Varje resa börjar och slutar på en station. Då tågresandet i Sverige under de senaste åren ökat och fortsätter att öka så spelar start- och slutdestinationen för resan en stor roll för hur tjänsten som helhet uppfattas. Järnvägsstationen är denna plats som kan komma att påverka främst resenärer, men även andra människor som vistas där, och deras uppfattningar om en tågresa. Med denna uppsats syftar vi därför till att ta reda på vad människorna i och runt järnvägsstationen påverkas utav, vad är viktigt på stationen, vad det är som gör att de trivs och vad kan göras för att de ska trivas bättre. Något som även kommer att undersökas är hur man på bästa sätt kan göra denna undersökning, vilken metod som lämpar sig bäst för just detta. Enligt olika teorier, avhandlingar och undersökningar visade det sig att en kvantitativ metod med en enkätundersökning var det bästa alternativet för att nå syftet. Denna enkätundersökning utfördes på två i förväg bestämda järnvägsstationer och dessa belägna i Norrköping och Linköping. I den utförda enkätundersökningen såg vi vissa fördelar men även vissa nackdelar som kunde ha gjort enkätverktyget bättre. Den genomförda undersökningen visade på en rad olika faktorer som påverkar resenärerna på järnvägsstationen. En punkt som kom att visa sig vara väldigt viktig, och samtidigt som var väldigt dålig på de båda stationerna var renligheten. Både renligheten gällande toaletterna men även stationens renlighet som helhet. Den här delen var något som visade sig påverka resenärens helhetsuppfattning om stationen, och något som även andra undersökningar och teorier har visat på. En annan aspekt som även det påverkade resenärernas helhetsuppfattning var beroende på vilket humör de var på. Det är dock svårt att göra någonting åt då humöret kan påverkas utav så många olika faktorer. Resultatet av undersökningen visar att det finns ett antal olika förbättringsåtgärder både gällande enkäten som utformades, men även gällande resenärerna och vad som är viktigt för dem.

Tjänster, vare sig etablerade eller nya, brottas ofta med problemet att vara svårvärderade. Detta gäller även tjänsten homestyling som är en form av inredningstjänst. Homestylingens syfte är att ställa i ordning en bostad för att framhäva dess bästa egenskaper inför en försäljning. Detta kan göras genom estetiska lyft med rekvisita och möblemang. Det finns olika nivåer på tjänsten och dessa kan variera alltifrån en muntlig konsultation, där homestylisten instruerar säljaren av bostaden om vad som behöver göras, till en total möblering där homestylingföretaget sköter hela lyftet av bostaden åt säljaren. Tjänsten är till för att höja bostadens försäljningspris genom att tilltala fler köpare och därigenom öka budgivningen. Tjänstens effekt är knuten till budgivningen, vilket gör den svårvärderad då många faktorer påverkar budgivningen. Undersökningen syftar därmed till att belysa och analysera hur en tjänst som homestyling marknadsförs då det är svårt att bevisa prisökningen som tjänsten kan ge. Undersökningen genomfördes genom intervjuer med åtta homestylingföretag verksamma i Stockholm. För att undersöka hur marknadsföringen fungerar i homestylingföretag söktes gemensamma mönster i de intervjuade företagen. De medverkande företagen var Stage@home, Inne, Ljuva Rum och MIG Design, Andreea Inredning & Design, Loft, Twentyfourdesign, Linjeinredning och Mihome. Undersökningens slutsats är att marknadsföringsstrategierna inte skiljer sig markant homestylingföretagen emellan. Flera tydliga mönster finns och tre av dem är extra dominerande. Det främsta mönstret är att homestylingföretagen är väldigt beroende av sina mäklarkontakter, detta för att de får nästintill alla sina kunder genom dem. Ett annat mönster är att homestylingföretagen mestadels använder Internet som marknadsföringskanal. Vikt läggs även på relationer men enbart med mäklare. Homestylingföretagen ser inte sina kunder som återkommande och finner det svårt att ha långsikta relationer med dessa.

Studien syftar att undersöka företags motiv till sponsring, samt se om de skiljer sig åt beroendes på om företagen säljer varor eller tjänster. Vi undersöker sponsring utifrån Grönkvists (2000) motiv till sponsring; associations- och imageöverföring, samhällsansvar, exponering, relationer, branschexlusivitet, lanseringar, försäljning och intern marknadsföring samt Grönroos teorier om tjänstemarknadsföringens natur. Vi har genomfört en fallstudie studie av golftävlingen SAS Masters och undersökt fyra av fem huvudsponsorer. Fördelningen mellan produkt- och tjänsteföretagen var två av var typ. Tjänsteföretagens främsta motiv till sponsring är möjligheten till relationsbyggande och produktföretagens är ökad försäljning samt associations och imageöverföring. Sammantaget var relationsmotivet det viktigaste för företagen. Vi uppfattar motivet till sponsring som ett fenomen med subnivåer där huvudmotivet är avkastning, dit analyserade motiv kan härledas.

This study has been conducted with the purpose to examine the marketing effects of waiting lines on the customer- and brand experience. Our ambition has been to describe how the waiting line can be used to heighten the positive experiences. The study has had a qualitative, as well as an inductive approach towards the subject. The study is mainly based on nine interviews with a total of ten respondents employed at nine different companies relevant to the subject. In the final chapter of this study we present our results and conclusions.

Purpose – The purpose of the study was to examine how to promote a personal trainer in the fitness industry, as a personal brand, with digital media. Method – To fulfill the purpose, the author have used three different methods. Both literature and quantitative and qualitative data in forms of a digital survey and interviews with two personal trainers regarding marketing and branding. Result – Based on the collected literature and empirical evidence, facts could identify the importance of having a strong brand as a personal trainer, in order to recruit new clients. The result revealed that digital media is an excellent communication channel to nurture the relationship when you already have existing clients, but not when you want to recruit new customers. Implications – This study is only developed through empirical data from a particular demography and a certain range, which could give a different result with other respondents. During this process, the author noticed that digital media is a difficult channel to use when recruiting new clients. The study’s results have proven the theory of relevance and significance in maintaining the relationship with their clients. Limitations – What influenced the extent of the study and the results include, among other things, that the author was working by herself, which contributed to a deficit of brainstorming the study’s analysis and conclusions. Besides that there were factors such as lack of time, and that the results was not what the author intended. If the result had been like the presumptive purpose, the conclusion and the recommendations of the study would be different. Keywords – personal training, relationship, personal brand, digital media, services marketing

No description available.

<p>Turism genom paketresor är ett ämne som behandlats relativt lite inom samhällsekonomisk forskning, trots att det är ett fenomen som de flesta utav oss svenskar någon gång har upplevt. Konkurrensen på marknaden för paketresor har blivit allt hårdare genom åren och detta har påverkat både researrangörernas priser och marginaler men också hela deras organisation. I Norge har man visat att paketresebranschen domineras av ett fåtal stora researrangörer som tillämpar oligopoliskt beteende, medan man i Storbritannien har påvisat en struktur av perfekt konkurrens med låga marginaler. Sveriges paketresebransch befinner sig i ett mellanting mellan dessa två länder storleksmässigt, med en marknad som består av några stora charterjättar och betydligt fler mindre arrangörer. Men man har alltså inte hittills undersökt hur priserna på den svenska marknaden bestäms utifrån konkurrenter och inte heller försökt fastslå vilken marknadsstruktur som den svenska paketresemarknaden visar tecken på. För att få svar på dessa frågor har denna uppsats försökt ta reda på vad som ligger bakom prisbesluten hos de svenska researrangörerna för att sedan dra slutsatser om marknaden som helhet.</p><p> </p><p> </p><p><em>Hur bestäms priser på paketresor hos svenska researrangörer? </em></p><p>Studiens syfte består av fyra delsyften.</p><ul><li> Beskriva och diskutera prissättningsprocessen.</li><li> Identifiera de faktorer som inverkar på svenska paketresearrangörers prissättningsbeslut.</li><li> Jämföra eventuella skillnader i prissättningen mellan små, medelstora och stora svenska paketresearrangörer.</li><li> Analysera dessa skillnader och utifrån dem redogöra för den svenska paketresemarknadens industriellt organiserade struktur.</li></ul><p>Genom en deduktiv forskningsansats byggdes först en teoretisk modell för faktorer som påverkar prissättning av paketresor upp utifrån litteratur som behandlar prissättning ur olika ekonomiska perspektiv. Utifrån denna modell utfördes en kvalitativ undersökning genom personliga intervjuer och telefonintervjuer med prissättningsansvariga personer från ett urval av svenska researrangörer och den teoretiska modellen justerades därefter efter verkligheten.</p><p>Studien visar att prissättningen av paketresor skiljer sig mellan större och mindre bolag, och ännu tydligare skiljer det sig mellan charterarrangörer och arrangörer med reguljärlösningar. Hos mindre arrangörer och arrangörer av skräddarsydda resor utgår man till större del från kostnader i sin prissättning, medan man i charterbolag har en mer marknadsorienterad prissättning. Säsong och trender inom turism påverkar alla arrangörers prisbeslut. Prissättningen hos större aktörer påverkas dessutom av bland annat garantiåtaganden, tidigare försäljning och till viss del svenskt sommarväder. Hos mindre arrangörer hade grad av produktdifferentiering stor inverkan på prissättning och man hade mindre risk i sin verksamhet. Den svenska marknaden för paketresor kännetecknades av monopolistisk konkurrens hos mindre och medelstora företag, medan ett visst oligopolbeteende med spelstrategier kunde urskiljas hos de större bolagen.</p><p> </p><p> </p>

<p>I den här uppsatsen ville jag ta reda på hur potentiella bostadssäljare i område Alfa skulle välja fastighetsmäklare och denna fråga besvarades genom en personlig enkätundersökning. Genom studien har jag ökat kännedomen om framtida bostadssäljares behov och förväntningar på fastighetsförmedlingstjänsten i Alfa och fått idéer på hur fastighetsförmedlingsföretag skulle kunna utforma sina erbjudanden så att de passar framtida bostadssäljares behov och förväntningar.</p> / <p>In this paper I wanted to find out how potential real estate sellers in the area Alfa would select real estate agents and this question was answered through a personal questionnaire. Via the study I have increased the knowledge about future real estate sellers needs and expectations considering real estate mediation within the area of Alfa and gained ideas about how real estate agencies would be able to design their offers so they fit future real estate sellers needs and expectations.</p>

<p>IT-strategier skulle under slutet av 1990-talet gå från att ha varit mer av en ”inköpslista” till en del centrala strategidokument som styrde verksamheten ute i företag och organisationer. Den nya tekniken var en ”möjliggörare” och potentialen ansågs vara enorm. Ny teknik i kombination medbehov av affärsutveckling öppnade upp för stora konsultföretag att marknadsföra sig som leverantörer av IT-strategier, en tjänst som till stor del byggde på erfarenhet och förtroende.</p><p>Genom att analysera IT-strategier ur en tjänsteutvecklingsmodell når detta arbete fram till de kritiska framgångsfaktorer som skulle göra skillnad på en lyckad IT-strategi framöver. Genom att titta på de förutsättningar som föreligger en tjänst så delas målet för en tjänstutveckling upp i tjänstekonceptet, tjänstesystemet och tjänsteprocessen. Tjänstekonceptet hänvisar till de behov som tjänsten möter. Tjänstesystemet ser till vilka resurser som ska leverera respektive mottaga tjänsten medan tjänsteprocessen ser till de aktiviteter som föranleder en levererad produkt.</p><p>För att leverera IT-strategier i nivå med eller över förväntan krävdes det av företagen att nå den kvalitet som kunderna förväntade sig. Genom att analysera det förväntningsgap som föreligger mellan förväntad och upplevd tjänst visar detta arbete på möjligheterna att styra den kvalitet som kunden upplever, dels av slutprodukten men än viktigare under själva tjänsteprocessen.</p><p>Utöver denna kvalitetsstyrning når arbetet ytterligare två slutsatser. Genom att odla de relationer som ett konsultföretag når och senare innehar kan förtroendet fördjupas och möjligheterna till ömsesidiga fördelar uppnås. Slutligen, den erfarenhet som alstras ur IT-strategiprojekt måste absorberas och utvinnas. På så sätt utnyttjas skalfördelar för de större konsultföretagen som legat till grund för empirin.</p>

The purpose of this thesis was, on the mission of LRF Konsult Södra marknadsområdet, to research on why their customers were satisfied and/or dissatisfied. The research was performed in two segments: customers that had joined the company through acquisitions of other accounting firms and customers that had been in contact with LRF Konsult’s personal sellers. To be able to find the answer to our purpose we chose to do a qualitative study. Five interviews were performed with customers in southern Sweden, Skåne and Halland, to get their personal view of the service and of their relation to LRF Konsult and their contact person. The theories suggested that the satisfaction of the customers would increase depending on their relation with LRF Konsult and their contact person. Our research concluded the relation differed for each customer and that it was of great importance that the contact person at LRF Konsult understood and adapted the relation to what the customer wanted. Furthermore, there was a slight difference between the acquired customers and customers by sellers since the last mentioned segment seems to have a close relation to both LRF Konsult and the contact person. The acquired customer rather has a close relation solely to the contact person. No matter what type of relation they had, we could clearly see that the contact person played an important role since that person was in direct contact with the customers. We also noticed a difference between the agricultural segment and other small enterprises. The agricultural customers were thankful for the expertise of LRF Konsult within the customers’ segment and appreciated the knowledge that they had access to. The other small enterprises were not interested in a deeper knowledge within their branches. Other important aspects that could be concluded from this research were the value of trust in order to create satisfaction. Price on the other hand was not, in line with the theories presented, of great importance. Finally there was a focus on the process as a whole, which worked as a driving force for higher satisfaction, even if the customers differed in how active they wanted to be. / Denna uppsats hade som uppgift att, på uppdrag av LRF Konsult Södra marknadsområdet, undersöka varför deras kunders var nöjda och/eller missnöjda. Undersökningen utfördes i de två kundgrupperna: köp- och säljkunder. Köpkunder är kunder som värvats genom förvärvning av andra byråer, och säljkunder har värvats utav LRF Konsults anställda säljare. För att kunna svara på denna fråga valde vi att utföra en kvalitativ undersökning. Fem personliga intervjuer gjordes med kunder i Skåne och Halland för att få deras personliga syn på tjänsten samt deras relation till LRF Konsult och handläggaren. Teorierna föreslog att kundernas tillfredsställelse skulle öka i takt med hur nära deras relation med LRF Konsult och deras handläggare blev. Vad vi fann i denna undersökning var att detta skiljde sig hos de olika kunderna och att det var viktigt att handläggarna i LRF Konsult kunde läsa av kundernas behov och anpassa relationen till vad de önskade. Vidare så fanns det här en skillnad mellan köp- och säljkunder eftersom säljkunderna verkade ha en relation med både LRF Konsult och handläggaren medan köpkunder hade en mer nära relation med endast handläggaren. Handläggaren hade, oavsett typ av relation, en stor betydelse eftersom det var handläggaren som var i direkt kontakt med kunden. Vi kunde se en skillnad mellan de två segmenten, vilka var lantbrukare och övriga småföretag. Lantbrukarna hade tagit nytta av LRF Konsult expertis inom detta område och uppskattade den kunskap som de hade tillgång till. De övriga småföretagarna ansåg sig inte mindre nöjda för att LRF Konsult inte hade djupare kunskap inom deras branscher. En annan viktig aspekt som kom fram i denna undersökning var hur viktigt förtroendet för handläggaren/LRF Konsult är för att skapa tillfredsställelse. Pris hade dock, som teorierna föreslog, mindre betydelse. Slutligen så var själva processen i fokus som drivande av tillfredsställelsen, även om det fanns olika behov av hur aktiv man ville vara i denna process hos de olika kunderna.