To lead an organization in change is complex. Leaders today struggle with how to adapt to the digital transformational change organizations are being exposed to. Digitalization forces leaders to go beyond the traditional way of leading when professions are getting automated. This requires leaders to engage subordinates in the leadership to handle a transformational change since both subordinates and leaders are expected to adapt to technological development. Here is when the role of shared leadership becomes preferable. To investigate this complexity in the banking industry, a case study has been done. A qualitative method was used to collect and analyze the data needed to understand what leaders do to engage subordinates in the transformational change the banks are being exposed to. The results indicate that the leaders to some extent take advantage of shared leadership to involve subordinates. The findings could be applied to the shared leadership model, and the analysis shows that leaders tend to use all components to engage their subordinates, and all components are proven to be equally important. But, the analysis also shows that the banks still face challenges with being hierarchical, which inhibits the subordinates to be completely involved and engaged in the leadership. Conclusions have been made that the leaders believe they engage subordinates in transformational change, whereas not all subordinates perceive it that way.

Syfte: Studien har till syfte att undersöka hur anställdas självledarskap påverkas av arbetsautonomi och stärkande ledarskap samt hur det i sin tur påverkar arbetstillfredsställelse.   Metod: Denna studie utnyttjade en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. En enkätundersökning användes som datainsamling och resulterade i 137 användbara svar från ett bekvämlighetsurval. Datan analyserades med hjälp av statistikprogrammet JASP, där en deskriptiv-, korrelations- samt nätverksanalys genomfördes.    Resultat och slutsats: Studien visar att självledarskap påverkas positivt av både arbetsautonomi samt stärkande ledarskap som helhet och att dessa två därför kan ses som antecedenter. Dock fann studien att arbetsautonomi och stärkande ledarskap har en större inverkan på arbetstillfredsställelse direkt, än vad de har via självledarskap. Ytterligare en slutsats var att resultatet skiljer sig mellan män och kvinnor. Studien hittade att det inte existerar något samband mellan stärkande ledarskap och självledarskap för kvinnor. Männen uppvisar istället att det finns ett samband mellan stärkande ledarskap och självledarskap.   Examensarbetets bidrag: Detta arbete har hjälpt till att fylla ett forskningsgap om vad det finns för potentiella antecedenter till självledarskap. Dessutom har studien bidragit till att fylla ytterligare ett forskningsgap om hur stärkande ledarskap fungerar som potentiell antecedent till självledarskap.     Förslag till fortsatt forskning: Stora skillnader mellan män och kvinnor hittades i nätverksanalysen, det skulle därför vara intressant att göra en större studie med fler respondenter för att gå in djupare på könsskillnader. Det hade även varit intressant att undersöka hur personers självledarskap inom olika branscher påverkas av antecedenterna som undersökts i denna studie. / Aim: The purpose of the study is to investigate how employees' self-leadership is affected by job autonomy and empowering leadership, and how this in turn affects job satisfaction.   Method: This study utilized a quantitative research method with a deductive approach. A questionnaire survey was used for data collection and resulted in 137 usable responses from a convenience sample. The data was analyzed using the statistical program JASP, where a descriptive, correlation and network analysis was carried out.   Results and conclusion: The study shows that self-leadership is positively affected by both job autonomy and empowering leadership as a whole and that these two can therefore be seen as antecedents. However, the study found that job autonomy and empowering leadership have a greater impact on job satisfaction directly than they have via self-leadership. Another conclusion was that the results differ between men and women. The study found that no relationship exists between empowering leadership and self-leadership for women. Instead, the men show that there is a connection between empowering leadership and self-leadership.   Contribution of the thesis: This work has helped to fill a research gap regarding potential antecedents of self-leadership. In addition, the study has contributed to filling another research gap on how empowering leadership functions as a potential antecedent to self-leadership.   Suggestions for future research: Large differences between men and women were found in the network analysis, it would therefore be interesting to do a larger study with more respondents to go deeper into gender differences. It would also be interesting to investigate how people's self-leadership in different industries is affected by the antecedents investigated in this study.

The aim of this study is to explore the ways in which verksamhetsidé is seen within the Swedish educational context. In Sweden, the concept verksamhetsidé is used for an idea or a set of ideas related to the practice of an organization, for instance a school or a school district. Although the importance of such shared ideas is often pointed out by practitioners as well as researchers within the field of school development, there is little consensus about their meaning. When it comes to questions about the actual function and character of such an idea, or set of ideas, little guidance is found in the literature. This thesis seeks to contribute to such knowledge. In order to describe variations in the ways such ideas are seen as well as in the ways working with such ideas are seen, a phenomenographic study was carried out. The empirical data consist of deep interviews with 14 school directors of education in one larger city in Sweden; each responsible for several schools and preschools in one district. As directors they were all involved in the process of developing a verksamhetsidé, to guide all educational activities in the area. Results suggest that verksamhetsidé can be seen as a trademark, as putty, as a compass, as a map, or as a shared perspective. Each of these conceptions is used as a label for a category of description, and together they constitute one of the study’s outcome spaces. When it comes to working with such ideas, another variation is found. This variation is described through the concepts of top-down implementation and bottom-up sensemaking. Moreover, the data suggest no correlation between a certain way of seeing a verksamhetsidé and a certain way of seeing how to work with it. / Människors sätt att se varierar. Samtidigt verkar det vara av betydelse att medarbetare i skolan och förskolan utvecklar gemensamma sätt att se åtminstone vissa aspekter av verksamheten. Att bygga upp och fördjupa förståelsen av en gemensam idé framställs i skolutvecklingsforskningen som en viktig aspekt av skolans och förskolans ledarskap. I den här avhandlingen beskrivs variationen i sättet att se verksamhetsidéer, och arbetet med sådana, som den framträder i en grupp skolchefer med övergripande ansvar för pedagogisk verksamhet. Variationen diskuteras sedan i relation till olika sätt att se skolutveckling och ledarskap, samtidigt som avsaknaden av koppling mellan specifika sätt att se verksamhetsidéer och specifika sätt att se arbete med sådana problematiseras. I den avslutande diskussionen framhålls särskilt betydelsen av att de som befinner sig i skolans eller förskolans praktik utvecklar kunskap om variationen och använder sig av den för att bygga upp ny kunskap med relevans för verksamheten och arbetet i den. Till grund för de resultat som presenteras ligger en intervjuundersökning genomförd i en större svensk stad, i vilken det vid tiden för studiens genomförande pågick ett arbete med att bygga upp en, för all pedagogisk verksamhet i staden, gemensam verksamhetsidé. / <p>The original ISBN number of this work ( 978-91-7063-520-5 ) has been replaced by a new one: 978-91-7063-571-7.</p>