin tjänst och hur kundanpassar man?</p><p><strong>Syfte:                                  </strong></p><p>Syftet med arbetet är att utifrån tjänstemarknadsföringens verktyg undersöka hur man som ekonomiskfastighetsförvaltare med fördel kan bemöta bostadsrättsföreningars behov.</p><p><strong>Metod:                               </strong></p><p>Genom kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkätundersökning, med 9 ekonomer på Riksbyggen Mellersta respektive deras kunder samlade vi in vår empiri. Sekundärdata inhämtades från, för frågeställningen, relevanta källor.</p><p><strong>Teori:                                 </strong></p><p>Teorin är uppdelad i 6 huvuddelar där de två första förklarar begreppen tjänster och kvalitet. Därefter 3 avsnitt angående relationer och kundorientering. Avslutningsvis ett avsnitt med fokus på fastighetsförvaltning.</p><p><strong>Empiri:                               </strong></p><p>Denna del av uppsatsen bygger på intervjuer för att visa på hur Riksbyggen arbetar med sin tjänst ekonomisk fastighets- förvaltning. Även resultatet av vår enkätundersökning redovisas, vilken vi genomförde för att utröna vad kunderna anser om tjänsten.</p><p><strong>Analys:                              </strong></p><p><strong> </strong>Jämförelse mellan teorier och den empiriska undersökningen för analys och för att se vilka delar av teorin som är tillämpliga även för bostadsrättsföreningar</p><p><strong>Slutsats:                             </strong></p><p>Vi har kommit fram till att Riksbyggen arbetar tillfredställande med sin tjänst ekonomiskfastighetsförvaltning och att den därför kan ligga till grund för våra slutsatser om hur man bör arbeta med tjänsten. Vi har även funnit att den teori som finns, även om den inte är skriven för detta område, i mångt och mycket är tillämplig. Den viktigaste slutsatsen är att ekonomiska fastighetsförvaltare nu och i framtiden bör arbeta kunddrivet och kundorienterat, vi presenterar även vägar att göra detta på.</p><p> </p> / <p><strong>Background:</strong>                     </p><p>In Sweden today there are more then 26 000 bostadsrättsföreningar and the public housing are selling their renal estates and many of them are turned into bostadsrätter. There for it´s curious that, in spite of loads of various theory regarding costumer orientation, real estate management and service management concerning real estate, there lacks theory focusing on bostadsrättsföreningar. How should you work with your service and adapt to your customer if it´s at bostadsrättsförening.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Purpose:                             </strong></p><p>The purpose of the thesis is, based on service marketing tools, to investigate how a real estate managing company successfully can satisfy a bostadsrättsförenings needs.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Method:                             </strong></p><p>Through qualitative interviews with nine respondents from Riksbyggen Mellersta and thorough a quantitative survey with their customers. Our theory was gathered from, for our purpose, relevant sources.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Theory:                             </strong></p><p><strong> </strong>The theory is divided in to six main parts were the first two explains service and quality. There after there is three parts concerning relations and costumer orientation. The chapter ends with a part focusing on real estate management.</p><p> </p><p><strong>Empiri:                              </strong></p><p><strong> </strong>This part of the essay is based on the interviews made and through them show how Riksbyggen works with their service real estate management.  We also present the results from our survey, which was made to reveal the costumers opinions.</p><p> <strong>Analysis:                           </strong></p><p><strong> </strong>Comparing the theories and the empirical research to analyze and to see whether the existing theory is adaptable for bostadrättsföreningar.  </p><p> <strong>Conclusions:                      </strong></p><p>We have come to the conclusion that Riksbyggen provides a satisfying service to their customers, and we can there for use it as a ground for our conclusions about providing a good real estate managing service. We also found that the available theory, even though not written for this matter, can be used in this situation. Our most important conclusion is that real estate mangers today and in the future should be working with costumer orientation and use customer satisfaction as their main goal. We also present ways of working with this<strong></strong></p>

<p>Tjänster, vare sig etablerade eller nya, brottas ofta med problemet att vara svårvärderade. Detta gäller även tjänsten homestyling som är en form av inredningstjänst. Homestylingens syfte är att ställa i ordning en bostad för att framhäva dess bästa egenskaper inför en försäljning. Detta kan göras genom estetiska lyft med rekvisita och möblemang. Det finns olika nivåer på tjänsten och dessa kan variera alltifrån en muntlig konsultation, där homestylisten instruerar säljaren av bostaden om vad som behöver göras, till en total möblering där homestylingföretaget sköter hela lyftet av bostaden åt säljaren. Tjänsten är till för att höja bostadens försäljningspris genom att tilltala fler köpare och därigenom öka budgivningen. Tjänstens effekt är knuten till budgivningen, vilket gör den svårvärderad då många faktorer påverkar budgivningen. Undersökningen syftar därmed till att belysa och analysera hur en tjänst som homestyling marknadsförs då det är svårt att bevisa prisökningen som tjänsten kan ge.</p><p>Undersökningen genomfördes genom intervjuer med åtta homestylingföretag verksamma i Stockholm. För att undersöka hur marknadsföringen fungerar i homestylingföretag söktes gemensamma mönster i de intervjuade företagen. De medverkande företagen var Stage@home, Inne, Ljuva Rum och MIG Design, Andreea Inredning & Design, Loft, Twentyfourdesign, Linjeinredning och Mihome.</p><p>Undersökningens slutsats är att marknadsföringsstrategierna inte skiljer sig markant homestylingföretagen emellan. Flera tydliga mönster finns och tre av dem är extra dominerande. Det främsta mönstret är att homestylingföretagen är väldigt beroende av sina mäklarkontakter, detta för att de får nästintill alla sina kunder genom dem. Ett annat mönster är att homestylingföretagen mestadels använder Internet som marknadsföringskanal. Vikt läggs även på relationer men enbart med mäklare. Homestylingföretagen ser inte sina kunder som återkommande och finner det svårt att ha långsikta relationer med dessa.</p>

No description available.

<p>Varje resa börjar och slutar på en station. Då tågresandet i Sverige under de senaste åren ökat och fortsätter att öka så spelar start- och slutdestinationen för resan en stor roll för hur tjänsten som helhet uppfattas. Järnvägsstationen är denna plats som kan komma att påverka främst resenärer, men även andra människor som vistas där, och deras uppfattningar om en tågresa. Med denna uppsats syftar vi därför till att ta reda på vad människorna i och runt järnvägsstationen påverkas utav, vad är viktigt på stationen, vad det är som gör att de trivs och vad kan göras för att de ska trivas bättre. Något som även kommer att undersökas är hur man på bästa sätt kan göra denna undersökning, vilken metod som lämpar sig bäst för just detta.</p><p>Enligt olika teorier, avhandlingar och undersökningar visade det sig att en kvantitativ metod med en enkätundersökning var det bästa alternativet för att nå syftet. Denna enkätundersökning utfördes på två i förväg bestämda järnvägsstationer och dessa belägna i Norrköping och Linköping. I den utförda enkätundersökningen såg vi vissa fördelar men även vissa nackdelar som kunde ha gjort enkätverktyget bättre.</p><p>Den genomförda undersökningen visade på en rad olika faktorer som påverkar resenärerna på järnvägsstationen. En punkt som kom att visa sig vara väldigt viktig, och samtidigt som var väldigt dålig på de båda stationerna var renligheten. Både renligheten gällande toaletterna men även stationens renlighet som helhet. Den här delen var något som visade sig påverka resenärens helhetsuppfattning om stationen, och något som även andra undersökningar och teorier har visat på. En annan aspekt som även det påverkade resenärernas helhetsuppfattning var beroende på vilket humör de var på. Det är dock svårt att göra någonting åt då humöret kan påverkas utav så många olika faktorer.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att det finns ett antal olika förbättringsåtgärder både gällande enkäten som utformades, men även gällande resenärerna och vad som är viktigt för dem.</p>

Bakgrund:                          Sverige har idag över tjugosextusen bostadsrättsföreningar och allmännyttan säljer ut allt fler hyresrätter till ombildning. Det är därför märkligt att det trots omfattande litteratur om fastighetsförvaltning, kundorientering och tjänstemarknadsföring inte finns sådan med fokus på kunden bostadsrättsföreningar. Om man har bostadsrättsföreningar som kund hur bör man då arbeta med sin tjänst och hur kundanpassar man? Syfte:                                  Syftet med arbetet är att utifrån tjänstemarknadsföringens verktyg undersöka hur man som ekonomiskfastighetsförvaltare med fördel kan bemöta bostadsrättsföreningars behov. Metod:                               Genom kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkätundersökning, med 9 ekonomer på Riksbyggen Mellersta respektive deras kunder samlade vi in vår empiri. Sekundärdata inhämtades från, för frågeställningen, relevanta källor. Teori:                                 Teorin är uppdelad i 6 huvuddelar där de två första förklarar begreppen tjänster och kvalitet. Därefter 3 avsnitt angående relationer och kundorientering. Avslutningsvis ett avsnitt med fokus på fastighetsförvaltning. Empiri:                               Denna del av uppsatsen bygger på intervjuer för att visa på hur Riksbyggen arbetar med sin tjänst ekonomisk fastighets- förvaltning. Även resultatet av vår enkätundersökning redovisas, vilken vi genomförde för att utröna vad kunderna anser om tjänsten. Analys:                                Jämförelse mellan teorier och den empiriska undersökningen för analys och för att se vilka delar av teorin som är tillämpliga även för bostadsrättsföreningar Slutsats:                             Vi har kommit fram till att Riksbyggen arbetar tillfredställande med sin tjänst ekonomiskfastighetsförvaltning och att den därför kan ligga till grund för våra slutsatser om hur man bör arbeta med tjänsten. Vi har även funnit att den teori som finns, även om den inte är skriven för detta område, i mångt och mycket är tillämplig. Den viktigaste slutsatsen är att ekonomiska fastighetsförvaltare nu och i framtiden bör arbeta kunddrivet och kundorienterat, vi presenterar även vägar att göra detta på. / Background:                      In Sweden today there are more then 26 000 bostadsrättsföreningar and the public housing are selling their renal estates and many of them are turned into bostadsrätter. There for it´s curious that, in spite of loads of various theory regarding costumer orientation, real estate management and service management concerning real estate, there lacks theory focusing on bostadsrättsföreningar. How should you work with your service and adapt to your customer if it´s at bostadsrättsförening.   Purpose:                             The purpose of the thesis is, based on service marketing tools, to investigate how a real estate managing company successfully can satisfy a bostadsrättsförenings needs.   Method:                             Through qualitative interviews with nine respondents from Riksbyggen Mellersta and thorough a quantitative survey with their customers. Our theory was gathered from, for our purpose, relevant sources.   Theory:                               The theory is divided in to six main parts were the first two explains service and quality. There after there is three parts concerning relations and costumer orientation. The chapter ends with a part focusing on real estate management.   Empiri:                                This part of the essay is based on the interviews made and through them show how Riksbyggen works with their service real estate management.  We also present the results from our survey, which was made to reveal the costumers opinions.  Analysis:                             Comparing the theories and the empirical research to analyze and to see whether the existing theory is adaptable for bostadrättsföreningar.    Conclusions:                      We have come to the conclusion that Riksbyggen provides a satisfying service to their customers, and we can there for use it as a ground for our conclusions about providing a good real estate managing service. We also found that the available theory, even though not written for this matter, can be used in this situation. Our most important conclusion is that real estate mangers today and in the future should be working with costumer orientation and use customer satisfaction as their main goal. We also present ways of working with this

Problem Arena Personal har upplevt att deras rekryteringstjänst inte används i samma utsträckning som deras bemanningstjänst. Detta trots att de anser sig kunna erbjuda en bra tjänst inom detta område. Arena Personal vet inte säkert vad orsaken till detta är och vill därför ha svar på problemet. Orsaken till ovissheten grundar sig i att de inte har tillräckligt med kunskap om hur kunderna uppfattar dem. Syfte Uppsatsen syfte är att utvärdera hur kunderna upplever Arena Personal. Utifrån undersökningens resultat ges Arena Personal en fördjupad inblick i de områden som upplevs som bra och i de områden som upplevs som sämre samt svar på varför kunderna inte använder rekrytering i samma utsträckning som bemanning. Tillvägagångssätt Intervjuer med fyra av Arena Personals kunder genomfördes och sammanställdes för att få en bild av hur de uppfattade Arena Personal. Resultatet av de viktigaste positiva och negativa aspekterna av Arena Personal presenterades utifrån de fyra områden som undersökningen utgick ifrån. Dessa aspekter analyserades sedan med hjälp av relevant teori som förstärkte analysen och möjliggjorde en djupare förståelse av resultatet. Uppfattningen om Arena Personal Kundernas uppfattning om Arena Personal är att de överlag är ett bra bemanningsföretag. De områden som upplevs som bäst är relationen som kunderna har med Arena Personal samt flexibiliteten och smidigheten i leveransen av personal. Området som upplevs som sämst är kompetensen vid rekryteringar och matchningen av personal.